Textilkonsumtion, kilo per person i Sverige
2024 var nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige 13,6 kilo per person. Det är en ökning jämfört med året innan.
Ökat nettoinflöde av nya textilier till Sverige 2024
Det totala nettoinflödet av nya textiler uppgick till 13,6 kg per person under 2023. Detta innebär att nettoinflödet 2024 ökade med 2,2 kg per person jämfört med 2023 då nettoinflödet uppgick till 11,4 kg.
De senaste fem åren har textilkonsumtionen fluktuerat en del. Under coronapandemins första år, 2020, minskade konsumtionen. Därefter ökade konsumtionen både 2021 och 2022. 2023 minskade konsumtionen kraftigt, vilket kan ha berott på inflationens och det höga räntelägets påverkan på köpbeteendet. Ökningen 2024 berodde troligen på att inflationen minskade och att räntorna sänktes, vilket bidragit till att konsumenterna ser något ljusare på framtiden i takt med att den disponibla inkomsten ökar.
Diagrammet ovan visar nettoinflödet (import minus export) av nya textilier, både kläder och hemtextil, mellan åren 2000 och 2024. Dock ingår inte komplett data över hushållens egen import (exempelvis saknas uppgifter om e-handel inom Europa), som bedöms ha ökat de senaste åren. I statistiken ingår inte heller Sveriges inhemska produktion av textilier, som bedöms vara mycket liten. Med textil menas i detta sammanhang nyproducerade kläder och hemtextil.
Om textilkonsumtionens utveckling
År 2024 uppgick textilkonsumtionen till 13,6 kg per person, vilket var en ökning jämfört med 2023 med 2,2 kg. Det innebär en stabilisering till det nya normala sedan år 2010 då textilkonsumtionen i genomsnitt legat mellan 13–14 kg per person och år.
De senaste årens kraftiga fluktuationer i konsumenternas köpbeteende visar att textilkonsumtion är tätt sammankopplade med de ekonomiska trenderna i samhället, vilka direkt påverkar hushållens disponibla inkomsten.
I början av 2020 slog coronapandemin till och påverkade konsumenternas köpbeteende. Orsakerna till konsumenternas förändrade konsumtionsbeteende var troligen flera. Dels minskade behovet av nya kläder i takt med att sammankomster och fester ställdes in och hemarbete ökade. Dels valde många konsumenter att handla online i stället för att besöka butiker. Men trots att onlinehandeln ökade så minskade försäljningen totalt sett för den svenska textil- och modehandeln under år 2020.
Den kraftiga nedgången år 2023 av textilkonsumtionen, berodde bland annat på lågkonjunktur med hög inflation och höga låneräntor. Nettoinflödet av textilier per person var till och med lägre än i början av pandemin och nere på nivåer vi inte sett sedan början av 2000-talet. Mellan 2022 och 2023 minskade textilkonsumtionen med 3,8 kg per person, vilket motsvarar en nedgång på 25 procent. Nedgången påverkade samtliga typer av textilier.
Andelen hemtextilier ökar och herrkläder samt unisexkläder minskar
Tittar vi på trenden vad gäller fördelningen mellan olika typer av textilier ser vi ett långsiktigt mönster. Svenskarna konsumerar en större andel hemtextilier år 2024 (27 procent) jämfört med år 2000 (18 procent). Samtidigt har andelen kläder för pojkar och män samt unisexkläder minskat något. Andelen kläder för kvinnor och flickor som säljs ligger på kring 25 procent.
Stort intresse för hållbarhetsfrågor hos svenskarna
I slutet av 2020 genomförde Naturvårdsverket en konsumentundersökning om svenskarnas kunskap, beteende och attityd kopplat till textilkonsumtion. Resultatet visar att intresset för hållbarhetsfrågor fortsatt är stort och att medvetenheten om textiliers miljö- och hälsopåverkan ökade mellan 2019 och 2020.
Om statistiken
I SCB:s data ingår enbart företagens import, inte privatpersoners. När privatpersoner köper textilier direkt från utländska företag ingår detta endast i statistiken om de handlar från företag utanför EU och om kläderna då tulldeklareras. SCB får i dessa fall data från tullen. För mer information om privatpersoners import av varor av ringa värde och om dessa är inkluderade i statistiken hänvisar vi till:
Försändelser av ringa värde (tullverket.se)
Samt pågående tullreform:
För svenska e-handelsföretag som importerar kläder och deklarerar detta på vanligt sätt, ingår kläderna i statistiken. E-handelsföretag i Europa är däremot svårare att fånga i statistiken, då dessa normalt inte ingår i ramen för vilka företag som ingår i undersökningen. SCB kan få dem att ingå på annat sätt, exempelvis genom att företagen själva rapporterar in. Hur stor del av privata textilinköp som görs från aktörer i europeiska e-handelsföretag är därmed okänt.
SMED (Svenska MiljöEmissionsData) har på uppdrag av Naturvårdsverket gjort uttag för nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige för åren 2000–2017. Naturvårdsverket har uppdaterat statistiken från 2018 och framåt. Statistiken avser totala, bortfallsjusterade mängder baserat på KN6 från SCB:s Statistikdatabas. För mer information, se fliken ”Om data”.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Källan till data över textiler är Utrikeshandeln på SCB, där det finns information om import och export av textilier. Data kommer från två håll: handel inom EU (Intrastat) och utanför EU (extrastat). Inrapporteringens struktur i dessa koder styrs av internationella regler. Data finns rapporterade på så kallade KN nummer som finns enligt en hierarki, från grövsta (KN2) till mest detaljerade (KN8). Kvalitén är högre ju mer aggregerade data är, det vill säga data på KN2 är mer säkert än på KN8. Varuklassificeringen KN består av över 9 000 varukoder vilket gör att det många gånger kan vara svårt för uppgiftslämnarna att välja rätt varukod för en vara. Detta påverkar särskilt statistiken på detaljerade nivåer.
Undersökningen om varuhandeln med länder utanför EU (Extrastat) baseras på uppgifter från Tullverket. Uppgifterna har sitt ursprung i de import- och exportdeklarationer som lämnas avseende varor till/från ett icke EU-land. Eftersom det krävs en deklaration för alla varor som passerar Sveriges gräns vid export och import från länder utanför EU anses ingen större osäkerhet förekomma. Uppgifter om varuhandeln med EU-länder (Intrastat) samlas in via en totalundersökning med cut off-gräns, vilket innebär att de minsta företagen inte ingår i datainsamlingen. Uppräkningar görs till en total med statistiska metoder. Uttaget för nettoinflödet (import minus export) av nya textilier till Sverige för åren 2000–2024 avser bortfallsjusterade mängder baserat på KN6 från SCB:s Statistikdatabas.
De KN koder som omfattas av uttaget för att få fram nettoinflödet är följande:
- Samtliga KN koder i kapitel 61.
- Samtliga KN koder i kapitel 62.
- Samtliga KN koder i kapitel 63 med undantag av 630510–630720 (säckar, tält etc.) och 630900–631090 (begagnade kläder och lump).
Uttagen har gjorts i ton. För beräkningarna av nettoinflödet per person och år användes SCB:s befolkningsstatistik.
Ur KN koderna framgår det om det rör sig om kläder eller hemtextilier. Vad gäller kläder är en del av KN koderna specificerade så att det direkt framgår att kläderna är för "kvinnor eller flickor" eller för "män eller pojkar", medan andra är ospecificerade (här angivna som "unisex").
Samtliga KN koder i uttaget delades upp i följande delmängder:
- Kläder för män eller pojkar (så vida detta är direkt specificerat i beskrivningen av KN koden).
- Kläder för kvinnor eller flickor (så vida detta är direkt specificerat i beskrivningen av KN koden samt koder 621210–621290 som bedömdes huvudsakligen innehålla kläder för kvinnor eller flickor).
- Övriga kläder (unisex).
- Hemtextilier.
Datakällor
SCB: befolkningsstatistik och Utrikeshandelsstatistik om varor (import och export).
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket