Miljöövervakningens programområde Kust och hav

Miljöövervakningsprogrammet för kust och hav ger underlag för beskrivningar av tillstånd och förändringar i den marina miljön. Data som tas fram inom programmet används för rapportering internationellt och för att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen.

Miljöövervakning är återkommande och systematiskt upplagda undersökningar som följer upp miljöns tillstånd. Vad som övervakas styrs av uppsatta miljömål, krav i lagstiftning och EU-direktiv, och av Sveriges åtaganden inom internationella konventioner. Miljöövervakningsprogrammet ger underlag för uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Fyra av målen berör havsmiljön särskilt: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Resultaten används också i internationella utvärderingar. EU:s direktiv ställer stora krav på ländernas miljöövervakning och förmåga att dokumentera och vid behov åtgärda negativ miljöpåverkan. Internationella marina övervakningsfrågor, som ställer krav på svensk miljöövervakning, hanteras även i de regionala konventionerna för skyddet av Östersjöns (HELCOM) respektive Nordostatlantens (OSPAR) marina miljöer.

Delat ansvar för miljöövervakningen av den marina miljön

Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för miljöövervakningsprogrammet Kust och hav, medan Naturvårdsverket ansvarar för de delar som rör miljögifter i den marina miljön. Totalt finns sex delprogram.

Rapportering av miljöövervakningsdata

Datavärdar

För att öka tillgängligheten av kvalitetssäkrade data lagras data från nationell och regional miljöövervakning hos så kallade datavärdar. Data är tillgängliga för alla att använda och kan beställas eller laddas hem från datavärdarna. Datavärdar för programområde Kust och hav är SMHI, SLU och SGU.

Sveriges Vattenmiljö

Tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och Havsmiljöinstitutet har Naturvårdsverket tidigare gett ut rapporten Havet – om miljötillståndet i svenska havsområden. Från och med 2019 publiceras resultaten från programområdet istället på en webbplattform där tillståndet i Sveriges vattenmiljöer, både salta och söta, beskrivs. Därutöver presenteras resultat från regional miljöövervakning, forskning och andra undersökningar av betydelse för att öka kunskapen om miljötillståndet i våra vatten på webbplattformen.

Officiell statistik

Resultat från programområde Kust och hav ger underlag för officiell statistik om miljötillståndet i havet som finns på sidorna om officiell statistik.

Internationell rapportering

Resultaten från flera av delprogrammen bidrar till den internationella övervakning som rapporteras under EU:s vatten- och havsmiljödirektiv samt till HELCOM och OSPAR. Resultaten används för de tillståndsbeskrivningar av Östersjön och Västerhavet som sammanställs inom HELCOM, OSPAR och Europeiska miljöbyrån (EEA).

Delprogram

Integrerad kustfiskövervakning

Integrerad kustfiskövervakning ger underlag för att bedöma störningar på ekosystemnivå.

Syftet med delprogrammet är att dokumentera de kustnära fisksamhällenas sammansättning, och att dokumentera tillväxt, hälsotillstånd och reproduktionsframgång hos abborre och tånglake som indikation på miljögifter. Integrerad kustfiskövervakning ger underlag för att bedöma störningar på ekosystemnivå.

Resultaten används för uppföljning av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning samt Ett rikt växt- och djurliv. 

Resultaten analyseras tillsammans med den övervakning av kustfiskbestånd som Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för, samt med Naturvårdsverkets delprogram Metaller och organiska miljögifter i marin miljö. Det är en del av de internationella övervakningsprogrammen inom ramen för HELCOM.

Kustfisk – hälsa

Inom undersökningen Kustfisk – hälsa görs studier på tre indikatorarter (abborre, tånglake och skrubbskädda) från sex referensområden, vid Holmöarna utanför Umeå, vid Forsmark nära Öregrund, i Kvädöfjärden på gränsen mellan Småland och Östergötland, vid Torhamn i Blekinge, vid Vendelsö nära Varberg och vid Fjällbacka i Bohuslän samt ett mer påverkat område i Hanöbukten. I programmet ingår mätningar av biokemiska, fysiologiska, histologiska och patologiska variabler hos abborre, tånglake och skrubbskädda, och prover samlas samtidigt in för analys av metaller och organiska miljögifter.

Beskrivning av delprogram Integrerad kustfiskövervakning (avsnitt Kustfisk – hälsa) (pdf 468 kB)

Undersökningstyp: Hälsotillstånd hos kustfisk (pdf 284 kB)

Utförare är Göteborgs universitet, Institutionen för biologi och miljövetenskap.

Kustfisk – bestånd

Undersökningen Kustfisk – bestånd syftar till att beskriva hur fisksamhället i det aktuella området är sammansatt vad gäller arter och förekomst av arter i antal och/eller vikt per provtillfälle. För enskilda arter följs beståndsstrukturen i form av längdfördelning i fångsten. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för denna undersökning.

Mer information finns på Havs- och vattenmyndighetens webbplats

Utförare är SLU, Institutionen för akvatiska resurser.

Metaller och organiska miljögifter i marin miljö

I delprogrammet redovisas förändringar av halter av metaller och organiska miljögifter i marin biota och sediment samt biologiska effekter på utvalda organismer i svenska havsområden.

Resultaten utgör underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Resultaten rapporteras till OSPAR och HELCOM, samt EU. Datavärd för biota och sediment är Sveriges geologiska undersökning, SGU. 

Metaller och organiska miljögifter i marin biota

Enheten för Miljöforskning och -övervakning vid Naturhistoriska riksmuseet, NRM, samlar årligen in fisk, musslor och fågelägg från drygt tjugo kust- och utsjöområden i Östersjön och på Västkusten. Materialet registreras och datakatalogiseras samt lagras i NRM:s miljöprovbank och analyseras för metaller och organiska miljögifter. I samband med det dokumenteras fiskens ålder, kön, kondition, reproduktionsfas, vikt, längd och levervikt.

Kemiska analyser utförs av Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet, Institutionen för miljökemi vid Umeå universitet, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, Livsmedelsverket och IVL Svenska Miljöinstitutet. Analyslaboratorierna rapporterar mätresultaten till NRM, som gör en kvalitetskontroll, utvärderar och bearbetar materialet statistiskt samt rapporterar data till datavärd.

Mer information finns i delprogramsbeskrivningen för metaller och organiska miljögifter.

Beskrivning av delprogram: Metaller och organiska miljögifter i marin biota (pdf 512 kB)

Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i blåmussla (pdf 301 kB)

Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i fisk, version 1:3, 2021-03-16 (pdf 524 kB)

Undersökningstyp: Metaller och organiska miljögifter i ägg av sillgrissla (pdf 101 kB)

Undersökningstyp: Biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar  (pdf 145 kB)

Organiska tennföreningar och imposex

Syftet är att dokumentera halter av organiska tennföreningar och effekter på fortplantning (utveckling av imposex) hos snäckor längs med den svenska kusten i Västerhavet och Egentliga Östersjön.

Tributyltennbaserade (TBT) färger har använts för att förhindra att marina organismer fäster på fartygsskrov. TBT är mycket effektivt mot påväxt, men är också mycket giftigt. Nedbrytbarheten i sediment är låg, och ämnet kommer därför, trots förbud, att finnas kvar i miljön under många år framöver. 

Påverkan från TBT mäts på snäckor som samlas in på Västkusten och från Egentliga Östersjöns kust. Utförare är Marine Monitoring AB.

Beskrivning av undersökningen: Organiska tennföreningar och imposex (pdf 526 kB)

Embryonalutveckling hos vitmärla

Syftet med undersökningen är att redovisa förändringar av missbildade ägg och embryon hos vitmärla (Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata) som indikator på förekomsten av förorenade sediment. Avsikten är också att identifiera generella miljögiftseffekter som kan särskiljas från effekter till följd av andra orsaker, som syrebrist och förekomst av svavelväte.

I undersökningen av vitmärlor ingår variabler som fekunditet (ägg per hona), missbildade embryon och döda äggsamlingar.

Provtagning sker vid ca 30 stationer i Bottenhavet och Egentliga Östersjön. Utförare är Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet.

Beskrivning av delprogrammet – Missbildade embryon av vitmärla, Monoporeia affinis och Pontoporeia femorata (pdf 1 MB)

Undersökningstyp: Missbildade embryon av Monoporeia affinis (pdf 418 kB)

Metaller och organiska miljögifter i sediment

Nationell övervakning av sediment har utförts 2003, 2008 och 2014. Programmet täcker alla större havsbassänger. Samma stationer besöks cirka vart sjätte år.

Sedimentprov samlas in under maj–september. Vid varje station tas sju prov. Organiska miljögifter analyseras i ett samlingsprov från de sju proven. För att få en uppfattning om den småskaliga variationen på de enskilda stationerna analyseras innehållet av metaller i de olika proven. Utförare är Sveriges geologiska undersökning.

Beskrivning av delprogram: Metaller och organiska miljögifter i sediment – kust och hav (pdf 635 kB)

Undersökningstyp: Sediment, organiska miljögifter

Undersökningstyp: Metaller i sediment 2012 (pdf 88 kB)

Toppkonsumenter

Delprogrammet redovisar förändringar av bestånd och hälsotillstånd hos toppkonsumenterna säl och havsörn som ett mått på långsiktiga effekter av miljögifter.

Säl och havsörn befinner sig högt upp i näringskedjan, vilket gör dem särskilt exponerade för miljögifter. Att följa bland annat fortplantningen hos dessa arter ger möjlighet att upptäcka påverkan från förändringar i miljön. Resultaten ger underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv.

Hälsotillståndet hos säl i Östersjön undersöks på strandade, bifångade och skjutna sälar. Det görs genom dokumentation och klassificering av skador på olika kroppsorgan. 

Havsörn övervakas längs kusten där de förekommer, samt i Lappland. Under våren lokaliserar övervakarna bebodda bon genom avståndsobservationer och flyginventeringar. Sedan besöker de dessa bon för att kontrollera häckningsresultatet. Andelen lyckade häckningsförsök noteras, och antalet ungar per kull räknas.

Som komplement till hälsoövervakningen ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för övervakning av beståndutvecklingen hos vikare, gråsäl och knubbsäl i de svenska havsområdena.

Beskrivning av delprogrammet havsörn (pdf 711 kB)

Beskrivning av delprogram Säl och havsörn (pdf 268 kB)

Undersökningstyp: Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl (pdf 145 kB)

Undersökningstyp: Havsörn, bestånd (pdf 145 kB)

Beskrivning av delprogrammet Säl och havsörn på Havs- och vattenmyndigheten

Utförare är Naturhistoriska riksmuseet.