Förvaltning och jakt av älg

En livskraftig älgstam är anpassad efter de regionala ekologiska förutsättningarna. Den har hög reproduktion, höga kalvvikter och äldre älgtjurar ingår som en naturlig del av populationen. En livskraftig stam har god motståndskraft mot sjukdomar.

Uppföljning av mål inom älgförvaltning - redovisning av regeringsuppdrag (pdf) 

Älgen förvaltas regionalt i samverkan mellan myndigheter, organisationer, markägare och jägare som tillsammans ska skapa en uthållig älgförvaltning. I varje län finns ett antal älgförvaltningsområden där mål för förvaltningen av stammen sätts, till exempel täthetsmål. Mer information om mål för älgförvaltningen finns på länsstyrelsernas webbplats.

lansstyrelsen.se

Enligt den senaste rödlistan från SLU Artdatabanken är älgen numera klassad som nära hotad i Sverige. Det innebär att arten inte är akut hotad, men att det finns tydliga tecken på en negativ utveckling som kan leda till problem på sikt.

Sedan jaktsäsongen 2015/2016 har älgstammens täthet, som mäts vid jaktstart, minskat i hela landet. Minskningen beror främst på ett högt jakttryck samt förändringar i älgens livsmiljö, till exempel skogsbruk som påverkar tillgången på föda.

Även reproduktionen har försämrats. Antalet födda kalvar har minskat stadigt sedan början av 2000-talet. Flera faktorer ligger bakom utvecklingen, bland annat rovdjur som varg och björn. Dessutom påverkar klimatförändringar, med varmare och torrare väder, både kalvarnas överlevnad och tillgången på mat.

Att älgen nu är rödlistad innebär att det är extra viktigt att följa populationens utveckling noggrant. Fokus ligger på att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning, så att älgen även i framtiden kan vara en livskraftig art och en viktig resurs.

Det är viktigt att komma ihåg att rödlistning inte automatiskt innebär att en art är fredad. Älgen kan fortfarande jagas, men rödlistan fungerar som ett underlag för beslut och prioriteringar inom naturvården.

Rödlistning (slu.se)

En livskraftig älgstam av hög kvalitet har hög produktion med höga kalvvikter där äldre älgtjurar ingår som en naturlig del av populationen. Detta utifrån de regionala ekologiska förutsättningarna. Vidare har inte sjukdomar en påtaglig påverkan på den lokala älgstammens livskraftighet. Lämpliga förvaltningsindikatorer för målsättningen är andel tjurar i den vuxna populationen, reproduktion per hondjur och kalvvikter. 

Det är också viktigt att älgstammen är i balans med betesresurserna. Det betyder att stammens antal ska anpassas till de målsättningar som finns för skogens utveckling och förutsättningar för biologisk mångfald inom området. Underlag för lämplig avskjutningsnivå är även antalet trafikolyckor med älg, skador på gröda och förekomst av stora rovdjur.

Naturvårdsverket bedömer samtidigt att uppsatta mål inte kan nås enbart genom jakt utan att en anpassning av skogsbruket för ökade fodermängder också är ett nödvändigt verktyg för att nå målen.

I Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands och delar utav Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs län börjar älgjakten den 1 september, i övriga delar av landet den 8 oktober. Älgjakten får som längst pågå till den 31 januari.

Om möjligheterna att uppnå beslutade mål inom länet avseende skadenivåer på skog och trafik orsakade av älg inte försvåras, får länsstyrelsen i län där jakten ska börja den 1 september besluta om uppehåll i jakten om en period om högst 14 dagar under älgens parningstid.

För områden som är belägna i Jämtlands län på renbetesfjällen, i Västerbottens län ovanför odlingsgränsen och i Malå sameby samt i Norrbottens län ovanför lappmarksgränsen får länsstyrelsen i respektive län besluta om uppehåll i jakten om det behövs med hänsyn till renskötseln eller snöförhållanden.

Älg får jagas från och med en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solens nedgång får jakten endast bedrivas som smyg- eller vaktjakt.

Från den 21 augusti till 31 januari är det tillåtet att använda jakthund som är lämpad för älgjakt.

Vid jakt efter älg ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen. 

För jakt som sker utanför licens- och älgskötselområden och som endast avser älgkalv är jakttiden fem dagar. Jakttidens början ska vara densamma som den som gäller i det älgförvaltningsområde i vilken jakten ska ske.

Allmänna jakttider i jaktförordningen (1987:905) (riksdagen.se)

Fällavgift ska betalas för alla fällda älgar, även kalvar. En älg som har avlivats av djurskyddsskäl räknas inte som fälld och därför ska inte fällavgift betalas av den som får älgen. 

För områden som länsstyrelsen har registrerat för jakt efter älg ska jaktresultatet anmälas inom två veckor efter jakttidens utgång, även om ingen älg har fällts. Om en älg har fällts ska detta dock anmälas inom två veckor efter det att djuret fälldes.

Om älg fälls i andra fall än inom områden som länsstyrelsen har registrerat för jakt efter älg ska jakträttshavaren anmäla detta till länsstyrelsen inom två veckor efter jakttidens utgång eller, om djuret fälls under annan tid med stöd av särskilt tillstånd, inom två veckor efter det att djuret fälldes.

Årskalv av älg som uppträder vid fält med oskördad gröda, får jagas om det behövs för att förebygga skada, om länsstyrelsen inte föreskrivit annat den 1 augusti till den särskilda älgjakttidens början enligt bilaga 2 jaktförordningen (1987:905).