Tips och råd för hållbar textilkonsumtion

Granskad: ‎den ‎12‎ ‎november‎ ‎2025

Som konsument går det faktiskt att göra skillnad. Val som leder till att varje textilvara används längre bidrar till förändring. Den mest hållbara textilen är den som vårdas rätt, lagas vid behov och används så mycket som möjligt. Här hittar du tips och råd för att göra hållbara val. Längre ner på sidan hittar du svar på vanliga frågor många konsumenter ställer.

Att producera textil och kläder kräver stora mängder resurser, som inte syns i det färdiga plagget. Utöver själva råmaterialet behövs också energi, kemikalier och vatten för att framställa fiber, material och produkt. Resursanvändningen har stor påverkan på miljö och klimat i produktionslandet såväl som globalt.

  • Idag konsumerar varje svensk i snitt 13–14 kilo nyproducerad textil per person och år, varav cirka 10 kilo är kläder. Samtidigt slängde vi 7–9 kilo i soppåsen och över 40 procent uppskattas att det kunde ha använts längre tid (2024). Det innebar att vi slängde dubbelt så mycket som vi lämnade till återanvändning (3–4 kilo). Det är inte hållbart. 
  • Den största klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion, över 80 %, sker i produktionsledet.
  • Hur plagget är producerat avgör påverkan på miljön mer än valet av material i sig. Det är större skillnad i klimatpåverkan mellan olika producenter av samma fibrer än mellan olika typer av fibrer.
  • Det finns inte ett bra val. Olika material och produkter lämpar sig för olika användningsområden. Fundera först på hur plagget ska användas och välj därefter ett material med passande egenskap. En slitstark topp av exempelvis polyester som du använder i 20 år påverkar klimatet mindre under sin livscykel jämfört med en topp i bomull, som du använder ett fåtal gånger och kastar. 

Hållbara val en del av lösningen

Medveten textilkonsumtion handlar om att tänka efter före och att påminna sig själv om vikten av en lång livslängd. Genom att fördubbla livslängden för ett plagg minskar du dess klimatpåverkan med nästan 50 procent.  

Den enskilde konsumenten är inte den som kan eller ska lösa hela textilbranschens problem, men konsumenters agerande är en del av lösningen. Alla kan göra något, och när många konsumenter gör mer hållbara val bidrar det till mer hållbara konsumtionsmönster. Det bästa sättet att minska både miljö- och klimatpåverkan från kläder och annan textil är att förlänga produktens livslängd. 

Vi behöver både nya konsumtionsvanor och mer hållbara affärsmodeller. Det betyder att företagen exempelvis behöver erbjuda fler lagnings- och delningstjänster, att det finns möjligheter att hyra kläder och att till exempel försäljningen av second-hand ökar. Det mest hållbara plagget är det plagget som används.

Tipsen på denna sida finns även att ladda ned som PDF:

Textilsmarta tips och råd till konsumenter (pdf 2 mb)

Tips och råd

Genom att fördubbla livslängden för ett plagg minskar klimatpåverkan med nästan 50 %, förutsatt att den förlängda livslängden ersätter konsumtionen av ett annat nyproducerat plagg.

  • Textil är en värdefull resurs. Det mest hållbara är att ta hand om kläderna och använda dem länge.
  • Laga hål i stickade plagg på en gång. Annars blir hålet lätt större.
  • Det är ok att inte vara händig! Ta hjälp av en skräddare med dragkedjor och foder.
  • Låt plaggen få en ny funktion. Gör shorts av långbyxor.
  • Upptäck din garderob på nytt. Gå igenom alla kläder och hitta på nya kombinationer.
  • Passar inte plagget längre? Testa att ta in, lägga ut eller sy om, ta hjälp om det behövs.
  • Ge bort eller sälj kläder du inte längre använder

Över 90 % av den totala klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion är kopplat till inköp av nyproducerade kläder och 80 % av våra kläders klimatpåverkan sker under produktionsfasen. Samtidigt som vi fortsatt har en hög konsumtion av kläder och textil, använder vi dem allt kortare tid. 

För att vår modekonsumtion ska bli mer hållbar behöver vi tänka om och istället för att köpa nyproducerat använda redan producerade plagg. Länge.

  • Välj second hand i första hand - kläderna finns redan och ger inga nya utsläpp.
  • Tänk efter innan du handlar på nätet – onödiga transporter och returer sliter på miljön.
  • Tänk efter innan du handlar – behöver du verkligen plagget?
  • Välj kläder med bättre kvalitet som håller längre – ju längre du använder ett plagg desto bättre för miljön. Kvalitet kan handla om torrfällning och noppbildning, hur slitstarka sömmarna och materialet är, att produkten inte tappar formen i tvätten och mycket mer. Andra faktorer som kan påverka plaggets livslängd är hur man tar hand om kläderna. Olika material kräver olika former av tvätt och vård för att behålla sin kvalitet. 
  • Hitta din stil – och planera dina inköp. Välj kläder som du kommer att använda många gånger.
  • Välj en tidlös design. Plaggen blir då mindre trendkänsliga och riskerar inte att hamna längst bak i garderoben för att de är omoderna.
  • När du köper nytt, välj miljömärkta kläder: Svanen, EU Ecolabel, Bra Miljöval och GOTS. De märkningarna ställer krav på hela textilkedjan och har oberoende granskning.
  • Påverka utbudet! Ju fler som frågar efter miljömärkt desto större chans att affären tar in det.
  • Känner du inte igen märkningen? Läs mer om märkningar på hallokonsument.se
  • Fråga efter mer hållbart producerade kläder! Ur miljö- och klimatsynpunkt är det viktigare hur kläderna är tillverkade än vilket specifikt material de är gjorda av.
  • Pröva en klädbytardag. Bli av med plagg du inte längre använder och få nya utan att det sliter på miljön eller plånboken.
  • Det spelar även stor roll hur du tar dig till butiken. Om du går eller cyklar istället för att köra bil så minskar du din klimatpåverkan med över 10 procent. 
  • Barn är (särskilt) känsliga för kemikalier. Tvätta alltid kläder före användning för att få bort kemikalierester.
  • Undvik antibakteriella eller smutsavvisande kläder. De kan innehålla ämnen som är skadliga för både miljön och hälsan och kan bidra till antibiotikaresistens.
  • Våga fråga! Klädaffären är skyldig att inom 45 dagar tala om ifall plagget innehåller vissa farliga ämnen.
  • Var uppmärksam när du handlar utanför EU, via nätet eller på utlandssemestern. Där finns inte samma regler om kemikalier. Då kan risken öka för att du får hem förbjudna och/eller farliga ämnen.
  • Testa Kemikalieappen. Scanna plagg för att se om det innehåller särskilt farliga ämnen.

    Ladda ner Kemikalieappen (sverigeskonsumenter.se)
  • Använd dina kläder längre istället för att köpa nya (och köp second hand). Då uppstår inga nya kemikalieutsläpp.
  • Barn är (särskilt) känsliga för kemikalier. Tvätta alltid kläder före användning för att få bort kemikalierester.
  • Fynda i din garderob. Använd det du har. Hitta nya kombinationer eller piffa upp gamla plagg.
  • Hyr kläder som du behöver mer sällan. Till exempel till nyår eller skidturen.
  • Har du tröttnat på ett plagg? Prova att bytlåna med en kompis.
  • Det mest hållbara plagget är det du vårdar, lagar och använder länge. Oavsett vilket material det är gjort av.
  • Organisera och märk upp dina plagg i garderoben. Om du märker att vissa plagg inte används, låt dem leva vidare hos en annan användare.
  • Ta hand om de plagg du äger. Även små val, så som typ av galge, påverkar dina plaggs livslängd.
  • Ta hand om dina kläder och miljön.

Så här kan du göra för att minska påverkan på miljön:

  • Tvätta full maskin och använd kläderna längre innan du tvättar dem.
  • Välj miljömärkt tvättmedel. Följ anvisningarna så att du inte överdoserar.
  • Varje tvätt sliter på dina kläders sömmar och material. Tvätta inte i onödan – tänk på att dina plagg ska hålla länge. Ta bort enstaka fläckar för hand.
  • Vädra mera! När det gäller kläder av ull är det faktiskt ofta bättre att vädra än att tvätta eftersom ullen innehåller naturligt fett (lanolin) som är självrengörande och håller smutsen borta. Vädra gärna i fuktigt väder, så blir plagget som nytt. Genom att vädra istället för tvätt och tork i maskin sparar du på energiåtgång och undviker slitage på dina textiler. 
  • Minska slitaget i tvättmaskinen. Använd tvättpåse samt knäpp knappar och blixtlås. Nya textilier av syntetmaterial släpper mikroplast under de fyra första tvättarna. Tvättpåse med tät struktur/mesh och insydda sidosömmar minskar slitaget och risken för att små mikroplastfiber och partiklar följer med avloppsvattnet.
  • Följ rekommendationer och tvättanvisningar på textilen och tvättmedelsförpackningen. Tänk på att olika material kräver olika typer av tvättprogram och temperaturer. För att dina kläder och textilier ska hålla länge är det bra att vara noggrann.

Längtan efter att få glittra är djupt rotad i oss. Lite paljetter och glitter kan väl inte skada? Jo, det kan det faktiskt. Här får du tips om hur du kan glittra på mera hållbara sätt. 

  • Vissa kläder har man bara en gång. Behöver du verkligen äga din outfit – hyr i stället.
  • Bjuden på fest och inget att ha på dig? Låna kläder av en släkting eller kompis.
  • Hitta din egen stil. Med secondhandkläder kan du hitta något som ingen annan har.
  • Smycka dina kläder med saker som du sedan kan ta av som löst glitter och smycken.
  • Vädra i stället för att tvätta om möjligt.
  • Måste du ändå tvätta paljettplagget? Använda en tvättpåse i ett tätt material, med vändsydda sömmar som är designade att fånga upp mikrofibrer, så inget läcker ut. Tvättpåsen minskar också slitaget på glitter och paljetter. 
Vad är då problemet med paljetter och glitter?

Gjorda av fossil råvara: Paljetter och glitter är ofta tillverkade av syntetfibrer som polyester, och räknas som plastprodukter. De är oftast tillverkade av fossil råvara, alltså olja. 

Sprider mikroplaster: Av plast bildas mikroplastpartiklar. Dels vid produktionen – det gäller alla syntetmaterial när de tillverkas – dessutom specifikt från paljetterna.

När paljettplaggen används går paljetterna ofta sönder och faller av, något som också händer i tvätten. Vid tvätt så gnids och nöts kläderna mot varandra och då bildas små partiklar, mikroplastpartiklar, som ofta följer med tvättvattnet ut där de sedan kan finfördelas än mer och blir ett problem i sjöar och hav. Den största mängden mikroplaster avges under de första 1–4 tvättarna.

Svåra att återvinna: Paljetterna är oftast färgade med metallpigment som är skadliga för miljön och gör plagg som redan är svåra att återvinna, ännu svårare. Idag finns ännu ingen etablerad återvinningsteknik för dessa plagg.

  • Hitta presenter i din egen garderob. Gammalt för dig är nytt för någon annan.
  • Till den som önskar sig kläder. Ge bort ett presentkort från en second hand-butik.
  • Kreativ? Låt kläder bortom räddning bli roligt pysselmaterial.

I Sverige slängde vi 7,5 kg kläder och textilier per person varje år i restavfallet (2024). Hälften av det vi slänger är helt och skulle kunna användas av någon annan.

  • Sälj kläder du inte längre använder. På nätet eller via secondhandaffär.
  • Skänk hela och rena kläder till vänner och bekanta eller ideella organisationer.
  • Det finns flertalet ideella organisationer, företag och återvinningsstationer som tar emot textilier, men i dagsläget finns det inget nationellt insamlingssystem för textilier. Det betyder att insamlingsmöjligheterna kan se olika ut beroende på vilken del av landet man bor i.
  • • Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall samlas in separat. Det nya kravet innebär att du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”. Textilavfall från hushåll ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem. Undantag från detta gäller om textilavfallet består av strumpor eller underkläder, är mögligt eller angripet av skadedjur, eller är så fläckigt, smutsigt eller trasigt så att det avsevärt försvårar återbruk eller materialåtervinning. Ta kontakt med din kommun för att få mer information om vad som gäller där just du bor. Sök på ”avfall och återvinning” på kommunens hemsida.För vidare information se

    Textilavfall
  • Materialåtervinning av textil kan inte som enskild insats göra modeindustrin hållbar – tänk på att lång livslängd och återanvändning ger betydligt större klimatvinst!

Frågor och svar

Här hittar du svar på de frågor många konsumenter ställer. Vi uppmuntrar vidareförmedlare som kommuner och regioner, NGO:s och bransch att förmedla denna information vidare till konsumenter. Informationen kan även användas som en trovärdig och opartisk källa till information i dialog med konsumenter. 

Frågor och svar om hållbar textilkonsumtion (pdf)

Miljöpåverkan

Textil och modeindustrin är en resursintensiv och förorenande bransch. Stora mängder råvaror, energi, vatten och kemikalier används för att producera textil. Dessa resurser syns oftast inte i den slutgiltiga produkten som når konsumenten, men de medför alla en miljö- och klimatpåverkan på vår planet.

Den största klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion, över 80 procent, sker i produktionsledet.

Miljöpåverkan sker vid produktionen av fibrer, vid tillverkning och behandling av material och produkt, vid transport och försäljning, liksom i användningsledet vid inköp, tvätt, skötsel och slutligen i avfallshanteringen.

Att producera en bomulls t-shirt som väger cirka 130 gram 

  • kräver 1500–2500 liter vatten beroende på produktionsmetod och odlingsland. Det här är problematiskt eftersom textiltillverkningen till stor del sker i länder där det redan råder vattenbrist.
  • kräver 0,5–1 kilo kemikalier. Kemikalier används i alla led av textiltillverkningen: vid odling, färgning och beredning av textilier och orsakar utsläpp till luft och vatten. I vissa fall kan farliga kemikalier finnas kvar i slutprodukten – som når konsumenten.
  • ger upphov till mellan 2–5 kilo växthusgasutsläpp beroende på energislag, odlings- och produktionsprocesser.

Användningsfasen är näst efter produktionen den fas i livscykeln som påverkar miljön mest. Den negativa påverkan sker då främst vid inköp. Detta beror på att man ofta tar bilen till butiken för att handla kläder. Att transportera ett enda plagg i en bil betyder att den procentuella påverkan från plagget blir stor. Miljöpåverkan sker också vid tvätt och torkning, som är både energi- och vattenkrävande samt kräver kemikalier i form av tvättmedel. Tvätt och tork leder dessutom till utsläpp av textilfibrer, mikroplaster och ämnen som textilierna är behandlade med via avloppsvattnet.

Textilindustrin ger upphov till flera olika typer av utsläpp. Stora delar av den textila värdekedjan sker i fabriker som drivs av fossila bränslen, vilket ger utsläpp av koldioxid vid förbränning som i sin tur orsakar klimatpåverkan.

Kemikalier som felaktigt släpps ut i vatten eller luft kan få allvarliga konsekvenser. Kemikalier kan förorena dricksvatten och orsaka förgiftning hos både människor, djur och växter.

Exponering av farliga kemikalier kan vara direkt eller indirekt inom textil- och modeindustrin. Exempel på direkt exponering är när arbetare i fabrikerna andas in lösningsmedel eller, när avloppsvatten som innehåller kemikalier släpps ut i en flod. Indirekt exponering kan till exempel vara utsläpp av mikroplaster från textilfibrer under tvätt, som tar kemikalier med sig.

Ytterligare en parameter är vattenförbrukningen. Odling av till exempel bomull kräver stora mängder sötvatten. Den stora vattenförbrukningen är särskilt allvarlig då produktionen ofta sker i torra områden med brist på färskvatten sedan tidigare. Forskning från Mistra Future Fashion har visat att 87 procent av all vattenförbrukningen från svensk klädkonsumtion sker under just framställning av bomullsfibern.

År 2024 uppgick textilkonsumtionen till 13,6 kg per person, vilket var en ökning med 2,2 kg jämfört med 2023. Sedan år 2010 har textilkonsumtionen i genomsnitt legat mellan 13–14 kg per person och år. Detta ska jämföras med år 2000 då varje svensk i genomsnitt konsumerade 10,7 kilo textil. En trend är att svenska hushåll konsumerar en allt större andel hemtextilier år 2024 (27 procent) jämfört med år 2000 (18 procent). 

Textilkonsumtion, kilo per person i Sverige

Vi köper allt mer, men slänger också mycket kläder och textil i hushållsavfallet. Innan separat insamling av textilavfall infördes 1 januari 2025 hamnade drygt 7–9 kilo textilier per person i soppåsen varje år. Samtidigt visade undersökningaratt över 40 procent av de textilierna som återfanns i hushållssoporna skulle ha kunnat användas längre tid i befintligt skick.

Rapport av Svenska miljöinstitutet: Hur många kilo har du i garderoben? Dataanalys av textilflöden (ivl.diva-portal.org)

Material och kemikalier

All produktion av textila fibrer och material har en negativ påverkan på miljö och klimat, oavsett om det är naturmaterial eller syntetiska material som produceras. Olika material påverkar på olika sätt och man kan inte ge några generella riktlinjer kring materialval.

Ur miljösynpunkt är det alltid bättre att fokusera på lång aktiv livslängd, det vill säga att vårda materialet och använda de produkter som redan finns. 

Samma typ av fiber kan också tillverkas på olika sätt. Viss typ av viskos som är producerad i ett stängt kemiskt kretslopp med förnybar energi kan vara bland de bästa alternativen medan konventionellt producerad viskos med bristfällig avloppsrening och kolkraft kan vara bland de värsta ur ett miljöperspektiv.

Kemikalier används vid produktionen av textil och förekommer därför i alla kläder. Ett bra exempel är färgämnen. Flera av kemikalierna med de farligaste egenskaperna är förbjudna genom EU-lagstiftning. Det finns inga särskilda regler för barnkläder även om det för vissa kemikalier finns hårdare regler när det gäller leksaker eller barnavårdsprodukter.

Kemiska ämnen i textil (kemi.se)

Biocidbehandlade/ antibakteriella kläder kan vara märkta med exempelvis ”behandlat mot dålig lukt”, ”for lasting freshness”, ”anti-odour”, ”hygienic protection” och ”antimicrobial”. De antibakteriella ämnena kan exempelvis finns i träningskläder. Dessa ämnen försvinner vanligtvis ut i sköljvattnet redan under de första tvättarna. De hamnar då istället i miljön där de bland annat misstänks kunna bidra till utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier. Vi bör undvika varor som är behandlade med antibakteriella ämnen och kanske ska man ta sig en funderare över om anti-lukt-funktion verkligen är nödvändigt. 

Antibakteriellt behandlade varor (kemi.se)

Många av de textiler som används idag är tillverkade av syntetfiber som är en form av plast. Syntetmaterial, till exempel polyester, polyamid, elastan och akryl släpper ifrån sig fiberpartiklar vid slitage och nötning vilket sker vid användning, tvätt och torkning. Detta gäller även för andra typer av textila material, men de material som är gjorda av plast bryts inte ner när de hamnar i naturen.

Nya textilier och kläder släpper mer mikroplast under de fyra första tvättarna. Det kan bero på att det finns lösa partiklar på kläderna från början, men ofta är det från sömmarna som fiberresterna släpper. Vid tvätt kan små mikroplastfibrer och partiklar lossna för att sen följa med avloppsvattnet.

Att fokusera på att undvika syntetmaterial är inte lösningen till den övergripande miljöproblematiken kopplad till textil. Följ istället tvättanvisningarna på plagget, använd tvättpåse med insydda sidosömmar och tät struktur/mesh vilket minskar risken för att små partiklar följer med avloppsvattnet. Tvättpåse minskar också slitage och nötning på textilen. Slutligen så kan filterlösningar i och på tvättmaskiner bidra till minskad spridning av mikroplaster.

Mer om mikroplast

Miljömärkning och miljöpåståenden

I Textilsmartkampanjen som genomfördes 2018 lyftes fyra miljömärkningar som arbetar med kravställningar utifrån ett livscykelperspektiv. Det vill säga de ställer krav från råvaruframställning, produktion till användning och avfallshantering. Med tanke på trovärdighet och tillförlitlighet är det viktigt att det finns information om vem som står bakom märkningen. Miljökraven är framtagna av en oberoende organisation och de redovisar transparent hur de arbetar.

Det ska vara lätt att förstå vilka krav som ska uppnås och att kraven är lika för alla. Slutligen så ska kriterierna också medföra att produkten är miljömässigt fördelaktigare än andra liknande produkter.

Vi kan inte uttala oss om enskilda företags miljöpåståenden eller märkningar. Om du hittar andra märkningar med miljöpåståenden i din butik: läs på företagets hemsida och/eller fråga butikspersonalen vad märkningen står för. 

Märkningsguider ger info om några vanliga märkningar som du som konsument möter när du handlar. Konsumentverket ansvarar för att granska företagens marknadsföring så att den inte är vilseledande. Om du ser en märkning som du tycker verkar vilseledande kan du anmäla den till Konsumentverket.

Anmäl till Konsumentverket (konsumentverket.se)

Man kan inte rent generellt säga att miljömärkta kläder är dyrare. Det beror ju på vad man jämför med och priset för nyproducerade textilier inkluderar ofta inte priset vi betalar för en sämre miljö. Ur miljösynpunkt är det absolut bäst att fokusera på lång aktiv livslängd, det vill säga att vårda och använda det som redan finns. Vill du bidra till miljön och mer hållbarhet bör du leta efter produkter med hög kvalitet som gör att kläderna håller länge, låta barnen ärva av varandra, köpa second hand, byta med andra, hyra eller låna på klädbibliotek och vårda de kläder du har. 

Om det är fel på en produkt gör du miljön en tjänst genom att reklamera. Företagen får då chansen att rätta till felet och får dessutom en skjuts i rätt riktning när det gäller att tillverka bättre plagg som håller länge. Om företaget reparerar plagget istället för att producera nytt förlänger du livslängden och bidrar inte till nya utsläpp.

Reklamera trasiga eller bristfälliga kläder och skor (konsumentverket.se)

Filmer om hållbar textilkonsumtion

Med vår filmserie om hållbar textilkonsumtion vill vi uppmana och inspirera konsumenter att fortsätta njuta av mode - men på ett nytt mer hållbart sätt. Filmerna finns även att ladda ned.

Se alla filmer
Youtube video

Vidare läsning