Hållbar textil och skor – lärande exempel

Tänk så många plagg som tillverkas varje år, som printas för ett event eller som merch för tex influencers, och som ganska snabbt blir daterade och kasseras. En enkel t-shirt kräver ofta flera tusen liter vatten i tillverkningen, därtill kemikalier och energi. Varför inte printa den här typen av plagg på begagnade plagg istället? Imperfect Industries erbjuder ett enkelt sätt för organisationer som köper in plagg för event eller personal, att istället göra det på uppfräschad second-hand. Varje plagg tvättas och pressas vilket gör att de både funkar och känns lika bra som nya. Just detta, att vi rekonditionerar plaggen, gör att de enkelt kan ersätta nytillverkade vilket i sig är ett viktigt steg i arbetet med att skapa en mer hållbar textil värdekedja. Plaggen vi jobbar med kommer från textila avfalls- och downcyclingflöden dvs plagg som annars riskerar att exporteras och/eller destrueras.

Flera av våra kunder säger att de är lättade och glada att ha hittat oss - äntligen kan de köpa sin merch eller sina personalkläder på ett verkligt hållbart sätt! Vi upplever att flera verksamheter under lång tid sett volyminköpen av printade t-shirts och andra profilbärande plagg som besvärande - givet att man också insett den stora miljöpåverkan som de faktiskt för med sig.

Återbruk i skala är en utmaning i sig - textilberget är ju vår leverantör och det är såklart utmanade att dyka in i det som anses vara avfall, och börja reda i det, hämta ut data. Vi ser att en viktig del för att fler ska kunna innovera med plaggen i textilbergen, är att exportmodellen börjar brytas sönder och att innovation prioriteras upp och värderas hos alla aktörer som jobbar med insamling av textilier.

Vi kommer flytta in i lokaler i Marievik i Stockholm i en samverkansmiljö ihop med Borås Science Park och andra återbruksaktörer. Vi välkomnar alla potentiella nya samarbetspartners att komma och titta, känna och förstå hur återbruk i skala går till, ser ut och känns.

Imperfect Industries - cirkulära profilkläder (imperfect.se)

I många verksamheter är arbetskläder en nödvändighet men textilier har också en betydande klimatpåverkan. Frågan är: hur kan vi fortsätta erbjuda skydd, hygien och komfort, utan att öka resursanvändningen? Det är här textilservice kommer in. Elis erbjuder en cirkulär servicemodell för arbetskläder; genom att hyra ut arbetskläder istället för att sälja dem, och ansvara för hela livscykeln, från tvätt och underhåll till lagning och till sist återbruk. Därmed minskar klimatavtrycket utan att förändra vardagen för användaren.

I vår modell är hållbarhet, sett till reparation eller återbruk av textilierna, inte en tilläggstjänst som är upp till kunden att nyttja eller inte – det är en integrerad del av kärnaffären. Till skillnad från traditionella linjära modeller, där företag köper textilier som sedan tvättas lokalt eller i hemmet utan kontroll på slitage eller användning, möjliggör vår modell ett resurseffektivt kretslopp.

En livscykelanalys (LCA) visar att vår tjänst minskar klimatpåverkan med upp till 37 % och vattenanvändningen med 51 % jämfört med traditionell inköps- och tvättmodell. Det är tack vare att vi optimerar varje plagg för lång livslängd och återbruk. Det har visat sig vara mer ekonomiskt effektivt över tid jämfört med att köpa in plagg för att sedan inte ha kontroll på om det kan återanvändas eller repareras.

Den största styrkan är återigen att vi byggt hållbarhet in i affärsmodellen, från början. Det innebär att alla kunder, oavsett storlek, automatiskt får en lösning som är bättre för både miljön och ekonomin. I Sverige har Elis arbetat så här i decennier, först som Tvättman, senare som Berendsen, och nu som Elis. Affärsmodellen har förfinats över tid för att minimera resursanvändning, samtidigt som efterfrågan ökat i takt med att fler företag söker konkreta lösningar för att minska sin klimatpåverkan. Istället för att låta slitna plagg bli liggande eller slängas, repareras de och sätts tillbaka i omlopp. Det som inte längre håller för professionell användning kan i vissa fall bli till nya produkter, i samarbete med andra aktörer. Att jobba så här har också skapat förutsättningar för att arbeta mer datadrivet: varje plagg spåras i systemet, vilket ger insikt i användning, slitage och potential till förbättring.

Att arbeta cirkulärt i praktiken kräver att textilierna är tåliga nog att klara många tvättar, många användare och ändå hålla formen samt bibehålla grundfunktionen. Det innebär att vi behöver tänka annorlunda redan från början: vilka fibrer, vilka sömmar, vilken design klarar det här? Det är inte alltid lätt att kombinera prestanda, hållbarhet och komfort, men genom långsiktiga samarbeten med utvalda leverantörer utvecklas textilier som håller för just det ofta med långt bättre livslängd än vanliga arbetsplagg. En annan utmaning är att göra effekterna synliga, både för oss själva och våra kunder. Därför har vi valt att mäta hela vägen, från CO₂-utsläpp till återanvändningsgrad. Vi arbetar aktivt med att öka kundernas förståelse för värdet av lång livslängd och fördelarna med att laga istället för att kassera.

Vi jobbar vidare med att förfina helheten: smartare logistik, mer energieffektiv tvätt och bättre plaggdesign. Våra klimatmål är validerat enligt Science Based Targets initiative (SBTi), vilket innebär att vi måste halvera våra direkta utsläpp till 2030 och minska våra indirekta med minst 28 %. Men framför allt handlar det om att visa att cirkularitet inte behöver vara komplicerat, det kan tvärtom vara det enklaste alternativet.

Våra lösningar (elis.com)

Fiber Traceability Initiative är Axfoundations lösning på att göra ullflöden fullt spårbara, från fårgårdar i Sydafrika till färdiga plagg i Europa. Tillsammans med Filippa K och GS1 Sweden har vi byggt en digital kedja där information om ullens ursprung, processer och certifieringar följer med hela vägen fram till butik.

I Filippa K:s höst- och vinterkollektion 2024 kan kunden scanna en QR-kod i plagget och se var ullen kommer ifrån, vilka steg den gått igenom och att den är certifierad enligt Responsible Wool Standard. Det gör fiberresan konkret och begriplig – både för inköpare och konsument. Åtgärden svarar mot branschens brist på verifierad fiberinformation och mot kommande EU-krav på spårbarhet och digitala produktpass.

För företagen har Fiber Traceability Initiative skapat en skalbar modell där GS1-standarder används genom hela kedjan. Det ger ett gemensamt “språk” för data, oberoende av interna system och geografier. Inköpare får bättre underlag för materialval, leverantörer blir mer attraktiva när de kan erbjuda spårbarhet, och det blir enklare att förbereda sig för DPP och annan kommande reglering.

Miljömässigt innebär åtgärden att biobaserad och certifierad ull kan prioriteras mer systematiskt framför fossilbaserade alternativ. Bättre data minskar risken för svinn och överproduktion, och information om skötsel, lagning och vidareanvändning i QR-koden bidrar till längre livslängd för plaggen. På sikt skapar det också en bas för klimatberäkningar som bygger på verkliga data från kedjan.

En stor utmaning var att leverantörerna arbetade med olika format och hade varierande digital mognad. Spårbarheten riskerade att “tappas bort” i övergångarna mellan ulltvätt, spinning, färgning och konfektion. Det hanterades genom att införa GS1-standarder steg för steg i kedjan och tydligt definiera vilken data som skulle följa med varje batch. För vissa aktörer krävdes enklare rutiner för datainsamling, men tack vare en gemensam standard kunde informationen ändå länkas samman. Att kartlägga den första kedjan tog tid, men modellen är nu dokumenterad och kan återanvändas för fler material och kollektioner.

Det operativa projektet är avslutat, men lösningen lever vidare hos de medverkande företagen och i Filippa K:s fortsatta arbete med spårbar ull. Fiber Traceability Initiative används också som referens i Nordic Circular Data Sharing Playbook, där det lyfts som ett konkret exempel på hur standardiserad datadelning kan stödja både cirkulära affärsmodeller och framtida digitala produktpass. Framåt fungerar Fiber Traceability Initiative som referensmodell för spårbarhet och interoperabilitet – inte bara för ull, utan även för andra biobaserade material där transparens och kvalitet är avgörande för att minska textiliers miljöpåverkan.

Mer information om projektet: Spårbarhet inom mode – hur kan ullen spåras? (axfoundation.se)

Rapport från projektet(axfoundation.se)

Nordic Circular Data Sharing Playbook (nordicinnovation.org)

Lumire är Luleå kommuns resursbolag för vatten, avfall, återbruk och cirkulära flöden. Lumire arbetar brett för att skapa ett cirkulärt och hållbart textilflöde i Luleå, genom satsningar på en mängd åtgärder: insamling och sortering, återbruk, lokalt entreprenörskap, utbildning, forskning och opinionsbildning. Därmed skapas en bred palett av initiativ som kompletterar varandra för att förlänga livslängden på textilier och minska mängden avfall.

Insamling och sortering

Lumire samlar in både hela, rena och trasiga textilier vid sina anläggningar. Den textil som kan återanvändas grovsorteras i återbruksmottagningen, där material, skick och kvalitet bedöms. Användbara textilier går vidare till återbruk, medan textilier som i dagsläget saknar fungerande materialåtervinning energiåtervinns.

Återbruksanläggningar och mötesplatser

Lumire driver flera återbruksverksamheter där textilier får förlängd livslängd: våra egna secondhandbutiker Samlat och Hållbarhetshuset samt mini-återvinningscentralen Returpunkt Centrum. Här erbjuds second hand-kläder och andra textila produkter, samtidigt som de fungerar som kunskapsnav kring hållbar konsumtion.

• Returpunkten, där man kan återvinna och lämna in prylar, kläder och mindre möbler för återbruk.
• En lånesymaskin som används flitigt. Intill maskinen finns allt ifrån knappar och tyger till trasiga kläder att testa och lära dig sy med.
• I Samlat upplåter vi butiksyta till återbrukskreatörer som arbetar med redesign, hantverk och DIY. På så sätt lyfts lokalt producerade hållbara produkter och små aktörer ges en plattform i centrala Luleå.
• Unga kreatörer erbjuds försäljningsyta och handledning i produktutveckling och hållbara metoder för att ta sina idéer från prototyp till försäljning.
• Lånegarderober för såväl Halloween som festkläder och studentpartaj - där besökare kan låna och lämna tillbaka så att sällan använda kläder inte behöver köpas nya.
• Vi har arrangerat Sveriges största klädbytardagar, i samarbete med Naturskyddsföreningen.

Lokal samverkan, utbildning och påverkansarbete

• Textilier som är i gott skick delas vidare till skolor, förskolor, kulturverksamheter och ideella organisationer såsom teatergrupper, sjukhusclowner och utbildningsprojekt.
• Föreläsningar för skolor, näringsliv, föreningar och kommunala verksamheter.
• Deltagande i utbildningsinsatser på gymnasiet och i aktiviteter för barn och unga.
• Debattartiklar kopplat till textil, återbruk och hållbar konsumtion.
• Löpande kommunikation, bland annat via Instagram: @lumire_lulea @returpunktcentrum @samlatsecondhand.

Forskningsprojekt

Lumire deltar i två forskningsprojekt som rör textilåtervinning och cirkulära flöden. Syftet är att utveckla lösningar för textil som i dag saknar fungerande materialåtervinning, samt att hitta lösningar för textilinsamling i glesbygd.

Forskning och utveckling (lumire.se)

Med second hand-verksamheter, stöd till kreatörer och unga företagare och regional samverkan bidrar Lumire till att utveckla framtidens textilsystem och till en mer ansvarsfull konsumtion. För organisationen har arbetet skapat nya samarbeten med lokala företag, kreatörer och skolor, vilket stärker Luleås cirkulära ekonomi och ger fler affärsmöjligheter. Dessutom har vi byggt kunskap och engagemang hos invånare genom kunskapsspridning och lättillgängliga mötesplatser.

Genom att minska mängden textilavfall och förlänga livslängden på kläder har vi sparat resurser och minskat klimatpåverkan från nyproduktion. Det betyder färre utsläpp och mindre belastning på naturen. Vid våra största klädbytardagar har flera tusen textilier cirkulerat vidare på en och samma dag – ett tydligt exempel på klimatnyttan som skapas när många gör hållbara val tillsammans.

Vi har tagit emot många studiebesök från hela landet – kommuner, organisationer och branschaktörer som vill se hur vi arbetar i praktiken, hur vi har byggt upp våra flöden och vilka lärdomar vi dragit. Många tar med sig idéer hem till sina egna verksamheter. Det betyder att det vi gör i Luleå inte bara skapar nytta lokalt - det ger ringar på vattnet nationellt.

En stor utmaning är att det saknas fungerande avsättning för de textilier som inte går att återbruka. I dag finns ingen stabil marknad för materialåtervinning av trasiga textilier, vilket gör att vi inte kan sluta cirkeln helt. Vi följer utvecklingen nära och deltar i nätverk där nya lösningar testas, men systemet är ännu inte på plats nationellt.

Textilier är också mycket resurskrävande att hantera. Sorteringen kräver tid, kompetens och god förvaring, och de stora mängder som kommer in är svåra att hantera. Det speglar samtidigt en tydlig samhällsutmaning – överkonsumtionen av textil – det gör att vi på lokal nivå får bära konsekvenserna av en global konsumtionstrend.

Vi utvecklar just nu en utbildningsplattform som är under uppbyggnad. Vi fokuserar nu på hur vi strategiskt ska utveckla återbruket framåt, där textilier är en pusselbit i ett större system. Vi ser över var i Luleå vi ska finnas, vilket utbud som är mest relevant på olika platser och hur våra verksamheter kan utformas för att möta behoven på bästa sätt. Förutsättningarna har förändrats sedan vår uppstart, och därför tar vi nu ett nytag för att utforska nya möjligheter. Ambitionen är att fortsätta stärka det som redan fungerar väl så att det på bästa sätt stödjer vårt uppdrag och Luleås mål om att bli klimatneutralt i framtiden.

Vårt främsta medskick till andra är: börja göra. Det är lätt att fastna i planer, utredningar och pappersarbete, men mycket av vår framgång har kommit av att vi vågat testa i praktiken. Allt vi har gjort har inte fungerat – och det är helt okej. En del satsningar har vi avslutat, medan andra har blivit riktigt lyckade. Det viktiga har varit att vi vågat prova, utvärdera, lära och tänka nytt. Så vårt råd är att inte vänta på den perfekta planen – börja i liten skala, gör, lär och bygg vidare därifrån.

Hållbarhetshuset (lumire.se)

Returpunkten mini-återvinningscentral  (lumire.se)

Utbildning (lumire.se)

Cyclothe är ett svenskt deep-tech-bolag som utvecklar digitala och AI-drivna system som gör det möjligt för kommuner, insamlare, återanvändningsaktörer och sorteringscenter att arbeta cirkulärt med textil på ett kvalitetssäkrat och spårbart sätt. Cyclothe är inte en operatör, utan fungerar som en möjliggörare genom att erbjuda den tekniska infrastrukturen som andra aktörer använder: kommuner, insamlingsaktörer, sorteringscenter, återanvändningsaktörer, fiber- och garnåtervinnare och varumärken.

Lösningen består av två oberoende men kompletterande teknologier:

• Digitalt insamlingssystem med smarta påsar, app, digital spårbarhet och smart insamlingscontainer.
• Ett AI-sorteringssystem (Sort Agda) som analyserar fiberkomposition, ålder, färgindex, kvalitet, skick och återanvändningspotential för post-consumer textilier.

Genom att koppla samman digital insamling med datadriven sortering för både återanvändning och fiberåtervinning i samma process kan vi skapa spårbara och kvalitetssäkrade cirkulära textilvärdekedjor, och minskar risken för felsortering.

Cyclothe är en central del i IDUNN-initiativet, en regional satsning i Västra Götaland där 49 kommuner, NGO:er, återvinnare och textilindustrin samarbetar för att bygga en helt digital, spårbar och cirkulär textil värdekedja. IDUNN visar hur Cyclothe skapar skalbara systemlösningar, bortom enskilda piloter.

Cyclothes lösning gör det möjligt för aktörer i hela landet att etablera digitaliserad fastighetsnära textilinsamling. Lösningen säkerställer att kvaliteten på insamlat material är hög, genom automatiserad sortering och avancerad materialanalys inför återanvändning och återvinning. Tekniken hjälper kommuner, sorteringscenter och industrin att möta kommande EU-krav inom EPR, digitala produktpass, ESPR och cirkulära flöden.

Miljöfördelar:

Högre återanvändningsgrad tack vare analys av skick och kvalitet, vilket förlänger plaggens livslängd och reducerar onödiga utsläpp från nyproduktion. Varje plagg vars livslängd fördubblas genom återanvändning kan spara i snitt 3–5 kg CO2E och 2000–3000 liter vatten, dess klimatpåverkan kan därmed minska med 40–50% (förutsatt att det ersätter köp av ett nytt plagg).

• Högre fiberåtervinningsgrad genom korrekt och automatiserad AI-kvalitetsmätning och materialsortering
• Minskad mängd textil som går till förbränning eller exporteras som blandat avfall
• Minskade logistikkostnader, transporter och CO₂ genom bättre flödeskontroll då mer textil stannar i Sverige och Europa

Lösningen är särskilt skalbar och validerad genom IDUNN-initiativet, där Cyclothe hjälper en hel region att gå från linjära till cirkulära textilflöden. Även EU-projekten SORTEX och LIFE bekräftar att denna innovation är efterfrågad och bidrar till samhällsnytta.

Målet är att 2030 årligen spara 7 miljoner ton CO2 och 524 miljarder liter vatten genom att dubblera insamlingen av kläder.

De främsta hindren ligger i dagens system, inte i tekniken. Textilvärdekedjan saknar idag standardiserad spårbarhet, gemensamma datamodeller, och tydliga kvalitetskrav för post-consumer textil. Det är idag en låg industriell återvinningskapacitet i Sverige och EU.

Cyclothe hanterar detta genom:

• Digital spårbarhet direkt vid insamling via smarta påsar och digitala identiteter.
• AI-modeller som kan analysera textilier även när etiketter saknas.
• Öppna API:er som gör det möjligt för kommuner, sorteringscenter och återvinnare att integrera sig.
• Aktiv medverkan i regionala och europeiska samverkansprojekt, bl.a. IDUNN och EU SORTEX.

För att minska hindren framåt behövs nationella riktlinjer för spårbar textilinsamling, starkare incitament för kommuner att digitalisera, samt standarder för kvalitet och dataformat.

Cyclothe fortsätter att expandera sitt system i Sverige och EU tillsammans med fler kommuner, sorteringscenter och integrationspartners. En viktig del av det fortsatta arbetet är att skala upp IDUNN-initiativet i Västra Götaland och möjliggöra att regionens samlade textilflöden digitaliseras och automatiseras.

Framåtblick:

• Skalning av digitalt insamlingssystem i fler kommuner och fastighetssystem.
• Installering av Sort Agda-system hos sorteringscenter i Norden och Europa.
• Utveckling av stöd för digitala produktpass för post-consumer textil.
• Integrering i återvinningslinjer (fiber → garn → tyg → plagg).
• Fler samarbeten med fiberåtervinnare och textilindustri.

Cyclothe fortsätter att verka som en möjliggörare – inte operatör – och bygger den tekniska infrastruktur som krävs för att svensk textil ska nå verklig cirkularitet.

Övriga kommentarer och eventuell länk till webbsida med info om åtgärden:

Cyclothe vill bidra som ett skalbart och innovativt svenskt exempel på hur digitalisering och AI kan skapa en spårbar, effektiv och hållbar textilvärdekedja – särskilt genom det regionala IDUNN-systemet och pågående samarbeten med kommuner och sorteringscenter.

Cyclothe - We are redesigning textile waste management (cyclothe.com)

På utvalda artiklar i vårt sortiment har vi infört digitalt produktpass. Det är ett förberedande arbete på de kommande kraven som ställs i Ekodesignförordningen för hållbara produkter (ESPR). De digitala produktpassen är ett steg framåt där du som kund får en digital djupare insyn om dina skor och dess innehåll. Genom att scanna QR-koden i dina skor får du information om material, produktion och återvinning bland annat. Varje sko har ett unikt digitalt produktpass, som är tänkt att följa din skos livstid.

Det här är vårt pilotprojekt i implementeringen av digitala produktpass. Vi vill se vad som funkar – och vad som inte gör det. Genom att börja i liten skala kan vi lära oss, utveckla och så småningom skala upp digitala produktpass till fler produkter.

Det har varit utmanande med placering av etikett på alla typer av modeller. Vi har tagit fram två typer av etiketter. Badtofflor och sandaletter/sandaler med tunna band är mest utmanande. Vi skulle kunna undersöka om annat alternativ på databärare kan lösa utmaningen. Insamling av ökad mängd data är ett ständigt pågående arbete. Det är viktigt att information från den delegerade akten för skor för ESPR kommer i tidigt stadie.

Vi fortsätter att testa i liten skala med fler artiklar av olika skotyper, olika etiketter, och tillför ytterligare information.

Övriga kommentarer och eventuell länk till webbsida med info om åtgärden:

Din sko - Digitalt produktpass (dinsko.se)

Skopunkten - Digitalt produktpass (skopunkten.se)

Växtplats i Kalmar AB (VIKAB) är ett företag med fokus på social hållbarhet som ägs helt av Kalmar kommun. Hos oss får omkring 130 personer, som haft svårt att hitta jobb, en ny chans att komma in på arbetsmarknaden. Vi kallar oss en växtplats för människor – här får både människor och idéer möjlighet att blomma. 

Den 1 november 2024 startade vi med ”cirkulation av arbetskläder”. Syftet är att minska textilavfall och samtidigt skapa arbetstillfällen. Istället för att slänga trasiga arbetskläder tar vi emot dem, lagar och återanvänder dem. Det gör att kläderna får ett längre liv, och vi gör en konkret insats för miljön. Vi inför arbetet steg för steg i kommunens olika förvaltningar och bolag. På så sätt växer projektet i lagom takt och blir hållbart även på sikt. Kläder som inte går att laga återbrukas eller redesignas av våra medarbetare. En del säljs i vår pop-up-butik hos VIKAB. 

Vi samarbetar också med hjälporganisationer för att skapa nya produkter av återbrukade textilier, som efterfrågas av våra kunder. Tillsammans med Kretslopp Sydost och andra samarbetspartners tar vi också tillvara på spillvirke och gör nya, användbara produkter av det. Vår målsättning är att ta hand om material innan det blir avfall – vi vill helt enkelt ligga ett steg före i avfallstrappan. För vi tror på att: Ingen kan göra allt – men alla kan göra något.

Vi har en cirkulär affärsmodell som ligger rätt i tiden och dessutom ligger i linje med kommunbolagets vision, syfte och mål. Det stödjer även fullmäktigemålen. Satsningen sparar pengar i kommunen och ger arbetstillfällen. För miljön innebär det en stor vinst att förlänga livslängden på kläder, eftersom det minskar behovet av nyproducerade plagg och minskar textilavfall som annars hade gått till förbränning eller export.

Det tar tid att få alla med sig, och ändra rutinerna hos andra i kommunkoncernen så att de lämnar in kläder istället för att slänga och beställa nytt. Det har dessutom varit svårt med den praktiska hanteringen och sortering av textilier på arbetsplatsen. Vi kan däremot öka antalet plagg som lagas successivt vilket är bra för verksamheten. 

Under nästa år vill vi laga ännu fler arbetskläder – och samtidigt skapa fler arbetstillfällen. Det är cirkularitet när den fungerar som bäst!

Fritidsbanken samlar in sport- och friluftsutrustning från allmänheten, företag, föreningar och andra organisationer. Utrustningen är primärt sådant som inte längre används. Allt som samlas in besiktas och tas om hand innan det ställs ut i våra lånebutiker. Där får vem som helst låna utrustningen i upp till 14 dagar. Vi lånar exempelvis ut vandringsskor, fotbollsskor, pjäxor, och friluftsutrustning som innehåller textilt material. Återanvändningen bidrar till ökad livslängd av redan producerade artiklar och minskar utsläppen. 

Fritidsbanken samlar årligen in drygt 100 000 sport- och friluftsartiklar och lånade ut 1,8 miljoner under 2024. I en studie från RISE 2020 konstaterades att Fritidsbanken har en potential att minska utsläppen med över 70 % genom återanvändning jämfört med linjärt användande. Materialåtgången kan minska med över 80 %. Detta eftersom vi genom underhåll och reparation förlänger livslängden jämfört med ett privat ägande. Fler får tillgång till utrustning och samtidigt behöver färre köpa nytt. Delningsekonomin har stora klimatvinster.  

Fritidsbanken har valt att inte ta emot kläder, främst av utrymmesskäl och praktiska anledning såsom brist på tvättmöjligheter, men också för att det finns många andra aktörer på marknaden som hanterar kläder. 

Fritidsbanken fortsätter att växa, både med nya utlåningsbutiker och fler utlån. Ett område som är under utveckling är samverkan med skolor där de kan låna ut utrustning till elever under raster. Det här bidrar till ökad fysisk aktivitet under skoldagen, men minskar också skolans behov av att köpa in utrustning, vilket i sin tur minskar utsläpp.

Här kan man läsa mer om Fritidsbanken: 

www.fritidsbanken.se

RecoMended arbetar för att förlänga livslängden på textila produkter och möjliggöra skalbara, lönsamma och cirkulära affärsmodeller. Genom att kombinera manuella hantverkskunskaper med innovation, automation och digitalisering skapar vi industriell kapacitet för reparation, uppfräschning, lagerhållning och återdistribution av kläder och arbetsplagg. Vår åtgärd utgår från behovet att minska textilavfall och att stötta varumärken, återförsäljare och offentliga aktörer i omställningen till cirkulära tjänster och erbjudanden. Våra automatiserade reparationslösningar gör att produkter kan användas längre, återanvändas flera gånger och ersätta nyproduktion.

RecoMendeds skalbara modell för att förlänga livslängden på textila produkter kan integreras i företags befintliga logistikflöden och kan hantera produkter över hela värdekedjan. Det skapar nya intäktsströmmar för våra kunder och bidrar till kraftigt minskad klimatpåverkan genom att förlänga livslängden på varje produkt med flera användningscykler. Till exempel innebär fördubblad livslängd för en t-shirt att dess klimatpåverkan minskar med 40–50%. Efterfrågan växer snabbt – både från varumärken och upphandlande organisationer – i takt med att lagstiftning, kundkrav och klimatmål driver behovet av praktiska och mätbara cirkulära lösningar.

En central utmaning har varit att skala upp reparation och rekonditionering på ett kostnadseffektivt sätt, samt att skapa förståelse hos kunder för hur cirkulära affärsmodeller skiljer sig från linjära. Genom automatisering, standardiserade processer och nära samarbete med våra kunder har vi kunnat minska både kostnader och ledtider. Utmaningar kvarstår kring regelverk, kvalitet på produkter och incitament i värdekedjan – områden där fortsatt samverkan och styrmedel behövs för att påskynda omställningen.

RecoMended fortsätter att utveckla och skala upp sin kapacitet, både genom automatiserade system för reparation och rekonditionering och genom digitala lösningar för spårbarhet och beslutsstöd. Under 2026 bygger vi upp kundbas och tekniska lösningar för en demoanläggning som visar hur en industriell och automatiserad textilrestaurering kan fungera i praktiken. Fokus framåt är att stärka samarbeten med svenska och europeiska aktörer för att bygga en cirkulär infrastruktur för textilier – från insamling till återdistribution.

RecoMended.se

RecoMended på LinkedIn

Genom regeringsuppdraget Textile & Fashion 2030 är vi en expertmyndighet inom textil och mode där vi tillsammans med den regionala satsningen Textile Movement erbjuder våra företag en komplett miljö med utbildning, forskning, innovation, aktiviteter och verktyg för att underlätta i företagens omställningsarbete. Vi har ett företagsnätverk med över 250 företag och flera partnerbolag. Genom världsunika fullskalelabb med alla textila processer i huset samt en helägd Science park där vi i vår ’DO-tank’ ger företag möjlighet att testa cirkulära affärsmodeller och automation är vi en resurs för omställningen till en hållbar textil och modeindustri. 

Vi arbetar för att textilavfallet ska gå från problem till resurs och jobbar som forsknings- och innovationsmiljö med återanvändning, återtillverkning och fiberåtervinning samt för att öka efterfrågan på insamlat och sorterat material. 

Vi genomför konkreta projekt tillsammans med industrin men kan också vara med andra aktörer exempelvis ideell sektor och offentliga aktörer. Projekten utgår från vår miljö men flera testas i verklig miljö. Vi arbetar också med prototypframtagning där vi bedömer att det är genom prototyper som man utmanar innovationen och idéer som kan vidareutvecklas.

Vi har ett stort intresse och sedan 2013 har vi genomfört över 800 projekt tillsammans med företag med många produkter i produktion.

Vi arbetar med en hel del branschöverskridande samarbeten där olika branscher och industrier möts och där en utmaning i en bransch kan lösas genom en process i en annan. Samtidigt utmanar det och driver processen framåt. Drivkraft, tålamod och respekt för olika kulturer är vad som krävs förutom kreativitet, erfarenhet och kunskap på området vilket finns hos oss.

Just nu arbetar vi med en hel del spännande projekt, bland annat ett som är Sveriges stora nationella och industriella projekt där vi tillsammans med 14 parter bygger en cirkulär textil värdekedja i verklig miljö. I dagsläget bygger vi en försortering tillsammans med kommuner där ett antal kollektioner ska sättas på marknaden och ett flertal digitala verktyg testas för att förbereda för det digitala produktpasset. Vi arbetar även med att vidareutveckla regeringsuppdraget tillsammans med den regionala satsningen för att tillsammans med företagen ta oss an kommande utmaningar kring ny lagstiftning.

textileandfashion2030.se

textilemovement.com

Repamera hanterar textilier för att öka deras användningstid maximalt. Vi gör allt från att måttanpassa, ge nytt syfte, få bort fläckar, vårda genom materialanpassning som impregnering och infettning med mera.

Vi har även nära samarbete med tillverkare och kan hjälpa dem hantera reklamationer och sådant som innefattas i deras garantier. På så vis hjälper vi dem med deras hållbarhetsarbete. Genom att justera det som ofta går sönder eller är svårt att laga kan vi dessutom påvisa förslag för modellförbättring för att underlätta reparationer och öka hållbarheten.

Vi har sett en ökad efterfrågan på våra tjänster hos både företag och privatpersoner. Förra året såg vi speciellt en högre efterfrågan bland företag och deras arbetskläder. Det finns även en ökad efterfrågan från tillverkare och butiker för att hantera deras reklamationer, laga kundernas plagg men även för att kunna sälja lagade textilier i andra hand. Arbetet bidrar till att förlänga textiliers livslängd, vilket innebär stora vinster för miljön.

Vi får ofta utmaningar i hur vi ska laga eller förlänga livet på många textilier, men vi brukar lösa det på ett eller annat sätt. Våra skräddare är lika mycket problemlösare som skräddare. Ett stort hinder är att för få personer ser värdet i reparationer och att laga textilier. Att få tillverkare att använda material som håller och går att laga är också ett hinder. 

Exempelvis märker vi att knappar går sönder och behöver bytas oftare än förut. Tidigare behövdes knappar bytas ut var femte och tionde år men nu hinner de gå sönder innan de lossnar och vi får byta dem oftare.  Samma sak upplever vi med stroppar/snören/tyger/dragkedjor med mera. 

Vissa regleringar som är tänkta att vara bra för miljön, till exempel minskad användning av plast och förbud på att tillsätta vissa ämnen, kan göra att hållbarheten och livslängden på plaggen minskar. På så sätt kan lagkrav orsaka hinder både för tillverkare och för oss som reparerar textilier. 

Vi utvecklar och lägger till tjänster efter hand. Främst efter kunders efterfrågan. Då söker vi lösningar på deras problem och lägger till när vi funnit en lösning.

Detta gäller även när vi ser nya produkter kommer till våra grossister eller i nätverken. Då kollar vi på om dessa skulle kunna öka hållbarheten eller livslängden på material. Om det är görbart och löser ett eller flera problem tar vi in det i sortimentet. Till exempel impregnering och kemtvätt.

Repamera - Laga, tvätta & måttanpassa kläder, skor & textilier online! (repamera.com)

Fristads fokus har hittills legat på "Sustainability as a Product", där vi utvecklar högkvalitativa arbetskläder med minimal miljöpåverkan genom mer hållbara material och produktionsmetoder. Fristads är först i världen med klimatdeklarerade arbetskläder. Genom implementering av EPD (miljövarudeklaration) kan vi effektivt mäta och dokumentera ett plaggs totala klimatpåverkan, inklusive koldioxidutsläpp och vattenförbrukning – information som hjälper våra kunder att beräkna sitt klimatavtryck. 

Trots våra insatser för hållbar produktion är en av de största utmaningarna att hantera befintliga textilier. Eftersom 80 % av en textils klimatpåverkan sker i produktionsfasen är det avgörande att förlänga livslängden på plagg och effektivt återanvända eller återvinna dem.

Efter flera års arbete med "Sustainability as a Product" tar vi nu nästa steg: Sustainability as a Service – en cirkulär helhetslösning som omfattar tre hållbarhetstjänster:

• Repair: Förlänger livslängden på arbetskläder.
• Recycle: Återvinner uttjänta plagg.
• Reuse: Ger kläder en andra chans.

Tjänsterna kan användas separat eller som ett komplett serviceerbjudande. Genom Sustainability as a Service hjälper vi våra kunder att:

• Sänka sina kostnader
• Minska sin miljöpåverkan
• Följa de nya kraven på textilsortering 2025
• Få en hållbarhetsrapport med konkreta resultat för egen redovisning

Genom en nära dialog med våra kunder har vi identifierat ett tydligt och växande behov av hållbara lösningar för hantering av arbetskläder – särskilt inom branscher med hög personalomsättning och stort slitage. Som svar har vi utvecklat en cirkulär helhetslösning med tjänster för reparation, återvinning och återanvändning. Denna lösning har blivit mycket efterfrågad och har stärkt vår position på marknaden.

Vi bygger vidare på vårt starka erbjudande inom Sustainability as a Product, där våra klimatdeklarerade plagg (EPD) hjälper kunder att göra mer miljömedvetna val. Nu tar vi nästa steg med Sustainability as a Service – en tjänstebaserad modell som förlänger livslängden på arbetskläder och ger dem en andra chans.

Tjänsten hjälper kunderna att minska både sina kostnader och sin klimatpåverkan. Som en del av erbjudandet får de en uppskattad hållbarhetsrapport med tydlig data: hur mycket som återvunnits, vad materialet blivit till och vilken miljöpåverkan som undvikits. Rapporten är ett konkret verktyg i kundernas egna hållbarhetsredovisningar.

Samtidigt gör den nya lagen om textilsortering, som trädde i kraft 2025, vår satsning ännu mer relevant. Den ökade efterfrågan från både nya och befintliga kunder bekräftar att vi erbjuder en lösning som möter verkliga behov – och att vi gör det i rätt tid.

En av de största utmaningarna vi mött är att återvinna arbetskläder som varit i kontakt med farliga kemikalier eller oljor – dessa kan inte hanteras på grund av riskerna i återvinningsprocessen. Även reflexmaterial är en teknisk utmaning då det i dagsläget saknas effektiva lösningar för att återvinna det. Trots dessa hinder fortsätter vi att aktivt utveckla våra processer, testa nya metoder och driva på för teknisk innovation. Vi utvärderar alltid varje ny sändning med arbetskläder för återvinning noggrant för att säkerställa bästa möjliga utfall. 

Vi har även märkt att många kunder saknar tid, resurser eller kunskap för att hantera hållbar återvinning av arbetskläder. För att möta detta har vi tagit fram ett komplett serviceerbjudande där vi sköter hela processen – från insamling till återanvändning och återvinning. Det gör det enkelt för kunden att agera hållbart utan att det tar fokus från kärnverksamheten.

En vanlig fråga vi får gäller klimatpåverkan från transporterna i vårt system. Vårt svar: alternativet – att köpa nytt – är betydligt mer resurskrävande. Eftersom 80 procent av ett plaggs klimatavtryck uppstår vid tillverkningen, har vår lösning med förlängd livslängd betydligt större positiv effekt. Transportens påverkan är i sammanhanget liten, särskilt när vi samtidigt minskar avfall och nyproduktion.

Vi fortsätter att sträva efter att vara ledande inom hållbarhet och driva innovation i branschen. Vår ambition är att ständigt utveckla och förbättra våra processer för att optimera återvinning och minska vår miljöpåverkan.

Vi arbetar aktivt med att hitta lösningar för utmaningar som reflexmaterial och kläder som använts i kemiskt krävande miljöer. Samtidigt lyssnar vi på våra kunders behov och anpassar våra tjänster för att ge dem en smidig och hållbar helhetslösning.

Genom att ligga i framkant och våga testa nya tekniker säkerställer vi att vi fortsätter att erbjuda de mest effektiva och hållbara lösningarna på marknaden – både idag och i framtiden.

Läs mer om Hur du kan ge dina arbetskläder en andra chans (fristads.com) 

Först i världen med att klimatdeklarera arbetskläder, läs om vår miljövarudeklaration (EPD) (fristads.com)

Fristads Green Calculator – räkna ut ditt miljöavtryck och gör medvetna val (fristads.com)

Beskow von Post är en designduo som fokuserar på att ta vara på redan producerade arbetskläder och ge dessa textilier ett nytt liv. 

Återvinning av textiler fungerar inte tillfredsställande idag och en stor del av de textilier som skickas till återvinningen har en massa “liv” kvar i sig och bör därför användas längre – om än i ny skepnad. Det handlar om att hålla sig så högt upp i avfallshierarkin som möjligt! 

Ett exempel var då att Nationalmuseum behövde nya arbetskläder. Beskow von Post återanvände i det här fallet vårdplagg från en felproduktion som annars hade fått kasseras. Även resttyger i ull från ett tidigare inredningsprojekt har använts till att sy västar och en väska av. Ihop med småskaliga producenter i landet har vi skapat nya ekosystem för att ta vara på redan producerade resurser – att någons belastning från avfall blir någon annans resurs som ny råvara.

De nya arbetskläderna är en del av museets hållbarhetsarbete och blir ett väldigt konkret sätt att kommunicera detta på till både personalen och besökarna. 

Den nya lagstiftningen som säger att textilier måste sorteras ut separat och inte får hamna i soporna gör att det finns en större efterfrågan på våra tjänster idag än för några år sen. Genom att återanvända textilier kan vi spara minst 70% av textilens miljöpåverkan. Ytterligare kan hållbara textila inköp även bidra till bättre Scope 3 siffror.

Det är utmanande att jobba med kasserade eller redan använda plagg. Det gäller att en alltid måste utgå från det material som finns och det kan vara slitet på olika sätt på olika ställen. Det är materialet som bestämmer vilken design det kan bli, vilket är tidskrävande och därmed dyrare än att jobba med jungfruligt material. Men vi tror att det är en tidsfråga innan det jungfruliga materialet blir dyrare än att återanvända redan producerade textilier.

Även om vi jobbar med att ta vara på textilt avfall så skapar våra processer också en viss mängd avfall. Planen nu är att ta vara på avfallet och göra något nytt av det.

Vi vet att vi måste ställa om i hur vi skapar, använder och sen tar hand om textil när det blir till avfall. Vi kan spara väldigt mycket utsläpp och nyttjande av mark och vatten genom att ta vara på textilier som redan är tillverkade.

Vårdskjortor får nytt liv som designade arbetskläder…(nationalmuseum.se)

Av kasserade hotelltextilier tillverkar Reused Remade nya produkter genom upcycling och redesign. Genom att ta vara på textilier i sin befintliga form minskar vi miljö- och klimatpåverkan för materialet i sig – helt utan vatten eller kemikalier. Med en cirkulär och skalbar värdekedja förlänger vi materialens livslängd och utvecklar hållbara, kommersiella lösningar – från skönhetstillbehör för spa till tygkassar, förpackningar och giveaways för företag och organisationer som vill driva den cirkulära omställningen.

Att upcycla och återbruka hotelltextilier har bidragit till både minskad miljöpåverkan och nya affärsmöjligheter. Genom att omvandla 250 ton hotelltextilier till 1,3 miljoner produkter mellan 2017 och 2024 har vi minskat CO₂-utsläppen med 2–9 000 ton jämfört med nytillverkning. Under 2024 upcyclade vi 19 ton kasserade textilier för Ving / NTLG och producerade 150 000 retailprodukter, som nu säljs i deras butiker och används på deras spa. 

Genom att se kasserad textil som en resurs kan vi erbjuda företag och konsumenter hållbara produktalternativ, samtidigt som vi möter ökade krav på transparens och cirkulära lösningar. Vår modell minskar textilavfall, stödjer ansvarsfull konsumtion och bidrar till en mer hållbar framtid. Hittills har runt 200 företag efterfrågat våra produkter.

Att upcycla och återbruka hotelltextilier ställer högre produktionskrav, vilket ökar kostnaderna. Samtidigt saknas politiska beslut och incitament som skulle kunna underlätta för återbruk, exempelvis gällande hur man ser på avfall samt beskattning – subventioner, bidrag, skattelättnader av cirkulära lösningar.

Vi utvärderar för närvarande möjligheten att byta ut polybags av återvunnen plast mot polybags tillverkade av omarbetat produktionsavfall. Målet är att minska plastanvändningen och samtidigt öka återanvändningen av kasserat material.

Vi vill fortsätta med att öka resurseffektiviteten hos hotelltextilier och minska det textilavfall som genereras av hotell- och restaurangbranschen.

Idag finns det inga ekonomiska incitament för företag att använda återbrukade produkter eller material istället för nytillverkat.  Avgifterna är desamma för förpackningsmaterial av återbrukad som för nytillverkad textil. 

Avgifterna för förpackningsavfall tar heller inte hänsyn till om förpackningsmaterialet är en engångsprodukt eller om det är cirkulärt, det vill säga tillverkat för att kunna återanvändas efter att det varit förpackningsmaterial och därmed förlänger livslängden på materialet. 

Reused Remade tillhandahåller förpackningslösningar som både är tillverkade av återbrukade textilier och kan återanvändas. Detta då de även är t ex bärkassar med lång livslängd. Ekonomiska incitament skulle få fler företag att välja cirkulära alternativ som dessa.

Sustainable bags and beauty products from Reused Remade (reusedremade.com)

ReSpin utvecklar en banbrytande teknik för att återvinna textilavfall till nya fibrer – helt utan användning av vatten, kemikalier eller energiintensiva processer. Genom en småskalig, mekanisk lösning möjliggör ReSpin att textilier som annars skulle gått förlorade i avfallshanteringen i stället blir en värdefull råvara för ny produktion.

Initiativet till ReSpin föddes ur insikten om våra linjära produktions- och konsumtionssystem som utgått från oändliga resurser. Att mindre än 1 % av världens textilier återvinns till nya produkter – trots att materialen i många fall har potential för en andra livscykel bekräftar detta. Drivkraften har varit att visa att återvinning inte kräver storskaliga, kemikaliebaserade lösningar. I stället har ReSpin valt att gå: småskaligt, decentraliserat och resurssnålt – i linje med ett mer resilient samhälle.

Tekniken bakom ReSpin bidrar konkret till en mer hållbar textil värdekedja. Genom att ta tillvarasömnadsavfall och andra utsorterade textilströmmar lokalt, skapas nya fibrer av hög kvalitet som kan spinnas till garn/tråd och användas i nya textilier. Detta minskar både behovet av nytillverkad råvara och mängden avfall, samtidigt som miljöpåverkan i form av vattenanvändning, kemikalier och utsläpp minimeras.

ReSpins lösning skapar tydliga miljövinster genom att visa att textilåtervinning kan ske helt utan vatten, kemikalier eller energikrävande processer – något som kraftigt minskar klimat- och miljöpåverkan jämfört med dagens dominerande alternativ. Genom att omvandla rena textilavfall, såsom sömnadsspill, till högkvalitativa fibrer, förlängs materialens livslängd samtidigt som behovet av ny råvara minskar. Detta innebär ett konkret bidrag till resurseffektivitet, cirkulär ekonomi och minskat avfall.

För ReSpin har åtgärden visat att det finns ett växande intresse för småskaliga, energi- och resurseffektiva lösningar inom textilsektorn – särskilt i takt med att nya EU-krav på producentansvar och materialspårbarhet börjar ta form. Tekniken har uppmärksammats i flera sammanhang, vilket har öppnat för dialoger kring möjliga samarbeten och framtida investeringar. 2024 tilldelades ReSpins tekniska lösning RespinJenny Sveriges störst innovationspris – SKAPA-priset.

Det som varit mest framgångsrikt är att kombinera teknisk innovation med ett tydligt hållbarhetsfokus – att visa att det går att förena cirkularitet med kvalitet.

Att utveckla en helt ny återvinningsteknik som både är mekanisk, småskalig och fri från vatten och kemikalier har inneburit flera tekniska och affärsmässiga utmaningar. En central utmaning har varit att säkerställa att de återvunna fibrerna håller så hög kvalitet att de faktiskt kan användas i nyproduktion – något som kräver mycket finjustering i varje delsteg i processen.

En annan utmaning har varit att skapa förståelse för fördelarna med småskalig och lokal återvinning i en industri som länge varit präglad av storskalig, global produktion. Att bryta normen och visa på ett nytt sätt att tänka har krävt både pedagogiskt arbete och mod hos potentiella samarbetspartners.

Flera hinder har redan kunnat lösas genom nära samarbete med teknikutvecklare, forskare och pionjärer inom textilproduktion. Samtidigt kvarstår utmaningar kopplade till industrialisering och finansiering – inte minst för att bygga upp en fungerande värdekedja där återvunnet material efterfrågas, köps in och används i praktiken.

För att fullt ut realisera potentialen i ReSpin skulle fortsatt stöd till uppskalning, pilotverksamhet och marknadsintroduktion vara avgörande. Det behövs även tydligare incitament och styrmedel som gynnar verkligt hållbara återvinningsmetoder, inte minst i ljuset av kommande producentansvar.

Arbetet framåt handlar om att bygga en fungerande, svensk värdekedja för cirkulära textilflöden – från återvinning till nyproduktion. Sverige har under de senaste decennierna avindustrialiserat sin textilsektor i takt med att lönekostnaderna steg. I dag ser situationen annorlunda ut: tekniken har utvecklats, processerna är mer automatiserade och energiintensiva moment har minskat. Med vår fossilfria elproduktion och starka innovationskraft finns nu ett strategiskt fönster att återskapa en nationell textilindustri – men med cirkularitet och resurseffektivitet i centrum.

ReSpin kommer att fortsätta utveckla tekniken, skala upp produktionen och testa integration med både garnproduktion och slutprodukter i Sverige. Vi planerar även att vidareutveckla systemlösningar tillsammans med insamling- och sorteringsaktörer.

För att detta ska bli möjligt krävs dock mer än teknikutveckling. Det behövs långsiktiga, indirekta stöd som gynnar uppbyggnad av hållbara värdekedjor – snarare än enskilda produktionssteg. Det handlar om att skapa förutsättningar för självförsörjning, krisberedskap och lokal resiliens, inte minst i en geopolitisk tid där beroendet av globala leverantörsled visat sig sårbart.

Vår ambition är att ReSpin ska vara en del av lösningen – en pusselbit i ett större systemskifte mot en mer hållbar, robust och nationell textilförsörjning.

En viktig lärdom är att riktade stöd till teknikutveckling ofta inte räcker. Det behövs även indirekta stöd som främjar samverkan, kunskapsspridning och värdekedjebyggande – särskilt för att skapa förutsättningar för kommersiell skalning av hållbara lösningar. Här ser vi att offentliga aktörer kan spela en viktig roll som möjliggörare.

ReSpin – Transforming Textile Waste into Sustainable Value (respin.se)

Vi startade ett samarbete mellan 20+ secondhand- och vintage-butiker runt Hornsgatan i Stockholm. Tillsammans skapade vi en karta och ett namn: Slow Fashion District. En unik samlingsplats för hållbart och cirkulärt mode. Initiativtagare är Slow Fashion Hub som är en av butikerna med secondhand och re-design där vi även har ett antal popup-platser som hyrs ut till entreprenörer inom hållbarhet.

Vi har tack vare ett nära samarbete skapat en attraktiv och spännande plats för både turister och locals att besöka. Vi är omnämnda i TIME och på deras lista över 100 bästa platser i världen att besöka (2024). Vi har samarbetat med Stockholm Business Region för att nå turister och resebokare runt om i världen. Initiativet hoppas vi kunna inspirera fler att göra detsamma, det borde finnas ett Slow Fashion District i varje stad.

Eftersom de flesta butiker drivs av småföretagare är de ekonomiska förutsättningarna ofta utmanande. Samarbete är enda vägen framåt för att driva förändringen av modebranschen till det bättre. I distriktet är ingen konkurrenter med varandra, där är vi alla kollegor. Detta tycker vi att fler borde anamma.

Vi skulle vilja ha en samarbetspartner som kan stå för till exempel marknadsföring och samordning. Det finns så stor potential att fortsätta utveckla området och samarbetet, med stora vinster för klimatet och alla som besöker oss.

slowfashionhub.se

Vi på Dvala arbetar med cirkulära arbetskläder och merch främst för evenemangsbranschen. Genom att erbjuda profiltryck på secondhand och deadstock/restlager minskas behovet av nyproducerade kläder. Våra olika alternativ med uthyrningsbara kollektioner och take-backmodeller minskar även det andelen nyproducerad textil. Genom olika rekonditioneringsprocesser som reprint & remake kan vi ta vara på redan producerade kläder som annars skulle gå till förbränning. Våra plagg har exempelvis använts av 1 500 funktionärer på festivalen Way Out West. Ett av våra huvudmål är att bidra till en mer cirkulär textil värdekedja och vi vill hjälpa våra kunder att minska sitt behov av nyproduktion och hjälpa dem med sina cirkulära processer. Vi vill göra det enkelt att göra rätt.

Vi vill framhålla att den största vinsten är ett ändrat köpbeteende, där fokus flyttas från want-to-have till need-to-have. Med fler cirkulära produkter på marknaden minskas andelen nyproduktion. Vi är otroligt stolta över våra kunder som tar sig an ett nytt sätt att arbeta. Konkreta fördelar är att second hand har 70 procent* lägre klimatpåverkan än nyproducerade kläder gällande vattenåtgång och CO₂-utsläpp. (*EURIC)

Det finns alltid utmaningar på en marknad i förändring. Vi är på en spännande resa i Sverige där vi bygger upp en ny cirkulär textilmarknad, med nya textilflöden och produktion. Vi på Dvala vill vara med och bidra till en positiv marknadsutveckling i den textila branschen. Tillsammans med andra innovatörer och aktörer bygger vi en ny struktur i symbios.

Vi arbetar framåt med att ge fler möjligheten att testa vårt koncept och ser positivt på en framtid som är mer cirkulär!

dvala.se

KlädRätt är Räddningsmissionens sociala klädbutik, som tar vara på nya osålda kläder såsom överlager, returer och reklamationer och ser till att kläderna hamnar där de behövs som mest. Butiken ligger i Angered, Göteborg, och hushåll i ekonomisk utsatthet kan handla till kraftigt reducerade priser jämfört med nypris. Genom att kombinera social innovation med cirkulär ekonomi och arbetsträning adresserar KlädRätt frågor om ekonomisk utsatthet, hållbar konsumtion och inkludering på arbetsmarknaden. Genom att KlädRätt tar vara på textilföretagens överskott kan vi förlänga livet på plagg som riskerar att destrueras samtidigt som vi ökar tillgången till kläder för utsatta grupper.

KlädRätt förenar social och ekologisk hållbarhet, med en affärsmodell som bidrar till socioekonomisk tillväxt och erbjuder arbetsträning och stöd till personer som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden. Behovet hos KlädRätts målgrupp är stort då många barnfamiljer idag har svårt att få ekonomin att gå runt och uppfylla grundläggande behov som mat och kläder. Ingen ska behöva gå kall eller gå miste om en meningsfull fritid på grund av avsaknad av funktionella kläder. Vi bidrar även till minskad klimat- och miljöpåverkan eftersom dessa nyproducerade kläder annars hade gått till förbränning så som systemet ser ut idag – miljontals ton kläder förbränns varje år – men nu får en helt ny livslängd. I ljuset av kommande EU-direktiv som förbjuder destruktion av osålda textilier, erbjuder vi en lösning som är både ekologiskt och socialt hållbar. Vi bygger broar mellan överskott och underskott för att minska nyproduktion och öka cirkulära flöden.

Vi kan erbjuda företag en säkrare spårbarhet, minskat textilt avfall och stärkt hållbarhetsarbete. Vi har tidigare arbetat med livsmedel och har en fullskalig logistikkedja som kan hantera stora flöden och volymer. Utmaningar är att erbjuda ett varierat sortiment i hög kvalitet och att se till att vi inte får in textilier och plagg som inte kan användas.

Vi vidareutvecklar konceptet genom att undersöka hur vi kan hantera returer från e-handel och systematisera ett cirkulärt och effektivt flöde för återanvändning. Samtidigt arbetar vi med att utveckla tjänster, kroka arm och samverka med aktörer för att skapa en infrastruktur för rekonditionering och återbruk av textil. Genom att samarbeta med KlädRätt kan företag minska sitt avfall samt leva upp till EU-direktivet ESPR som förbjuder förstörelse av osålda kläder från 2025.

KlädRätt (raddningsmissionen.se)

Förstudie: Från överskott till resurser (pdf, raddningsmissionen.se)

Reparell AB utvecklar och producerar företagskläder av återvunna råvaror – plast från haven och polymer från uttjänta bildäck – under initiativen #WearOceanWaste och #WearAutoWaste. Motivationen har alltid varit affärslogisk: att visa att cirkulär textilproduktion inte behöver vara dyr, komplicerad eller symbolisk – den kan vara industriellt effektiv och lönsam. Vi har byggt en produktionskedja där hela resan – från garn till färdig produkt – sker inom en radie på under 70 kilometer i Portugal. Det minimerar transporter, reducerar utsläpp och eliminerar behovet av stora lager. För att mäta effekten genomförde vi en livscykelanalys (LCA) tillsammans med ClimateHero, presenterad under Climate Week NYC. Åtgärden bidrar till en mer hållbar textil värdekedja genom att: minska behovet av jungfruliga fibrer, använda redan existerande avfallsströmmar som råmaterial, förkorta transportsträckor och därmed klimatpåverkan, och ge våra kunder verifierade klimatdata att använda i sina hållbarhetsredovisningar. ”Vi visar att när man överproducerar mindre, återanvänder mer och transporterar så lite som möjligt, blir det inte bara miljömässigt hållbart – det blir god affär”.

Åtgärden har gjort det möjligt för Reparell AB att kombinera miljönytta med industriell konkurrenskraft. Genom att utveckla kläder av återvunna råvaror har vi stärkt vår position som leverantör till företag och organisationer som vill minska sin klimatpåverkan – utan att kompromissa med kvalitet eller funktion. 

För organisationen har åtgärden: öppnat nya marknader inom både offentlig och privat sektor, lett till samarbeten med internationella aktörer som BASF, RISE och ClimateHero, och gjort Reparell till ett bevis på att cirkulär produktion kan drivas affärsmässigt. 

För miljön har resultaten varit tydliga: minskat behov av nyproducerade, fossilbaserade textilfibrer, betydligt kortare transportsträckor i produktionskedjan, och lägre CO₂-utsläpp per producerat plagg, verifierat genom LCA. Efterfrågan ökar stadigt – särskilt från kunder som vill kunna redovisa konkreta och mätbara klimatresultat i sina hållbarhetsrapporter. Våra LCA-resultat används aktivt av kunderna för att underbygga deras green claims och ge transparens i klimatredovisningen. Framgången beror på enkelheten i modellen: Om man designar med återvinning, producerar nära råvaran och mäter resultatet – då blir hållbarhet inte bara ett löfte, utan en del av affären.

Den största utmaningen har varit att arbeta mot en branschlogik som fortfarande premierar volym framför värde. Textilindustrin är byggd för storskalig, linjär produktion – medan vår modell bygger på små, effektiva och lokala kretslopp. 

En annan utmaning är att återvunna råvaror ofta saknar etablerade standarder och prissättning, vilket gör upphandling och certifiering mer komplicerat. Vi har löst detta genom att arbeta med tydliga LCA-data och transparent dokumentation av hela leveranskedjan, vilket gör att våra kunder kan verifiera klimatnyttan på industriell nivå. 

Ytterligare ett hinder har varit att kommunicera hållbarhet som affärslogik, inte som symbolik. Många förväntar sig berättelser – vi visar siffror. Men när kunderna ser att minskade transporter, lokala flöden och återvunna råvaror även stärker ekonomin, uppstår förståelsen. 

För att på sikt skala upp den här modellen behövs större industriell acceptans för alternativa råvaror samt offentliga upphandlingar som premierar faktiska klimatdata framför generella miljömärkningar. ”Tekniken är inte längre hindret – det är strukturen som behöver uppdateras”.

Vi arbetar efter devisen att göra det bästa vi kan i dag med de tekniker och möjligheter som finns – samtidigt som vi varje dag letar sätt att bli bättre än vi var i går. Vi har ett fördjupat samarbete med RISE, BASF och tyska Everwave, där vi tillsammans utvecklar tekniker för att omvandla tidigare oanvändbart plastskräp till spinnbart garn. Under våren 2026 startar vi vår första pilotfabrik i Albanien, där lokalt insamlat plastavfall ska uppgraderas till högkvalitativ polymer för textilproduktion. Projektet genomförs inom ramen för Reparell Innovation AB:s initiativ #EndOfWaste och syftar till att etablera små, skalbara produktionsenheter nära avfallsströmmarna – en industriell modell för framtidens råvaruförsörjning. Mer om detta finns i SVT:s inslag: Unik metod ska göra kläder av lågkvalitativt plastskräp. Vi fortsätter alltså i samma riktning – men med större ambition: att visa att framtidens textilindustri inte byggs på nya material, utan på nytt globalt tänkande.

Unik metod ska göra kläder av lågkvalitativt plastskräp (svt.se)

reparell.se