Sköta, restaurera och anlägga våtmark
Att restaurera, anlägga och sköta är viktiga åtgärder för att återställa och värna livsmiljöer för alla de arter som är knutna till våtmarker och för att våtmarker ska bidra med olika nyttor, ekosystemtjänster.
Alla våtmarker växer med tiden igen. Det sker naturligt under lång tid, oftast över flera hundra eller tusen år. Till exempel kan en sjö växa igen och bilda våtmark som i sin tur växer igen och blir skog. Förutsättningen är att processen inte störs. Naturliga störningar genom tiderna har varit bränder, översvämningar och bete.
Men människan har delvis skyndat på dessa processer. Vi har påverkat genom att dika, sänka sjöar, räta ut vattendrag och exploatera mark. Även klimatförändringar och kvävenedfall har lett till att våtmarker har tappat sina ursprungliga vattennivåer och variationer av vattenflöden över året.
Att restaurera en våtmark
En våtmark kan restaureras på olika sätt beroende på vilken typ av våtmark det är, hur den har påverkats och vilken effekt som ska uppnås. En restaurering strävar ofta efter att efterlikna våtmarkens naturliga tillstånd över året.
Dämma igen diken
Om våtmarkens vattenförhållande är påverkat genom dikning kan det vara nödvändig att proppa igen diken. Det görs genom att dämma igen diket med virke eller annat material. Det ska säkerställa att igenväxning stoppas framöver.
Fördröja vattnets väg i landskapet
En våtmarks vattenförhållanden kan restaureras genom att se till att vattnet rör sig långsammare genom landskapet. Till exempel genom att återinföra stenar och grus i uträtade vattendrag så att vattnet ringlar sig fram igen (återmeandrar).
Röja växtlighet
Om våtmarken har varit hydrologiskt påverkat har det oftast lett till att våtmarken har växt igen, med träd och buskar. För att gynna vissa våtmarksarter kan det därför vara viktigt att röja våtmarken från dessa träd och buskar.
Fördjupning att restaurera våtmark
Metoder för dikespluggning och igenläggning (Skogsstyrelsen)
Kartor och geologisk kunskap i planeringen inför åtgärder (Sveriges geologiska undersökning)
Broschyr: Myren – Restaurering av en värdefull naturtyp (Länsstyrelsen)
Åtgärder som kan påverka grundvattennivåer (Sveriges geologiska undersökning)
Övervaka nivåer för grundvatten i samband med våtmarksåtgärder (Sveriges geologiska undersökning)
Att sköta en våtmark
Några våtmarkstyper behöver mer regelbunden skötsel än andra. Skötsel kan vara allt från att röja träd och buskar, låta djur beta till att fräsa bort stark igenvuxen vegetation. Rikkärr och helt nya anlagda våtmarker är våtmarkstyper som kräver regelbunden skötsel genom slåtter eller bete för att hålla undan oönskad växtlighet.
Att anlägga en våtmark
Hur en våtmark utformas är avgörande för vilka arter som våtmarken kommer att gynna.
- Större öppna våtmarker kan vara positiva för fåglar .
- Grundare partier kan säkerställa att det finns bra livsmiljöer för grodor, insekter eller växter.
- Att anlägga våtmarker på mineraljord gynnar inte bara den biologiska mångfalden utan är även bra för att rena och lagra vatten.
- Att anlägga en våtmark nära en redan befintlig våtmark återskapar viktiga korridorer för arter, grön infrastruktur, som kan röra sig fritt i landskapet.
Fördjupning att anlägga våtmark
Kartverktyg för att anlägga, sköta och restaurera våtmark
Att tänka på
Kvicksilver
Återvätning av torvmark kan dock bidra till en ökning av metylkvicksilver i miljön. Denna process sker naturligt i syrefria miljöer och orsakar att oorganiskt kvicksilver binds upp i en molekyl som sedan agerar som ett starkt miljögift. Detta miljögift är dessutom bioackumulerande – alltså att det följer med högre upp i näringskedjan.
Insekter
Det finns även en risk för att våtmarker för med sig oönskade insekter, som skogsmygg. Översvämningsmygg är en art som trivs bäst på flacka ytor där det periodiskt svämmar över, eftersom äggen behöver utsättas för torka och sedan komma under vatten för att kläckas till larver. Dessa specifika förutsättningar förekommer främst vid Nedre Dalälven och sällan på typiska platser för återväta torvmarker.
Växthusgaser
Genom att återväta torvbildande våtmarker, släpps växthusgasen metan ut. Metan är en kraftfull växthusgas, som skapas genom de syrefria förhållanden som återvätningen medför. Trots att det är en kraftig utsläppsskälla, har metan en kortare livslängd än både lustgas och koldioxid, vilket gör att återvätning på lång sikt ändå är förenat med klimatnytta.
Vatten i landskapet
Vattnet i landskapet hänger ihop och indelas i avrinningsområden, det område som avvattnas via ett visst vattendrag. En våtmark kan påverka övrigt vatten i avrinningsområdet både positivt och negativt.
Hjälp oss att bli bättre!
Är innehållet om våtmarker relevant för dig? Hjälp oss att förbättra vårt webbinnehåll genom att svara anonymt på några korta frågor.