Miljökrav i myndigheters upphandlingar
Andelen av upphandlingsvolymen med ställda miljökrav minskade något från år 2024 till 91 procent 2025.
Statliga myndigheter rapporterar både det totala upphandlingsvärdet och andelen med miljökrav. De rapporterade upphandlingsvolymerna och andelen där miljökrav har ställts varierar mellan åren beroende på vad som upphandlas och möjligheten att ställa miljökrav i dessa fall. Det försvårar jämförelser av rapporterad information mellan åren.
75 myndigheter ställer miljökrav i över 80 procent av sina totala upphandlingsvärden
Det totala upphandlingsvärdet ökade med drygt 36 miljarder kronor från år 2024 till 214 miljarder kronor 2025. De tio myndigheterna med största upphandlingsvolymerna står för 87 procent av det totala upphandlingsvärdet.
År 2025 utgjorde upphandlingar med ställda miljökrav 195 miljarder kronor vilket motsvarar 92 procent av det totala upphandlingsvärdet, en minskning med en procentenhet från 2024. Ett fåtal myndigheter med stora upphandlingsvolymer, och höga andelar med miljökrav, påverkar i stor utsträckning den totala andelen av upphandlingsvärdet med miljökrav för alla myndigheter. Ett sätt att nyansera bilden av i vilken utsträckning miljökrav ställs är att presentera fördelningen av hur många myndigheter som återfinns i olika intervall utifrån deras andel med miljökrav. Resultatet visar att 75 myndigheter har ställt miljökrav i 84–100 procent av sina respektive totala upphandlingsvärden, vilket är på samma nivå som år 2024.
Samma omfattning av egna ställda miljökrav vid avrop från ramavtal
I rapporteringen av 2025 års miljöledningsarbete har knappt 30 myndigheter angett att de vid avrop mot statliga ramavtal har ställt egna miljökrav. Men frågan är frivillig att besvara så antalet kan vara större. Möjligheten att ställa miljökrav varierar beroende på typ av vara eller tjänst som upphandlas eller avropas. Det går inte alltid att vid avrop ställa egna miljökrav utöver de i ramavtalen, utan ramavtalets avropsordning styr förutsättningarna.
Om miljöledning
Miljöledningssystem är ett sätt att organisera och integrera miljöarbetet i en organisations verksamhet. Det skapar förutsättningar för att hänsyn tas till verksamhetens miljöpåverkan på ett systematiskt sätt i planering, genomförande, uppföljning och förbättring av verksamheten. Inom ramen för miljöledningsarbetet ska ansvarsfördelningen vara tydlig, rutiner ska finnas för att bland annat säkerställa att miljöpolicyn följs, att verksamheten bidrar till att öka den positiva respektive minska den negativa miljöpåverkan och därmed bidrar till att organisationens miljömål uppnås.
År 2025 omfattades 186 statliga myndigheter av förordning SFS 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter. Detta innebär att de ska införa och utveckla miljöledningssystem och varje år följa upp och redovisa arbetets resultat.
Mer information
Publikationer
Data till diagrammet baseras på myndigheternas inrapporterade uppgifter enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Data är inte kvalitetssäkrad av Naturvårdsverket. Myndigheterna har olika förutsättningar för sitt miljöledningsarbete och har kommit olika långt. De har också olika tillvägagångssätt att följa upp och samla in uppgifter om myndighetens miljöprestanda. Uppgifterna kan därför vara uppmätta, uppskattade, schablonuträknade eller saknas helt.