Stöd och information

Kommunikation och skyltning i skyddade områden

Två personer läser en skylt i naturen

Kommunikationsplan, universell utformning

Ny inledande text behövs

Kommunikationsplan

Målgrupper och besökare

Sveriges tio friluftsmål beskriver hur alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, sociala gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö.  

Inom friluftsmål 7 lyfts specifikt att: ’Skyddade områden ska kunna besökas av fler och arbetet med att förbättra tillgängligheten bidrar till målen inom folkhälsopolitiken, funktionshinderspolitiken och integrationspolitiken. Områdena ska också vara en tillgång för barn och ungdomar’.  

För att tydliggöra den ansatsen lyfts tre särskilt viktiga målgrupper fram inom Friluftslivsmålen:

  • personer med funktionsnedsättning 
  • barn och unga 
  • nya svenskar. 

Personer med funktionsnedsättning och nya svenskar finns inom alla åldrar, kön eller andra demografiska faktorer. Medan barn och unga kan anses utgöras av individer mellan 0–17 år 

 Skyddade områden är till för den breda allmänheten att besöka. Det ska inte krävas att besökaren har några särskilda förkunskaper och informationen ska vara lätt att ta till sig. Men det är svårt att omfamna en alldeles för bred målgrupp.

Att förstå besökaren är avgörande i alla delar av kommunikationsarbetet. Varför då? Människor behöver olika information utifrån olika behov och kan därmed nås på olika sätt. Vad betyder det för kommunikationen?  Det betyder att det kan finnas flera olika målgrupper. Men att kommunikationen trots det behöver hänga ihop utifrån exempelvis:  

  • samma värdegrund (t.ex. naturvård, tillgänglighet) 
  • samma “löfte” om upplevelsen (det som skapar förväntningar) 
  • inga motsägelser 

Använd fler målgrupper parallellt. Platsspecifik naturvägledning, information och skyltning riktar sig exempelvis till de som redan besöker ett område. Medan webben som har som syfte ge stöd för planering och locka till faktiska besök riktar sig till att nå både nya och befintliga besökare. De kan dessutom delas in i primär och sekundär målgrupp. Exempel:

Målgrupp Beskrivning Innehåll
Primär Nya målgrupper eller ovana naturbesökare (till exempel yngre vuxna, stadsbor). "3 enkla utflykter nära stan", inspirerande bilder/video som väcker känsla, tydlig tillgänglighet
Sekundär Redan friluftsintresserade personer (är redan ute mycket, följer naturkonton, letar efter nya platser. Nischade tips (leder, säsongsfenomen) säsongsinnehåll, fördjupning, “visste du att…”

Vid planering av kommunikation i digitala plattformar påbörjas planeringen alltid med klargörande av målgrupp samt syfte för kommunikationen. Digital kommunikation riktas ofta mot “saknade grupper”. Som då är en primär målgrupp. Den sekundära målgruppen är ofta befintliga besökare.  

Läs mer om hur målgrupper kan identifieras och planering kan ske under avsnittet planering

Skyddad natur i digitala medier

Vid planering av skyltning och skyltar, naturvägledning och innehåll kan det underlätta att dela in besökargrupper i kategorier. De olika kategorierna av besökare har olika behov och önskemål på vilket innehåll som skyltningen bör ha.  Ju mer kunskap som finns om besökare till ett område desto enklare blir det att möta deras behov. Om det exempelvis finns en stor besöksgrupp av turister som besöker ett område för första gången kan informationen behöva rikta sig mer till dem än till återkommande besökare. 

Genom återkommande utvärderingar kan skyltning och naturvägledningen gradvis utvecklas. Med ökad kunskap om besökarna blir också möjligheterna större att möta deras intressen och behov. Detta angreppssätt kan vara extra viktigt i målklass A och många B1 områden. 

För mer stöd, läs avsnitt 3.2.4 Nuvarande besökare och deras förväntningar på området samt avsnitt 3.3.3 Avgör vilka besökare naturvägledningen ska vända sig till i handboken nedan:

Naturvägledning i natur- och kulturområden

Ett inkluderande perspektiv innebär att miljöer, information och skyltar utformas universellt från början så att de fungerar för så många som möjligt, oavsett ålder eller förutsättningar. Fokus ligger på gemensamma behov, med tydligt språk, visuella symboler, hög kontrast och flera informationsformat. I stället för särskilda lösningar för vissa grupper utvecklas flexibla lösningar för alla – till exempel lättlästa skylttexter i stället för flera separata versioner. 

För kommunikation via sociala medier, webb och andra digitala plattformar innebär det att innehåll planeras så att så många som möjligt kan ta till sig det. Utan behov av anpassning. Det handlar exempelvis om tydligt och enkelt språk, god struktur, textalternativ till bilder, textning av video, tillräckliga kontraster, navigerbarhet och kompatibilitet med hjälpmedel. Innehållet bör vara tillgängligt oavsett funktionsförmåga, teknikvana eller språklig bakgrund. 

I Sverige styrs detta främst av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS‑lagen), som bygger på EU:s webbtillgänglighetsdirektiv, samt riktlinjer som WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Även Diskrimineringslagen och Myndigheten för digital förvaltnings (DIGG) vägledningar ger stöd för hur inkluderande och tillgänglig kommunikation bör utformas i praktiken. Inom vägledningen Skyddade områden och digitala medier finns mer stöd att få i arbetet. 

Skyddad natur i digitala medier

Det innebär att skyltar, information och naturvägledning utformas med utgångspunkt i att människor har olika behov och tar till sig information på olika sätt. Informationen ska därför vara lätt att hitta, förstå och använda för så många som möjligt, utan särskilda lösningar. I praktiken kan det till exempel innebära kartor med tydliga symboler och markeringar som övergripande visar leders, längd och tillgänglighet samt lättläst text. 

Kommunikationskedjan

En besökare går från inspiration till upplevelse, och kommunikationen ska stödja hela resan. Den ska ge aktuell och tillgänglig information både före och under besöket, samt vara lätt att hitta på plats.

Hela kommunikationen behöver hänga ihop och är ofta mer omfattande för områden i målklass A och B1.  Universell utformning ska genomsyra både fysisk och kommunikativ miljö såväl på webben som på en skylt i ett område. 

All kommunikation i ett naturområde är en sammanhängande kedja – från första klicket till sista steget på stigen. 

Vet besökare om att platsen finns? Vad kan besökaren göra där? Vad kan besökaren uppleva? 

  • Webb, appar, sociala medier och externa plattformar skapar kännedom och lust och bidrar med förberedande information. Som är helt avgörande för många. 
  • Här väcks frågor om vad man kan göra, uppleva och vem platsen är till för. 
  • Ton, bildspråk och budskap ska spegla platsens identitet. 

Har besökaren tillräckligt med information innan besöket för att besluta om åka dit? Fungerar det utifrån mina behov? 

  • Praktisk information måste vara tydlig, tillförlitlig och konsekvent. Till exempel hur besökaren tar sig dit, om besökaren behöver bil och om det fiinns parkering, dass och tillgängliga leder.
  • Den information som du som förvaltare förmedlar bör vara samstämmig såväl digitalt som på plats.
  • Bristande eller otydlig information är ett av de största tillgänglighetshindren för friluftsliv 

Hur hittar besökaren rätt väg till området? Här sker övergång från webb till plats. 

  • Vägskyltar, vägvisning, och entréskyltning är bryggan mellan digital och fysisk miljö. 

  • Samma begrepp, namn och symboler ska användas, det vill säga samma områdesnamn, lednamn och symbolik 

  • Detta skapar trygghet och igenkänning. 

Hur stöttas besökaren i att förstå platsen när man anlänt till området?  Orientering och trygghet ger förståelse för platsen och dess möjligheter. 

  • Kartor, ledmarkeringar och platsinformation ska bekräfta att besökaren är på rätt plats, ge en bild och översikt av var aktiviteter kan upplevas och utföras samt hjälpa besökaren att fatta beslut längs vägen.
  • Kopplingen och kedjan mellan kartan på välkomstskylten och vägvisningsskyltar (punkt 4) är mycket viktig. Målpunkter som man pekar till bör också finnas i kartan. 
  • Detta är kärnan i orienterande skyltning, som är en del av tillgänglighetskedjan. 

Hur får besökaren en djupare upplevelse?  

  • Vägvisning leder till upplevelser, målpunkt, aktiviteter.
  • Naturvägledning ger mer än fakta, den skapar sammanhang, mening, reflektion och berättar om människans relation till platsen – historiskt och idag.
  • Detta kan ske genom skyltar, audioguider, digital teknik eller guidning. Här är landets naturum en viktig aktör.  

Vad fick besökaren med sig? Vad förmedlas vidare?  

Meningsfull upplevelse som skapat​ sammanhang och reflektion. Där minnen och goda upplevelser ofta delas eller förmedlas vidare. 

Hur upplevelsen var:  

  • delning sociala medier 
  • rekommendera och locka med andra 
  • titta på foto 
  • kanske komma tillbaka igen