Sveriges klimatutsläpp ökade med 7 procent under 2024
2025-06-18 PRESSMEDDELANDE Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade preliminärt med 7 procent 2024 jämfört med 2023. Detta berodde framför allt på ökad användning av fossil diesel inom vägtrafiken och arbetsmaskiner. Utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn ökade också, medan utsläppen inom övriga sektorer minskade något.
De totala utsläppen uppgick 2024 till cirka 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade en ökning på drygt 3 miljoner ton jämfört med 2023. Detta framgår av preliminär statistik för territoriella utsläpp, det vill säga utsläpp inom Sveriges gränser, som Naturvårdsverket publicerar idag. Ökningen 2024 var den största sedan 2010 då det skedde en återhämtning från finanskrisen. Jämfört med 1990 har utsläppen minskat med 33 procent.
Vägtrafiken bidrog mest till utsläppsökningen, men även arbetsmaskiner ökade mycket. Utsläppen ökade 24 procent för vägtrafik och 32 procent för arbetsmaskiner jämfört med 2023.
– Utsläppsökningen från vägtransporter och arbetsmaskiner är större än vad vi tidigare bedömt i vårt underlag till regeringens klimatredovisning, vilket kommer göra det svårare för Sverige att nå klimatåtagandet inom EU. Ökningen berodde främst på att reduktionsplikten minskats i januari 2024, vilket framför allt gett lägre andel biobränslen i dieseln till vägfordon och arbetsmaskiner, säger Roger Sedin, chef för Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.
El- och fjärrvärmesektorn hade också ökade utsläpp med 5 procent vilket främst berodde på ökade utsläpp från avfallsförbränning. I övriga sektorer minskade utsläppen. Industrin stod för den största minskningen på 5 procent som främst orsakades av underhållsstopp i järn- och stålindustrin samt fortsatt låg efterfrågan på cement.
För nettoupptag i skog och mark finns i nuläget ingen ny statistik tillgänglig för 2024 så värdet för 2023 används i den preliminära statistiken. Slutgiltig statistik för alla sektorer publiceras i december.
Vägen mot klimatmålen
Sverige har ett långsiktigt nationellt klimatmål och etappmål till 2030 och 2040. Sverige har även bindande EU-åtaganden till 2030, både inom den så kallade ESR-sektorn, som omfattar utsläpp utanför EU:s utsläppshandelsystem ETS 1, samt för nettoupptag i skog och mark. Naturvårdsverkets senaste bedömning av utsläppsutvecklingen i relation till målen gjordes i mars 2025 i myndighetens underlag till regeringens kommande klimatredovisning. Här framkommer det att det med nuvarande styrmedel blir svårt för Sverige att nå klimatmålen både nationellt och inom EU.
Även statistikmyndigheten SCB publicerar preliminära utsläpp
SCB publicerar statistik över den svenska ekonomins utsläpp, vilka presenterades den 27 maj. Statistiken är uppbyggd med Nationalräkenskaperna som grund och används för miljöekonomiska analyser om sambandet mellan miljö och ekonomi. I statistik över den svenska ekonomins utsläpp ingår även internationella transporter.
Mer information
Kontakt
Roger Sedin, chef Klimatmålsenheten, 010-698 17 58,
roger.sedin@naturvardsverket.se
Frida Löfström, klimatanalytiker Klimatmålsenheten, 010-698 10 74, frida.lofstrom@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 076-495 50 41, anneli.nivren@naturvardsverket.se