Naturvårdsverket lämnar förslag om nya jakttider

2026-06-12 NYHET Naturvårdsverket lämnar nu förslag till regeringen om ändrade jakttider. Förslagen ska bidra till en hållbar viltförvaltning där viltstammar bevaras, kan brukas och där skador på till exempel skog och jordbruk begränsas. Samtidigt ska jakten följa EU:s regler om artskydd och undvika känsliga perioder för djuren.

Jakttiderna är ett verktyg för att styra jakten i Sverige och ses över regelbundet. Den aktuella översynen har pågått mellan oktober 2024 och juni 2026. Den här gången är översynen mindre omfattande än den som gjordes för sex år sedan. Då var det 20 år sedan den senaste revideringen. 

– Jakttiderna är ett av våra viktigaste verktyg för att få en fungerande viltförvaltning i hela landet. I den här översynen har vi valt att i första hand prioritera de områden där det finns ett tydligt behov, snarare än att föreslå stora allmänna förändringar. Remissvaren har varit en viktig del i processen, säger Hanna Ek, chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

Ändringar som föreslås

Förslagen är indelade i fem övergripande områden:  

  • Hundanvändning. Ett förslag är till exempel justerad tid för hundanvändning vid jakt på vildsvin i augusti. 
  • Allmän jakt. Till exempel förslag om ett enhetligt slut på jakttiden för dalripa och fjällripa den 15 mars.  
  • Tider för jakt på kronhjort. Förslag om möjlighet att jaga hind och årskalv av kronhjort, då de förföljs av hund, under tidsperioden 1–30 september i områden där älgjakt startar den 1 september. 
  • Tider för jakt på älg. Förslag om att länsstyrelsen i Norrbottens län ska kunna besluta om uppehåll i eller tidigare avslut av älgjakten i hela länet med hänsyn till renskötseln eller snöförhållandena. 
  • Jakt för att förebygga skador av vilt. Till exempel ett förslag om skyddsjakt på årskalv av älg som orsakar stamskada på tall i ungskog. 

Flera perspektiv vägs ihop

I arbetet utgår Naturvårdsverket bland annat från Strategin för svensk viltförvaltning. Det innebär att tre perspektiv vägs ihop:

  • Bevara: Djuren ska ha livskraftiga populationer och skyddas under känsliga perioder som parning och när de har ungar.
  • Bruka: Viltet ska kunna användas och upplevas som resurs, till exempel för jakt och mat.
  • Begränsa skador: Viltet ska inte orsaka för stora skador på skog, grödor eller i trafiken.

– Vi behöver både ha livskraftiga stammar och minska skador på till exempel skog och jordbruk. Därför behöver vi väga olika intressen mot varandra. Förslagen ska också följa svensk lag och EU:s regler, säger Hanna Ek. 

Älg: fokus på riktade åtgärder

Naturvårdsverket föreslår inte att jakttiden för älg ska förlängas in i februari. Ett sådant förslag fanns i remissen, men har tagits bort.

– Vi har lyssnat på remissinstanserna och gör bedömningen att det inte finns tillräckligt stöd för att förlänga jakten. Skälen är bland annat att det skulle försvåra länsstyrelsernas planering och uppföljning av förvaltningen, säger Hanna Ek.

I stället föreslås mer riktade åtgärder för att hantera skador. Ett exempel är att skyddsjakt på älgkalv som skadar tall i ungskog förtydligas och kan tillåtas från 1 februari. Förslaget har justerats efter remissen och bygger på ett tidigare gemensamt regeringsuppdrag som Naturvårdsverket hade tillsammans med Skogsstyrelsen. Starttiden för skyddsjakten har tidigarelagts till 1 februari med anledning av att Naturvårdsverket inte längre går vidare med förslaget om förlängd jakttid för älg.  

Talgoxe, ladusvala och björktrast: förslag tas bort

Flera förslag om småfåglar tas bort jämfört med remissen. Det gäller till exempel skyddsjakt på ladusvala och talgoxe och allmän jakt på björktrast

– Vi ser att stödet i remissvaren var svagt, antalet ansökningar om skyddsjakt är också lågt, varför vi inte går vidare med förslaget, säger Hanna Ek.

Bred beredningsprocess bakom förslagen

Arbetet har skett med stöd av en beredningsgrupp med bland annat jägarorganisationer, naturvårdsorganisationer, myndigheter och näringsliv. Inledningsvis fick beredningsgruppen möjlighet att inkomma med förslag på ändringar av jakttiderna. Sedan följde Naturvårdsverkets interna beredning. Naturvårdsverkets preliminära förslag till ändringar av jakttiderna skickades sedan till 48 olika myndigheter och organisationer.

Nästan samtliga utpekade remissinstanser har inkommit med svar och därutöver har ett 50-tal andra organisationer och privatpersoner lämnat synpunkter. Under beredningen har flera möten med beredningsgruppen ägt rum.

Vad händer nu?

Förslaget lämnas nu till regeringen som fattar beslut om eventuella förändringar av jakttider.  

Läs mer

Kontakt

Hanna Ek, enhetschef viltförvaltningsenheten, 010-698 10 96, hanna.ek@naturvardsverket.se 

Nils Mårtenson, handläggare viltförvaltningsenheten, 010-698 16 03, nils.martenson@naturvardsverket.se 

 

Frågor och svar om förslag om nya jakttider

Naturvårdsverket ska enligt jaktlagstiftningen se över jakttiderna minst vart sjätte år. Det görs för att anpassa reglerna till ny kunskap och ändrade förhållanden.  

Många ändringar gjordes senast. På sex år har färre förändringar hunnit ske för viltpopulationerna och de jakttider som då beslutades har ännu inte kunnat utvärderas.  

Vi har föreslagit de ändringar som vi ser behov av. En del förslag innebär ökade möjligheter till jakt medan andra går i motsatt riktning. I vår beredning utgår vi ifrån de tre olika perspektiven; att bruka vilt som resurs, att begränsa skador av vilt och att bevara viltet. 

Efter remissförfarandet och ett uppföljande möte med beredningsgruppen har Naturvårdsverket valt att inte gå vidare med förslaget om att avskaffa den allmänna jakttiden för arterna. Naturvårdsverkets förnyade bedömning är en sammanvägning av flertalet olika faktorer, vi har bland annat tagit hänsyn till rödlistan och jaktens ringa påverkan på arterna.

Efter remissrundan saknas tillräckligt stöd. Bland annat skulle det försvåra länsstyrelsernas arbete med uppföljning och planering av älgförvaltningen. 

Vi föreslår riktade åtgärder, till exempel skyddsjakt på älgkalv som orsakar stamskada på tall i ungskog under perioden 1 februari – 15 april samt allmän jakt på get och kid av rådjur i februari. Båda dessa förslag avser endast smyg- eller vaktjakt. Vidare föreslår vi även jakt efter hind och årskalv av kronhjort med hjälp av hund vid älgjakt i september. Även det förslaget kan medföra minskade betesskador på skog. 

När det gäller skyddsjakt på talgoxe och ladusvala var stödet från remissinstanserna svagt. Antalet ansökningar om skyddsjakt är också lågt. När det gäller björktrast anser Naturvårdsverket att det inte finns några juridiska eller biologiska hinder för att återinföra jakten. Traditionen av jakt är också en faktor vi ska ta med i beräkningen. Men förslaget bedöms ha fått ett relativt svagt stöd bland remissinstanserna och Naturvårdsverket bedömer därför att det inte ska tas vidare.

När Naturvårdsverket bedömer om en art kan vara jaktbar vägs flera faktorer in, bland annat:  

  • Artens populationsutveckling
  • Bevarandestatus nationellt och inom EU 
  • Om jakten bedöms vara förenlig med EU:s regelverk 
  • Att jakten inte hotar artens bevarandestatus  

En grundförutsättning är att arten har en gynnsam bevarandestatus och att jakt inte riskerar att försämra den. Att en art föreslås bli jaktbar betyder alltså inte att den nödvändigtvis orsakar problem, utan att den bedöms kunna tåla en reglerad jakt inom lagens ramar.