Stärkta institutioner för ett hållbart klimat

Stärkta institutioner för ett hållbart klimat (2019–2024) var ett initiativ för  kapacitetsutveckling som drevs av Naturvårdsverket med finansiering från Sida. Programmet genomfördes i nära samarbete med andra svenska myndigheter och nationella aktörer i sex partnerländer:

• Etiopien
• Kenya
• Moçambique
• Rwanda
• Uganda
• Zimbabwe

Syftet var att stärka kapaciteten hos institutioner att hantera klimatutmaningar och främja hållbar urbanisering. Detta gjordes genom förändringsprojekt som utvecklades och leddes av partnerorganisationer i respektive land.

Programmets övergripande mål var att bidra till genomförandet av nationellt beslutade klimatåtaganden (NDC) inom ramen för Parisavtalet genom att stärka användningen av klimatrelaterad data för att stödja åtgärder inom klimatanpassning, utsläppsminskning, stadsplanering och styrning. 

Programmets huvudfokus låg på att främja god samhällsstyrning och att stärka institutionell kapacitet. Målet var att ge partnerorganisationer bättre förutsättningar att hantera de utmaningar som är förknippade med policyutveckling och genomförande inom klimat- och hållbarhetsområdet. En central del av programmet var det så kallade peer-to-peer-samarbetet, där experter från svenska myndigheter bidrog med kunskap, erfarenheter och stöd till de projekt som ingick i programmet.

Programmet genomfördes genom ett antal utvalda projekt där svenska myndigheter stöttade kollegor i partnerländer att utföra prioriterade insatser. Åtta projekt i alla sex partnerländer genomfördes.

Enligt programutvärderingen, samt lärdomar från deltagande partnerorganisationer, bedöms resultaten från de genomförda projekten som hållbara.

En viktig framgångsfaktor har varit det starka lokala ägarskapet för projekten, i kombination med god förankring i pågående nationella processer.

Projektet levererade ett utkast till riktlinjer för klimatvänlig stadsplanering samt viktiga empiriska data om Harares stadsstruktur och trafikmönster. Det engagerade också centrala statliga aktörer. På längre sikt förväntas riktlinjerna bidra till minskade utsläpp från motoriserade transporter och kunna replikeras i andra städer.

Migori utvecklade en klimatanpassningsplan, utbildade lokala utbildare och etablerade klimatplaneringskommittéer i samtliga 40 valdistrikt. Detta visar på ett starkt lokalt engagemang för klimatåtgärder. På sikt förväntas klimatanpassning och utsläppsminskning integreras i länets planerings- och budgetprocesser, samt att klimatsmarta strategier och utbildningsinsatser sprids till fler delar av länets verksamhet.

Projektet stärkte kapaciteten för växthusgasrapportering och implementering av landets NDC. Miljömyndighetens personal utbildades i att självständigt genomföra inventeringar och beräkningar av utsläpp. Projektet bidrog även till utvecklingen av nationella rutiner för kvalitetssäkring och förbättrade samarbetet mellan sektorer.

• Tidigt och proaktivt engagemang från intressenter samt strategisk planering är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av projekt.
• Ekonomiska förutsättningar bör diskuteras tidigt i processen, särskilt tillgången till finansiering för lokala partnerorganisationer.
• Förståelse av god praxis och bra fungerande arbetssätt under tidiga faser av implementeringen av projektet är viktig för att bygga upp effektiva samarbeten – både i pågående och framtida projekt.
• Ömsesidigt lärande bör fortsätta – att lära av varandra stärker både kapacitet och resultat.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

De deltagande svenska myndigheterna i programmet är Naturvårdsverket, Statistikmyndigheten (SCB), Energimyndigheten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Boverket och Blekinge Tekniska Högskola (BTH).