Systematisk uppföljning nödvändig för att kunna se effekter av våtmarksarbete på sikt

Att återskapa före detta våtmarker som blivit dränerade kan öka markens förmåga att hålla kvar vatten och minska risken för torka, bränder och översvämningar. Mer vatten i landskapet gynnar också den biologiska mångfalden. Högre grundvatten kan minska utsläpp av koldioxid och när torvbildande arter åter etablerar sig på våtmark ökar också kolinlagringen. Men för många av dessa nyttor tar det lång tid att nå full effekt.

– Att återväta torvmarker är ingen quick-fix för att snabbt lösa kolinlagring. Det kan ta lång tid att se effekterna av återskapad våtmark. Det är därför det är så viktigt att kunna mäta långa tidsserier, säger Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket. 

En sammanställning av befintliga kunskapsunderlag som Naturvårdsverket beställt visar att det finns stora kunskapsluckor när det gäller långsiktiga effekter av att återväta våtmark. 

För att råda bot på detta föreslår rapportförfattarna en kombination av avancerad utrustning som kan ge detaljerad uppföljning på några utvalda platser med mobil mätutrustning som till exempel drönare, för att följa upp effekterna ur ett landskapsperspektiv. Det behövs också enklare metoder för att följa upp hydrologi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och växthusgaser under lång tid på flera platser runt om i landet.

– De flesta studier som finns i dag fokuserar på initiala effekter av återvätning. För att kunna uttala oss om långsiktiga effekter behöver vi systematisk uppföljning med jämförbara data över lång tid, säger Helena Öberg.

Kunskapssammanställningen visar att vissa effekter som till exempel en höjning av grundvattennivån och återkomst av vissa växter och djur, sker snabbt. Andra effekter som återbildandet av torvväxter (vilket gynnar kolinlagring) och artsamhällen kan ta decennier. Negativa effekter, till exempel metanbildning, kan uppstå särskilt under första decenniet efter återvätning.