Utlysning av forskningsmedel för tillämpning av samhällsekonomiska analyser

Huvudsyftet med denna utlysning är att stärka tillämpningen av samhällsekonomiska analyser, med fokus på styrmedelsanalys på miljömyndigheter.

Ett antal utredningar inom miljöområdet och utvärderingar av miljöarbetet understryker behovet av att utveckla samhällsekonomiska analyser ^{(1,2,3,4,5,6)}. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019⁽⁷⁾ lyfter till exempel att fler breda samhällsekonomiska analyser av potentiella effekter av styrmedel och åtgärder i ett tidigt skede i myndigheternas utredningar kan öka möjligheter att styra effektivt mot miljömålen. Det poängteras också att löpande och systematiska utvärderingar av effekten av redan införda styrmedel och åtgärder är viktiga för att kunna dra lärdomar och därmed fortsätta utveckla miljöpolitiken. 

Flera utredningar av hur samhällsekonomiska analyser används i miljöarbetet visar på brister. En anledning är att de präglas av förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning⁽⁸⁾. Tolkningen av förordningen har lett till att analyserna initieras ”för sent” och många utredningar brister i analysen av viktiga drivkrafter och incitamentsstrukturer när förslag tas fram.

Genom denna utlysning vill Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten stärka miljömyndigheters tillämpning av samhällsekonomisk analys. Frågorna som ska lyftas inom ramen för forskningsutlysningen kan kategoriseras under två breda temaområden: utveckling av tillämpad samhällsekonomisk analys med fokus på val och design av styrmedel innan införsel (så kallade ex-ante analyser), och utveckling av tillämpad samhällsekonomisk analys med fokus på utvärdering av styrmedel efter de införts (så kallade ex-post analyser). 

Målsättningen är att bevilja medel till olika projekt och till minst ett projekt inom respektive temaområde. Projekt som kombinerar båda temaområdena välkomnas.

Här efterfrågas studier som lyfter frågeställningar kring val och design av styrmedel (ex-ante). Under förenklade antaganden om marknader och aktörers beteenden kan teorier och metoder användas för att identifiera de, ur samhällsekonomisk synvinkel över tid, mest effektiva, eller kostnadseffektiva, styrmedlen för att lösa givna miljöproblem (s.k. first-best policies). Myndigheter, å andra sidan, måste tillämpa dessa analyser i en verklighet som inte låter sig förenklas. I många fall måste myndigheter välja ett alternativt styrmedel (s.k. second-best policies) av olika anledningar. Det kan handla om politisk styrning (t.ex. budgetrestriktioner) och avvägningar mellan olika samhällsmål (t.ex. oönskade fördelningseffekter), rådighetsproblem, hänsyn till existerande styrmedel och åtgärder eller problem av administrativ karaktär (kontroll av styrmedelsefterlevnad, avgränsning och asymmetrisk information), som gör att first-best policies inte går att införa.

En utmaning är därför att anpassa analyser till den komplexa verkligheten som påverkar förutsättningarna för att utforma styrmedel för att uppnå de svenska miljömålen. Med andra ord behöver teoretiska förutsägelser om aktörers drivkrafter och beteenden och styrmedels samhällsekonomiska effektivitet, lämplighet och design omvandlas/tillämpas i praktiken.

Frågor som kan lyftas inom ramen för detta temaområde kan t.ex. röra:  

• Implementeringskostnader för styrmedel och offentliga åtgärder.
• Hänsyn till andra samhällsmål.
• Hänsyn till exempelvis monopolmarknader, lobbyism, politiska intressen/låsningar och andra institutionella förutsättningar.
• Hänsyn till osäkerhet och huruvida förändring sker gradvist eller abrupt.
• Politikens begränsade rådighet över de faktorer som orsakar miljöproblem, t.ex. att utsläpp sker utanför Sverige/EU eller att utsläppen är historiska.
• Bedömningar av effektivitet och kostnadseffektivitet över tid utifrån Sveriges långsiktiga klimat- och miljömål samt generationsmålet. 

Här vill vi lyfta frågeställningar kring utvärdering av styrmedel (ex-post). Det görs få samhällsekonomiska utvärderingar av införda styrmedel inom miljöområdet i jämförelse med studier med en ex-ante ansats. Framförallt är det få studier som analyserar olika styrmedels bidrag till att uppfylla miljömålen. Fler så kallade ex-post analyser skulle kunna öka kunskapen om vad som fungerat bra respektive mindre bra i styrmedelsutformningens olika delar så som design, kommunikation, tillämpning, tillsyn, acceptans och regelefterlevnad. Det finns även en utmaning i att hitta sätt för att redan i utformningen av styrmedel planera för uppföljning utan att påverka utformningen av styrmedlet och/eller förändra olika aktörers drivkrafter. 

Några exempel på frågor som kan lyftas inom ramen för detta temaområde:

• Hur skiljer sig utfall från ex-ante styrmedelsanalyser från de faktiska utfallen av implementerade styrmedel (ex-post)?
• Hur skiljer sig förutsättningar, erfarenheter och rekommendationer för ex-post analys mellan specifika områden och typer av styrmedel (t.ex. utvärdering av information, utvärdering av skatt, etc.)?  
• Hur kan vi utforma utvärderingsbara styrmedel utan att riskera att effekten av styrmedel påverkas av hur de är tänkta att utvärderas?  
• Hur kan vi utvärdera ex-post när flera styrmedel ofta införs samtidigt och relevanta kontrollgrupper inte kan identifieras?  

Det är viktigt att relevansen för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt framgår av ansökan och det är önskvärt att det arbete som myndigheterna gör inom samhällsekonomisk analys reflekteras i ansökan. Vidare är det önskvärt med fallstudier inom myndigheternas eller andra miljömyndigheters sakområden. Vi välkomnar såväl ämnesspecifika som tvärvetenskapliga projekt, och vi värdesätter att även grå litteratur används. Vi ser gärna att sökande föreslår forskningsprojekt som innebär aktiva samarbeten mellan forskning och det omgivande samhället. Även internationellt samarbete välkomnas.

Behörig att söka är disputerad forskare vid universitet, högskola, forskningsinstitut eller myndigheter som bedriver forskning som en del av sitt uppdrag. Huvudsökande måste vara knuten till en organisation med svenskt organisationsnummer. Slutrapportering från sökande och medsökandes tidigare projekt, där projekttiden gått ut, ska ha inkommit till Naturvårdsverket och godkänts innan ny ansökan kan beviljas.

Forskare som beviljas medel förväntas medverka i Naturvårdsverkets årliga konferens, årsmöten med forskningssatsningen samt avsätta resurser för kommunikation med myndigheter och andra aktörer.

• 7 september 2020, kl 14:00: Sista ansökningsdag
• Januari 2021: Beslut om finansiering
• Januari 2021: Beviljade projekt startar

Forskningssekreterare Hannah Östergård
E-post: hannah.ostergard@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 16 81

Forskningssekreterare Kerstin Jansbo
E-post: kerstin.jansbo@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 14 56 

1. Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete (Prop. 2009/10:155) 
2. Prop. 1997/98:145 svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, s. 43 
3. Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag (Prop. 2004/05:150) 
4. Rapport Miljömålsrapporteringen – för mycket och för lite” (RiR 2005:1) 
5. Miljömålen i nya perspektiv - Betänkande av Utredningen om Miljömålssystemet” (SOU 2009:83) 
6. Tänk efter före! En ESO-rapport om samhällsekonomiska konsekvensanalyser (ESO 2018:5)
7. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 – med förslag till regeringen från myndigheter i samverkan (Naturvårdsverket, 2019)
8. Förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244)