Kommunikation och skyltning i skyddade områden

Ha en strategi eller kommunikationsplan för de kanaler du kan och vill använda. Det vill säga hur webb, sociala medier och andra kanaler bör kombineras.  

Webben fungerar som “navet” där all information finns. Webben gör det möjligt för besökare att planera, orientera sig och få inspiration både före och under besöket. Använd den till exempelvis: 

• praktisk info: hur man tar sig dit, regler, tillgänglighet 
• inspiration: bilder, teman, “topplistor” 
• planeringsstöd: kartor, leder, parkering 

Sociala medier skapar engagerande innehåll som delas och sparas. De har ofta en stor räckvidd. Här kan man visa inspiration från olika årstider, kommunicera utifrån berättelser istället för bara fakta och uppmuntra delning. Använd den till exempelvis: 

• inspirera (bilder, video, upplevelser) 
• bygga kännedom 
• leda trafik till webb 

Andra kanaler, som är viktiga för att nå ut. Exempelvis:  

• Fysiska och lokala kanaler så som turistbyråer, event, skolor 
• På plats i området, skyltar, kartor, guider.  
• För specifik planering i ett område gällande skyltning och skyltar gå till Skyltvägledningen 
• Samarbeten eller samverkan med till exempel kommunen, besöksnäring, entreprenörer, influencers med mera. 

Kanalerna ska samverka. En enkel tankemodell kan vara: 

• Sociala medier – inspirerar 
• Webb – fördjupar och planerar 
• På plats – guidar och påverkar beteende 

Fundera på tidpunkt och timing. Exempelvis utifrån: 

• Säsong (når ofta olika målgrupper beroende på säsong) 
• Anpassa innehåll efter årstid,  
• Anpassa efter det specifika områdets upplevelser eller händelser så som blomning, fiskvandring, flyttfåglar med mera. 
• Bygg upp intresse innan högsäsong 

Planeringsfönster. Börja kommunicera i god tid. Besökare planerar olika långt i förväg: 

• lokala besök: dagar–veckor 
• turister: veckor–månader 

Mer information om att ta fram en kommunikationsplan

I dagens samhälle kommuniceras fina och attraktiva upplevelser oftast inte av en aktör. Särskilt inte om de är turistiskt intressanta. Det finns många aktörer. Exempelvis Visit Sweden, regioner med destinations- och platsutveckling, turistbyråer, turistentreprenörer, privatpersoner via sociala medier och många fler.

Därför är det viktigt att egna webbplatser är uppdaterade och lättillgängliga, att följa utvecklingen genom omvärldsbevakning och webbstatistik samt att samverka med andra för att skapa bättre överblick och nå fler målgrupper. Om det finns samverkan eller dialog kring kommunicering om skyddade områden (ett specifikt område) kan det vara ett mervärde. 

Många börjar sin resa med en sökning online. En sökmotor är google, inom google finns även kartfunktion som google maps, men det finns många andra sökmotorer och karttjänster. Synlighet i sökresultat och kartor är avgörande för att bli upptäckt.

Centrala för inspiration och spridning. Plattformar som Facebook, Instagram, YouTube och TikTok når stora delar av befolkningen. Sociala medier är i en ständig utveckling. Nya plattformar dyker upp då och då. Det gäller att hålla sig uppdaterad om vem eller vilka som använder de olika plattformarna. Då når man olika målgrupper. För vissa människor, exempelvis personer med dövblindhet, kan det vara svårt att utan hjälp registrera ett konto. Det är därför viktigt att i kommunikationsarbetet inte låta de sociala medierna helt ersätta andra tillgängliga medier. 

För inspiration och ytterligare kunskap besöka exempelvis Visit Swedens kunskapsbank om Marknadsföring i sociala medier.  

Det finns olika digitala besöksguider som fungerar lite olika. En del drivs av att användare registrerar data där ett exempel är Komoot. Det är en plattform som inspirerar och ger rutter utifrån vad andra användare registrerat. Andra bygger på kvalitetssäkrat data där Naturkartan är ett exempel. Den har mer funktionen av en besöksguide. 

För inspiration och ytterligare kunskap, besök exempelvis Visit Swedens kunskapsbank om Digitala kanaler för dig inom besöksnäringen.  

Det finns internationella standarder för hur en webbplats ska vara uppbyggd. Standarderna har tagits fram för att internet ska vara tillgängligt för alla människor, oavsett funktionsförmåga. De beskriver både hur en webbplats tekniskt ska byggas och hur innehållet ska utformas när det gäller språk, formgivning och struktur. När webbplatser är tekniskt tillgänglig kan varje användare anpassa presentationen av innehållet efter sina egna behov utan att innehåll och struktur förändras. Ett hjälpmedel är att läsa en digital text med en skärmläsare. En skärmläsare är ett program som läser av informationen på bildskärmen och som sedan presenterar den som syntetiskt tal, i förstorat format eller i punktskrift.   

EU:s medlemsländer har enats om att offentliga webbplatser ska följa den europeiska standarden EN 301 549, som i sin tur bygger på den internationella standarden WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines)  som finns översatt till svenska. När webbplatser är tekniskt tillgänglig kan varje användare anpassa presentationen av innehållet efter sina egna behov utan att innehåll och struktur förändras.  

Även dokument i exempelvis pdf eller Word som publiceras på en webbplats eller i en app ska vara tillgängliga.  Det är viktigt exempelvis för att de ska kunna läsas av hjälpmedelsanvändare.  Normalt bör it-support (eller motsvarande) hos den egna arbetsgivaren kunna vara behjälplig när det gäller frågor om tillgängliga elektroniska dokument.   

Utförlig vägledning finns bland annat på hemsidan för Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) samt inom ovanstående standarder. 

Dokument ska vara tillgängliga (digg.se)

Det är på DIGG:s hemsida som fullständig vägledning finns kring tillgängliga texter, typsnitt, bilder, illustrationer eller filmer. Här finns några korta medskick. 

• Texten är grunden för tillgänglighet och ska vara tydlig, strukturerad och möjlig att uppfatta för alla användare, oavsett förutsättningar.  
• Bilder, film och illustrationer ska användas för att förstärka och komplettera text, men all viktig information måste finnas tillgänglig i textform. Bilder och/eller filmen kan ur tillgänglighetssynvinkel vara ett mycket bra komplement till text. 
• I vägledningen Myndigheternas skrivregler finns stöd kring att skriva klarspråk, att skriva på webben, text och form med mera. 

Myndigheternas skrivregler (sprakochfolkminnen.se)

Informationen på webben skapar kännedom och lust och bidrar med förberedande information. Som är helt avgörande för många. Praktisk information behöver vara tydlig, tillförlitlig och konsekvent. Den information som förmedlas på webb bör vara samstämmig med informationen på plats. Förväntningar skapas utifrån den webbinformation som ges. Besökaren behöver uppleva att förväntan stämmer med verkligheten. Det finns en hel del frågor en potentiell besökare kan ha som behöver besvaras av informationen på webben. Bland annat: 

• Vad kan jag göra där (aktiviteter)? Vad kan jag uppleva? Vad kan jag förvänta mig av upplevelserna i området? Kan och vågar jag åka dit? Fungerar det utifrån mina behov? 
• Hur orienterar jag mig i området? Finns tydliga kartor på plats? Behöver jag ta med/ skriva ut karta innan besöket? Är lederna markerade och vägvisande? 
• Kan jag få mer information om intressanta upplevelser på plats?  
• Hur tar jag mig dit? Behöver jag bil? Kan jag ta mig dit via kollektivtrafik, gå, cykla? Snöröjs vägarna? 
• Finns vägbeskrivning och vägskyltning till området? Kan jag använda GPS för att hitta dit?  
• Kommer jag kunna använda min mobiltelefon i området? Finns mobiltäckning i området?  
• Finns parkering? Finns skyltning för hk-parkering och markering för platsen?  
• Finns dass/toalett? Finns tillgänglig toalett (RWC)? Hur kan man ta sig fram till dasset? Är dasset möjligt för mig att använda? Fungerar allt som det ska? Om det finns tillfälliga fel behöver det tydliggöras. 
• Hur gör jag med sopor? Finns sopkärl (eller borde jag ta med mig en påse att förvara skräp i)? 
• Finns tydliga, framkomliga leder? Hur långa är de? Finns rundslinga? Kan jag ta mig fram? (Hur breda är lederna? Vilket underlag (grus, asfalt, skogsstig)? Finns vilplan? Finns leder till det jag vill uppleva/målpunkter? Hur ser terrängförhållandena ut? Finns det hinder i terrängen till exempel i form av branta lutningar eller trånga passager? Blir leder leriga, hala eller på annat sätt påverkade vid vissa årstider eller väder? 
• Finns olika typer av leder? Cykelleder, ridleder osv? 
• Finns anläggningar och anordningar utifrån det jag har behov av? Exempelvis eldstad om man vill grilla korv, fågeltorn för fågelskådning, brygga för badmöjligheter, med mera. Är de möjliga att använda för mig? Fungerar alla anläggningar? Om det finns tillfälliga fel behöver det tydliggöras. 
• Finns platser för vila och picknick? Finns bänkar och bord? 
• Finns annan tillfällig viktig information, aktuella händelser eller nyheter om besöket jag behöver ha för att bestämma mig för ett besök? Exempelvis ’det ska röjas i området vecka X’ (kanske vill man inte höra ljud från maskiner som påverkar upplevelsen), guidad tur om hur området brukades dag, tid, med mera 
• Finns annan viktig information (permanent) jag behöver som kan vara betydande för upplevelsen, val av besökstillfälle eller annat? Exempelvis ’det är högt besökstryck på helger på huvudentrén (namn)- välj om möjligt sekundärentrén (namn) eller besök platsen annan dag än en helgdag, du behöver ta med egen ved/ved finns på iordningställda grillplatser med mera. 
• Kan jag ta med assistanshund? 
• Finns det säsongsstängningar eller perioder när delar inte är tillgängliga eller förändras? Exempelvis vägen vinterunderhålls inte och parkeringen är stängd, vandringsled ersätts av skidled (på annan plats). 

Målklassen B är indelad i två delar, B1 och B2. Främsta skillnaden mellan B1 och B2 är att områden i B1 har anläggningar i olika omfattning medan B2 inte anlägger friluftsfunktioner som eldstäder, vindskydd eller liknande alls. Även många målklass B1 områden har många besökare. Målgruppen smalnar ner ju längre ner i målklasserna man kommer. Det för att förutsättningar för besök minskar med minskad service, anläggningsgrad, struktur kring leder med mera. Däremot finns fortsatt naturupplevelser och värden för friluftsliv att lyfta, kanske för mer naturvana besökare. Det innebär att behovet av kommunikation ser olika ut. Webben har en fortsatt mycket viktig grundläggande funktion som informationsbärare, inspirationsspridare och kunskapshöjare. 

För digitala medier inom målklass B1 områden gäller minst att:  

• Planera kommunikationen och arbeta mot tydliga målgrupper. Framförallt till de områden som har kapacitet utifrån infrastruktur, leder, anläggningar med mera. 
• Ha en strategi för de kanaler som ska användas (utifrån områden det finns behov av att ha en strategi för). 
• Ibland är målklass B1 områden välbesökta. Fundera över och planera utifrån behov för viktig samverkan och samarbeten med andra aktörer som kommunicerar om samma område. Det för att tillsammans arbeta för hållbara besök. 
• Webben är tillgängligt utformad och har ett tillgängligt innehåll (se avsnitt 4 och 5) 
• Webbens innehåll är tillräckligt omfattande (se avsnitt 5). 
• Webbens innehåll är aktuellt. Framförallt i B1 områden med många besökare. 
• Sociala medier är tillgängligt utformade och har ett tillgängligt innehåll (se avsnitt 6) 

För digitala medier inom målklass B2 områden gäller minst att:  

• Fundera över behovet av kommunikation via digitala medier förutom webben.  
• Webben är tillgängligt utformad och har ett tillgängligt innehåll (se avsnitt 4 och 5) 
• Webbens innehåll är tillräckligt omfattande (se avsnitt 5). Innehållet behöver även vara mycket tydligt kring vad som inte finns eller erbjuds. Det med en positiv tonalitet. 
• Om sociala medier används är de tillgängligt utformade och har ett tillgängligt innehåll (se avsnitt 6) 

Inom målklass C fyller besökssidorna på webben en viktig roll. Den är fortsatt viktig som grundläggande informationsbärare, inspirationsspridare och kunskapshöjare. Områdena erbjuder fortsatt naturupplevelser och värden för friluftsliv att lyfta på webben. Målgruppen är vanligtvis besökare som är vana att vistas och ta sig fram i naturen med karta och kompass. Få är besökarna till dessa områden.   

För digitala medier inom målklass C gäller minst att:  

• Webben är tillgängligt utformad och har ett tillgängligt innehåll (se avsnitt 4 och 5) 
• Målklass C områden utgör den största andelen skyddade områden i ett län. Inom denna grupp behöver prioriteringar ske. Det utifrån det behov länet ser kring synliggörande på webb.