Effekter av genomförda restaureringsåtgärder

Syftet med denna satsning är att ta fram kunskap om restaureringsåtgärders effekter inom områden nödvändiga för att kunna genomföra Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndigheten generella uppdrag. Det övergripande målet är att bidra till framtida förvaltningsarbete med kvantifieringar och underlag som behövs för att kunna planera och prioritera de mest effektiva restaureringsåtgärderna. 

Målgrupper är handläggare och utredare på Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, länsstyrelser och andra myndigheter.

Arbetet med restaureringsåtgärder kräver stora resurser. Därför är det viktigt att systematiskt kartlägga och utvärdera olika åtgärders kostnadseffektivitet, ekologiska måluppfyllelse, och samverkande eller motverkande effekter. I situationer med flera samtidiga åtgärder och potentiellt kumulativa effekter av dessa, behöver förvaltningen också kunna identifiera vilka kombinationer av åtgärder som är mest effektiva, samt eventuella målkonflikter.

Miljöeffekter och kostnadseffektiviteten av myndigheters insatser i Sverige och Europa har varit föremål för tidigare forskning som spänner över en rad olika områden, från specifika åtgärders effektivitet till utvärdering av policyinstrument och bredare analyser av miljöpolitiska strategier. Naturvårdsverket har tidigare genomfört samhällsekonomiska konsekvensanalyser av miljöåtgärder samt kartläggning av samhällsekonomiska analyser. Havsmiljöinstitutet har genomfört uppföljning av miljöåtgärders effekter på kust och hav. (Se referenslistan.)

Vi efterfrågar projekt som tar fram kunskap om effekter av genomförda restaureringsåtgärder. Varje projekt ska fokusera på ett eller flera av följande kunskapsbehov.

• Terrestra restaureringsåtgärder
  • Utvärdera effekter av standardiserade restaureringsmetoder på livsmiljöer och arter.
  • Utvärdera effekter av alternativa skötsel- och restaureringsmetoder som efterliknar naturliga processer (till exempel brand) respektive traditionell hävd (till exempel lieslåtter) på livsmiljöer och arter.
  • Utvärdera effekter av bekämpningsåtgärder och efterföljande skötsel av naturmiljöer påverkade av invasiva främmande arter.
• Akvatiska restaureringsåtgärder
  • Utvärdera restaureringsåtgärders effekter på hydrologi och geomorfologi, sett ur ett landskapsperspektiv.
  • Granska effekter av naturbaserade lösningar kopplat till restaurering av akvatiska miljöer.
  • Utvärdera effekter av restaurering av funktion, kvalitet och naturliga processer (till exempel vattenståndsdynamik, ekologiska flöden, isskav, med mera).
  • Utvärdera effekter av bekämpningsåtgärder i naturmiljöer påverkade av invasiva främmande arter.
  • Utvärdera effekter av städinsatser av förlorade fiskeredskap i akvatisk miljö.

Ett eller flera av följande övergripande perspektiv ska beaktas i varje projekt:

• Rätt åtgärd på rätt plats. Effekter av åtgärder behöver utvärderas på både liten och stor skala, samt på nationell och regional nivå.
• Olika tidsperspektiv. Effekter av åtgärder behöver utvärderas på både kort och lång sikt.
• Kombinationseffekter och systemperspektiv. En åtgärd kan ha flera effekter och flera åtgärder som sätts in samtidigt kan medföra samverkanseffekter. Det finns därför behov av studier som ger underlag och verktyg för att kunna bedöma ekologiska, ekonomiska och sociala effekter av en eller flera åtgärder utifrån ett systemperspektiv.

Total budget för utlysningen är cirka 30 miljoner kronor; högst fyra miljoner kronor per projekt fördelat på upp till tre år med start 2026. Forskare kan söka medel för projekt som fokuserar på ett eller flera av kunskapsbehoven. Ansökningar av tillräckligt god kvalitet kommer att prioriteras så att en välavvägd och samlad portfölj av projekt beviljas som täcker terrestra respektive akvatiska restaureringsåtgärder.

Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt framgår av ansökan. Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som tvärvetenskapliga projekt. Samverkan med företag, myndigheter och branscher ser vi som en fördel. Om projektet innefattar samverkan, beskriv i så fall i ansökan tilltänkta samarbetspartners och formen för samverkan. Stödbrev utgör inte ett bedömningsunderlag.

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskolor, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Slutrapporteringen från sökande och medsökandes tidigare projekt hos Naturvårdsverket, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit och godkänts innan ny ansökan kan beviljas.

Ansökan kommer inte att beaktas om det maximala sökbeloppet angivet i utlysningstexten överskrids.

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i forskningskonferenser av relevans för finansiärerna, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

Se också Naturvårdsverkets policy för vidareutnyttjande av data och information (pdf)

• Sista ansökningsdag: 18 september 2025 klockan 14.00.
  • Beslut om finansiering: januari 2026
  • Beviljat projekt kan starta: mars 2026

Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna granskas av internationella experter. Ansökan görs elektroniskt via Naturvårdsverkets ansökningsportal Prisma.

Ansökningsportalen Prisma

Instruktioner för sökande

Patrik Lindenfors 
E-post: patrik.lindenfors@naturvardsverket.se 
Telefon: 010-698 18 56

Neda Farahbakhshazad
E-post: neda.farahba@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 12 50

Jenny Lindström 
E-post: jenny.lindstrom@havochvatten.se 
Telefon: 010-698 60 61

Emma Sernland 
E-post: emma.sernland@havochvatten.se 
Telefon: 010-698 62 70

• Havsmiljöinstitutet 2022 Uppföljning av miljöåtgärders effekter på kust och hav. Rapport 2022: 8.
• Naturvårdsverket 2008 Samhällsekonomisk konsekvensanalys av miljöåtgärder, Handbok med särskild tillämpning på vattenmiljö. Rapport 2008: 4.
• Naturvårdsverket 2020 Samhällsekonomiska analyser inom miljömålsarbetet – en kartläggning av analyser 2008–2019. Rapport 6935.