Vilka sektorer omfattas av utsläppshandeln?
Utsläppshandeln har utvidgats över tid och omfattar idag verksamheter som tillsammans står för ungefär 90 procent av EU:s totala klimatutsläpp.
I dag ingår flera olika sektorer i utsläppshandeln. Tillsammans bedöms alla verksamheter som omfattas av EU:s utsläppshandel stå för ungefär 90 procent av EU:s totala klimatutsläpp.
Förutom EU:s 27 medlemsländer deltar även Norge, Island och Liechtenstein i utsläppshandeln. Dessutom är Schweiz nationella utsläppshandel länkad till utsläppshandeln EU ETS.
ETS 1 omfattar industrianläggningar, flyg och sjöfart deltar i utsläppshandeln
Industrianläggningar, energiproducenter, flyg och sjöfart ingår i ETS 1. Det är obligatoriskt att delta i systemet för de verksamheter som omfattas. Verksamheterna som ingår i ETS 1 utgör ungefär 40 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.
Industrianläggningar och värmeproducenter
Totalt rör det sig om över 10 000 anläggningar, varav cirka 270 anläggningar finns i Sverige. Med industrianläggningar avses exempelvis tillverkning av cement, järn och stål, raffinaderiprodukter, pappersmassaprodukter, och kalk. Även förbränningsanläggningar som producerar värme, exempelvis fjärrvärme, omfattas.
Tillverkande industrianläggningarna står sammanlagt för den största andelen av utsläppen, vilket är en skillnad mot övriga EU där utsläpp från energianläggningar generellt sett dominerar. På branschnivå i Sverige släpper dock el- och fjärrvärmebranschen ut näst mest utsläpp, efter Järn- och stålindustri. Därefter följer oljeraffinaderier och cementtillverkning
Flyg
Flygoperatörer är inkluderade i EU ETS sedan 2012. Totalt sett omfattas över 500 flygbolag inom EU, varav färre än tio är rapporteringsskyldiga i Sverige. Ursprungligen omfattades flygningar inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och flygningar som avgår från eller ankommer till området. Denna ursprungliga omfattning brukar kallas för ”full scope”. I praktiken har omfattningen varit reducerad genom att vissa internationella flygningar undantagits. Detta så kallade ”stop-the-clock”-undantag infördes under 2012 och har sedan förlängts ett antal gånger för att stödja utvecklingen av det globala marknadsbaserade styrmedlet CORSIA inom ICAO.
Sedan 1 januari 2020 har EU ETS länkats samman med Schweiz ETS och enligt avtalet för länkningen är flygningar från EES till Schweiz inkluderade i EU ETS.
Sjöfart
Sjöfarten är sedan 2024 en del av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Infasningen har skett stegvis och från och med 2026 tillämpas systemet fullt ut för de fartygstyper som i nuläget omfattas. Syftet är att minska sjöfartens klimatpåverkan genom att prissätta utsläpp av växthusgaser.
EU ETS omfattar i dagsläget last- och passagerarfartyg med en bruttodräktighet på över 5 000. Från och med 2027 kommer även offshorefartyg över 5 000 i bruttodräktighet att omfattas av systemet.
För resor mellan EU och länder utanför EU ska utsläppsrätter överlämnas för 50 procent av de utsläpp som uppstår under resan. För resor som sker helt inom EU ska utsläppsrätter överlämnas för 100 procent av utsläppen.
Det finns en övergångsperiod för hur stor andel av de rapporterade utsläppen som utsläppsrätter ska överlämnas för:
- 2025: 40 procent av utsläppen från 2024
- 2026: 70 procent av utsläppen från 2025
- Från och med 2027: 100 procent av utsläppen.
De skyldigheter som följer av EU ETS och EU:s förordning om övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjöfarten (MRV-förordningen) riktas till den aktör som enligt regelverket definieras som rederi.
ETS 1 reglerar fler växthusgaser än koldioxid
Koldioxid är den dominerande växthusgasen inom ETS 1, men systemet täcker även tre andra växthusgaser: dikväveoxid, perfluorkolväten och metan. Dikväveoxid släpps ut från viss kemiindustri och sjöfart, medan utsläpp av perfluorkolväten sker vid aluminiumproduktion. Sjöfarten släpper även ut metan.
Från 1 januari 2025 har flygoperatörer även behövt övervaka de icke-CO2 effekter som uppstår på grund av flyget och bidrar till klimatförändring, t.ex. effekten av kondensstrimmor. Flygoperatörer behöver dock inte lämna över utsläppsrätter för uppvärmningseffekterna i nuläget.
Det kommande utsläppshandelsystemet ETS 2 täcker endast koldioxidutsläpp.
ETS 2 omfattar bränsleanvändning i vägtransport, byggnader och andra sektorer
I utsläppshandeln ETS 2 ingår vägtransporter, bostäder och kommersiella eller offentliga lokaler. Systemet täcker även delar av energi-, tillverknings- och byggindustrin som inte redan ingår i ETS 1. Unikt för Sverige är att vi även valt att inkludera arbetsmaskiner på flygplatser och hamnar, tåg, jordbruk, skogsbruk och fritidsbåtar.
Det är endast koldioxidutsläppen som kommer från förbränningen av bränsle som omfattas, inte koldioxidutsläpp från övriga aktiviteter. För att inte den enskilda bilisten eller hushållet ska behöva köpa utsläppsrätter har man lagt över ansvaret och skyldigheterna på producenterna och leverantörerna av bränsle. Tanken är att bränsleproducenten och bränsleleverantören kommer att öka bränslepriset när nya kostnader i form av administration och inköp av utsläppsrätter uppstår.
När priset på bränsle ökar kommer det att påverka användningen. Blir till exempel drivmedelspriset högre så väljer kanske fler personer att ta cykeln till jobbet istället för bilen. På detta vis minskar utsläppshandeln ETS 2 koldioxidutsläppen inom EU.
Andra centrala aktörer i utsläppshandeln
EU-kommissionen
EU-kommissionen, mer specifikt generaldirektoratet för klimatpolitik, DG Clima, har en mycket central roll inom EU ETS. EU-kommissionen ansvarar för att bland annat analysera hur EU ETS fungerar, att övervaka att medlemsländerna följer reglerna, besluta om gratis tilldelning och att utarbeta lagförslag om ändringar i systemet.
Naturvårdsverket har nyckelroll
Naturvårdsverket är tillstånds- och tillsynsmyndighet i Sverige. Det innebär att myndigheten ansvarar för att granska och godkänna att deltagande företag lever upp till regelverket, bland annat genom övervakning och rapportering av utsläpp.
Naturvårdsverket fattar även tillsammans med EU-kommissionen beslut om gratis tilldelning av utsläppsrätter, och publicerar årlig statistik om de svenska utsläppen.
Myndigheten fungerar också som stöd till regeringskansliet i frågor om att utveckla handelssystemet.
Andra myndigheter
Även flera andra myndigheter är involverade i EU ETS, både i Sverige och EU. Några av dem:
Energimyndigheten
Energimyndigheten ansvarar för den svenska delen av unionsregistret, där bokföringen av utsläppsrätterna registreras.
Transportstyrelsen
I frågor som rör sjöfart, flygbolag och flygverksamhet ska Naturvårdsverket samråda med Transportstyrelsen.
Riksgälden
Hanterar statens intäkter från auktionering av utsläppsrätter.
Stöd i arbetet
Här hittar du som är professionell aktör i utsläppshandelssystemet – och du som bara vill veta mer – vägledning, e-tjänster, nyheter och statistik.

