Vilka sektorer omfattas av utsläppshandeln?

Industrianläggningar, energiproducenter, flyg och sjöfart ingår i ETS 1. Det är obligatoriskt att delta i systemet för de verksamheter som omfattas. Verksamheterna som ingår i ETS 1 utgör ungefär 40 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser.  

Flygoperatörer är inkluderade i EU ETS sedan 2012. Totalt sett omfattas över 500 flygbolag inom EU, varav färre än tio är rapporteringsskyldiga i Sverige. Ursprungligen omfattades flygningar inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och flygningar som avgår från eller ankommer till området. Denna ursprungliga omfattning brukar kallas för ”full scope”. I praktiken har omfattningen varit reducerad genom att vissa internationella flygningar undantagits. Detta så kallade ”stop-the-clock”-undantag infördes under 2012 och har sedan förlängts ett antal gånger för att stödja utvecklingen av det globala marknadsbaserade styrmedlet CORSIA inom ICAO.  

Sedan 1 januari 2020 har EU ETS länkats samman med Schweiz ETS och enligt avtalet för länkningen är flygningar från EES till Schweiz inkluderade i EU ETS.  

Sjöfarten är sedan 2024 en del av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Infasningen har skett stegvis och från och med 2026 tillämpas systemet fullt ut för de fartygstyper som i nuläget omfattas. Syftet är att minska sjöfartens klimatpåverkan genom att prissätta utsläpp av växthusgaser. 

EU ETS omfattar i dagsläget last- och passagerarfartyg med en bruttodräktighet på över 5 000. Från och med 2027 kommer även offshorefartyg över 5 000 i bruttodräktighet att omfattas av systemet. 

För resor mellan EU och länder utanför EU ska utsläppsrätter överlämnas för 50 procent av de utsläpp som uppstår under resan. För resor som sker helt inom EU ska utsläppsrätter överlämnas för 100 procent av utsläppen. 

Det finns en övergångsperiod för hur stor andel av de rapporterade utsläppen som utsläppsrätter ska överlämnas för: 

• 2025: 40 procent av utsläppen från 2024 
• 2026: 70 procent av utsläppen från 2025 
• Från och med 2027: 100 procent av utsläppen.

De skyldigheter som följer av EU ETS och EU:s förordning om övervakning, rapportering och verifiering av utsläpp från sjöfarten (MRV-förordningen) riktas till den aktör som enligt regelverket definieras som rederi. 

Koldioxid är den dominerande växthusgasen inom ETS 1, men systemet täcker även tre andra växthusgaser: dikväveoxid, perfluorkolväten och metan. Dikväveoxid släpps ut från viss kemiindustri och sjöfart, medan utsläpp av perfluorkolväten sker vid aluminiumproduktion. Sjöfarten släpper även ut metan.

Från 1 januari 2025 har flygoperatörer även behövt övervaka de icke-CO2 effekter som uppstår på grund av flyget och bidrar till klimatförändring, t.ex. effekten av kondensstrimmor. Flygoperatörer behöver dock inte lämna över utsläppsrätter för uppvärmningseffekterna i nuläget. 

Det kommande utsläppshandelsystemet ETS 2 täcker endast koldioxidutsläpp. 

I utsläppshandeln ETS 2 ingår vägtransporter, bostäder och kommersiella eller offentliga lokaler. Systemet täcker även delar av energi-, tillverknings- och byggindustrin som inte redan ingår i ETS 1. Unikt för Sverige är att vi även valt att inkludera arbetsmaskiner på flygplatser och hamnar, tåg, jordbruk, skogsbruk och fritidsbåtar.

Det är endast koldioxidutsläppen som kommer från förbränningen av bränsle som omfattas, inte koldioxidutsläpp från övriga aktiviteter. För att inte den enskilda bilisten eller hushållet ska behöva köpa utsläppsrätter har man lagt över ansvaret och skyldigheterna på producenterna och leverantörerna av bränsle. Tanken är att bränsleproducenten och bränsleleverantören kommer att öka bränslepriset när nya kostnader i form av administration och inköp av utsläppsrätter uppstår.

När priset på bränsle ökar kommer det att påverka användningen. Blir till exempel drivmedelspriset högre så väljer kanske fler personer att ta cykeln till jobbet istället för bilen. På detta vis minskar utsläppshandeln ETS 2 koldioxidutsläppen inom EU.