Järv, antal föryngringar i Sverige
Konstaterade föryngringar av järvar i Sverige från 2003 till 2022.
Järvstammens utveckling
Totalt hittades 164 järvföryngringar i Skandinavien, varav 119 i Sverige och 45 i Norge. Baserat på de antal föryngringar som hittats 2020–2022, beräknas den skandinaviska populationen 2022 till 1 019 vuxna järvar som är ett år eller äldre (95 procent CI = 861–1 282, varav 668 (540–869) i Sverige).
Att jämföra inventeringsresultat från ett år till ett annat bör göras med försiktighet, eftersom inventeringen kan påverkas av flera faktorer, till exempel brist på spårsnö, som försvårar.
Förändring i antalet järvar kan även påverkas av andra faktorer, såsom järvarnas benägenhet att stanna kvar i sina hemområden samt att antalet järvhonor som föder ungar varierar mellan åren. Enstaka år kan en stor andel av de vuxna honorna få ungar medan det andra år är en mindre andel.
Andra viktiga faktorer är födotillgång, ålderssammansättning, naturlig dödlighet samt effekten av olika former av jakt. Det tas hänsyn till detta när populationsuppskattningen ska beräknas.
Förvaltning av järv
Referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för järv i Sverige är minst 600 individer. Årets inventeringsresultat visar därmed att stammen är över referensvärdet. Stammen fortsätter att sprida sig österut och söderut till skogslandet inom och utanför renskötselområdet, vilket är ett av målen för förvaltningen.
Mot bakgrund av de senaste årens populationsuppskattningar, har utrymmet för jakt varit begränsat. Dock har skyddsjakt samt viss licensjakt skett i syfte att begränsa skador för renskötseln.
Mer information
RELATERADE MILJÖMÅL
- Ett rikt växt- och djurliv
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Inventering av antalet järvar och dess utbredning utgör grunden för järvförvaltningen. Inventeringsarbetet baseras på att hitta och registrera föryngringar, det vill säga en hona med ungar. Utifrån dessa uppgifter går det sedan att beräkna hur många järvar som finns i området.
Kunskapen om djuren är nödvändig för att kunna genomföra en hållbar och långsiktig förvaltning, samt utgör bland annat grund för beslut om jakt och ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur.
Hur inventeras järv?
Inventering av järv vid lyor bygger i huvudsak på att hitta och registrera föryngringar (honor med ungar). Järvarna spåras när det är snö, i syfte att hitta de lyor där honorna har fött ungar under vintern. Lyorna besöks sedan vid ett flertal tillfällen för att dokumentera järvens aktivitet vid lyan och för att säkerställa att det är en lya med ungar och inte en plats för lagring av mat eller en daglega. Till hjälp vid inventering av lyor används i stor utsträckning viltkameror med rörelsesensorer.
En annan metod som används som komplettering till att leta lyor är att samla in prover av biologiskt material i form av spillning, samt hår eller sekret. Proverna DNA-analyseras och resultaten används framförallt för att särskilja olika närliggande föryngringslokaler åt genom att identifiera individer.
Järvlyor och järvspår lokaliseras vid länsstyrelsens fältarbete samt genom rapporter från samebyar och allmänheten. Länsstyrelsen inventerar och följer upp inrapporterade observationer i enlighet med fastställda regelverk under perioden 1 februari till 31 juli. I renskötselområdet sker inventeringsarbetet till stor del i samarbete med samebyarna. För att inventeringen ska vara jämförbar mellan olika områden och år sker den sedan 2014 med gemensam metodik för Sverige och Norge.
För att ytterligare förbättra inventeringarna och skapa säkrare inventeringsresultat, uppmanas intresserad allmänhet att bidra med sina rovdjursobservationer i Skandobs (via mobilappen Skandobs touch eller på www.skandobs.se) eller till Länsstyrelsen i ditt län.
Populationsuppskattning
För att uppskatta hur stor järvpopulationen är räknas antalet föryngringar om till antal individer. Omräkningen görs genom en populationsmodell (Landa m.fl. 1998) som baserar sig på ett genomsnitt av antal föryngringar de senaste tre åren.
Utifrån antal föryngringar är det viktigt att ha kunskap om honorna i populationen. Järvpopulationen består av 57 procent honor och av de vuxna honorna är det 62 procent som reproducerar sig varje år. Fem procent av honorna reproducerar sig första gången vid 2 års ålder, 60 procent vid 3 års ålder, 29 procent vid 4 års ålder och sex procent vid 5års ålder. Ovanstående tal baserar sig på data från forskning på märkta järvar i Sarek och från DNA övervakning i Norge (Brøseth m.fl. 2010, Persson & Brøseth 2011). I populationsmodellen används ett treårigt genomsnitt av antalet föryngringar för att ge ett mer korrekt mått på populationsstorleken, då ett specifikt år med dålig reproduktionsframgång inte nödvändigtvis motsvarar en nedgång i den vuxna populationen.
Den senaste beräkningen visar att det utifrån antalet fastställda föryngringar fanns cirka 668 (540–869) järvar i Sverige under inventeringssäsongen 2021. Inom vetenskapen beräknas osäkerheten i beräkningarna och anges här med 95 procent konfidensintervall (95 % CI)
Utvecklingsarbete pågår
Naturvårdsverket undersöker tillsammans med Sametinget möjligheterna att övergå till DNA-baserad inventering av järv. Innan det kan bli aktuellt med att ändra metod måste först befintliga regelverk justeras samtidigt som ett nytt ersättningssystem för rovdjursförekomst i renskötselområden utvecklas.
Samarbete med Norge
Sverige och Norge samarbetar kring inventeringar av stora rovdjur. Inventeringen i Norge är inte reglerad i föreskrift som i Sverige, men styrs av samma instruktioner och faktablad.
Förordningar och föreskrifter
RELATERADE MILJÖMÅL
- Ett rikt växt- och djurliv
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket