Ny metod för åldersbestämning av rovdjur

Förvaltning och bevarande av stora rovdjur, som björn, varg, lodjur och järv, är en omdebatterad fråga. Under det senaste århundradet har populationerna av dessa arter återhämtat sig i Skandinavien, vilket har lett till ökade konflikter mellan människor och vilda djur. Detta kräver effektiva strategier som tar tillvara miljöövervakningsdata på bästa sätt.

I forskning om vilda djur är kunskap om ålder viktig. Man behöver veta livslängd och ålder vid mognad och reproduktionsförmåga för att kunna förutsäga populationsdynamiken för en art. Traditionellt bestäms ålder genom att räkna tillväxtlager i tänder. Det är en invasiv metod som vanligvis bara utförs på döda djur. 

En nyare metod är den epigenetiska klockan, som bygger på korrelationen mellan DNA-metylering och åldrande. Den kan tillämpas mindre invasivt med exempelvis hud- eller blodprover. I det här forskningsprojektet är målet att utveckla en epigenetisk klocka som fungerar på spillningsprover, som redan i dag samlas in i stor skala inom flera övervakningsprogram.

Forskarnas fokus är på brunbjörn, men metoden förväntas kunna användas på andra arter. Eftersom brunbjörnar har utsatts för hög jakt i Sverige under de senaste åren är det viktigt att förstå hur detta påverkar populationens åldersstruktur och andelen individer i reproduktiv ålder. Åldersbestämning med epigenetiska klockor baserade på spillnings- och muskelprover kan förhoppningsvis bli ett verktyg för icke-invasiv och kostnadseffektiv miljöövervakning.