Strandskydd – så fungerar det
Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet.
Sveriges stränder är en värdefull naturtillgång med omfattande biologisk mångfald och en källa till naturupplevelser. Det svenska strandskyddet är tillsammans med allemansrätten relativt unikt i ett internationellt perspektiv. Strandskyddet skapar förutsättningar för allmänhetens tillgång till naturupplevelser och för bevarandet av biologisk mångfald i strandnära områden.
Syftet med strandskyddet
Strandskyddets syfte är att långsiktigt
- trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och
- bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.
Strandskyddet gör att vi alla kan njuta av fina strandområden samtidigt som vi skyddar viktiga livsmiljöer för djur och växter.
Flera av de nationella miljökvalitetsmålen har kopplingar till stränder och strandskyddet, bland annat Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö och Ingen övergödning.
Vad har strandskyddet gett oss?
Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet har dock flera viktiga funktioner utöver de utpekade syftena.
Bevarande av biologisk mångfald
Den strandnära zonen är särskilt värdefull för djur och växter, eftersom övergången mellan land och vatten ger förutsättningar för en mångfald olika livsmiljöer och funktioner. Strandområden är mycket artrika och fungerar också som skydd och som passager i landskapet för bland annat fåglar, växter, insekter och vattenlevande arter.
Många vattenlevande organismer är beroende av orörda strandnära livsmiljöer. Av landets rödlistade arter är cirka en tredjedel knutna till strand- och vattenmiljöer. Till exempel grunda kustvattenmiljöer är mycket produktiva och innehåller många värdefulla livsmiljöer. Här hittas bland annat musselbankar och vegetationsklädda bottnar som utgör viktiga livsmiljöer för många arter, vilket ger hög produktion och stor biologisk mångfald. Vegetationen på mjukbottnar stabiliserar också sediment och fungerar som ett filter som tar upp kol och näringsämnen, vilket ger klarare vatten. Grunda kustvattenmiljöer utgör viktiga födosöks-, lek-, och uppväxtområden för många olika fiskarter.
Tillgång till stränder
Strandskyddet säkerställer att allmänheten har fri tillgång till stränder på allemansrättslig grund, för rekreation och friluftsliv som bad, fiske, skridskoåkning och promenader.
I Sverige är allemansrätten en grundläggande princip som säkerställer att alla människor har rätt att vistas i naturen, inklusive stränder. Det främjar jämlikhet genom att göra dessa områden tillgängliga för alla, oavsett social eller ekonomisk bakgrund.
Tillgängliga stränder är även viktigt för besöksnäringen och för attraktiva boendemiljöer. Närhet till vatten har en stark attraktionskraft för många olika intressen.
Skydd mot effekter av klimatförändringar
Det finns ett stort intresse av att bygga nära vatten men det finns också stora risker med det. Genom att strandskyddet begränsar byggnationer och andra ingrepp för nära stränder bevaras naturliga miljöer. Att bevara naturliga strandmiljöer minskar risken för bland annat erosion och översvämningar som kan orsaka stora skador på byggnader och människors ekonomi och hälsa. Strandskyddet kan på så sätt ses om en klimatanpassningsåtgärd i sig.
En naturlig miljö som inte är hårdgjord eller bebyggd har en förmåga att behålla vatten och dämpa översvämningar. Den kan också filtrera och mildra utsläpp från översvämmade avlopp och dagvattenbrunnar. Intakta naturliga ekosystem med en rik biologisk mångfald har bättre förmåga att stå emot störningar som kraftiga skyfall, hårda vindar, översvämningar och andra effekter av klimatförändringar.
Kulturella och estetiska värden
Stränder och kustlinjer har ofta höga kulturella och estetiska värden som bevaras genom strandskyddet. Stränder fungerar ofta som mötesplatser där människor kan umgås, knyta sociala band och delta i olika aktiviteter tillsammans.
Sverige har en lång kustlinje och många sjöar med särskild kulturell och historisk betydelse. Många stränder har historiskt fungerat som viktiga samlingsplatser och spelat en viktig roll genom handel, sjöfart och fiske.
Natur- och kulturmiljön, den varierande öppna landskapsbilden samt möjligheten till många olika slags aktiviteter bidrar till strändernas stora upplevelsevärden.
Vilka regler gäller inom strandskyddat område?
Strandskyddet gäller i hela Sverige
- vid samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek
- både i tätort och i glesbygd, oavsett om det finns gott om sjöar och vattendrag eller inte
- oavsett vilka naturtyper eller arter som finns
- 100 meter från strandkanten både upp på land och ut i vattnet, även miljön under vattnet.
På vissa platser är strandskyddet upphävt, till exempel i vissa tätorter. På en del platser kan strandskyddet vara utvidgat upp till 300 meter. Fråga kommunen om vad som gäller för en specifik plats.
Inom den strandskyddade zonen är det förbjudet att
- uppföra nya byggnader
- ändra byggnader eller sätta upp andra anläggningar eller anordningar som avhåller allmänheten från att röra sig där
- gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer
- utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv.
Exempel på förbjudna anläggningar är bryggor, pirar, staket och parkeringsplatser. Åtgärder som kan skada växt- och djurliv kan vara att fälla träd, muddra, lägga upp massor eller gödsla.
Mer information om strandskyddsreglerna finns i vår vägledning och i miljöbalkens 7 kapitel om skydd av områden.
Fråga kommunen om strandskydd
Vänd dig i första hand till din kommun om du har frågor om strandskydd. I de flesta fall är det kommunerna som bedriver tillsyn och beslutar om undantag/dispens från strandskyddet. För att få dispens krävs särskilda skäl och att åtgärderna är förenliga med strandskyddets syften.
Länsstyrelserna kan fatta beslut om dispens från strandskyddet för områden som skyddas även av annat områdesskydd i miljöbalken, till exempel inom naturreservat.
Om du misstänker att någon har byggt, hägnat in eller på annat sätt olovligt privatiserat ett strandområde kan du vända dig till kommunen som är tillsynsmyndighet. Det finns särskilda bestämmelser om att bland annat skyltar som avvisar allmänheten och stängsel som utestänger allmänheten.
Naturvårdsverket kan inte ta emot enskilda ärenden om strandskydd från privatpersoner. Vår roll är att ge vägledning till länsstyrelser och kommuner i frågor som rör strandskydd och att yttra oss i ärenden från andra myndigheter.
Årlig uppföljning av dispenser
I slutet av april varje år sammanställer Naturvårdsverket statistik över beslut om dispens från strandskyddet från kommuner och länsstyrelser och redovisar detta till regeringen. Av statistiken framgår bland annat för vilka typer av åtgärder dispens medgivits och vilket särskilt skäl som tillämpats. Naturvårdsverket redovisar också hur många dispenser som har överprövats, upphävts eller överklagats och hur många tillsynsbeslut myndigheterna har fattat.
Antalet dispenser och upphävanden kan vara svåra att jämföra mellan olika län. Förutom att olika län har olika bebyggelsetryck och olika mycket strandskyddade områden finns det också lokala beslut som påverkar strandskyddets utbredning. Ett tiotal del län tillämpar äldre generella beslut av olika omfattning som undantar en del sjöar och vattendrag inom en kommun eller ett län från strandskydd. De flesta län, men inte alla, har också föreskrivit om undantag för kompletteringsåtgärder enligt 7 kap 17 § miljöbalken.
Strandskyddsbeslut årsvis
Strandskyddsbeslut 2024
Länsstyrelsernas beslut
Länsstyrelsen fattar beslut om strandskyddsdispenser i områden som skyddas enligt kapitel 7 i miljöbalken, till exempel inom nationalparker och statliga naturreservat. Länsstyrelsen fattar även dispensbeslut om det gäller vägar, järnvägar och försvarsanläggningar.
Under 2024 har länsstyrelserna fattat 395 beslut om strandskyddsdispens. I ett beslut om att medge dispens kan en eller flera åtgärder ha medgivits eller avslagits. Sammanställningen visar att 554 åtgärder medgivits och 138 åtgärder har nekats.
Kommunernas beslut
Kommunerna fattar beslut om dispens förutom då länsstyrelserna har beslutanderätten, se ovan. Under 2024 har kommunerna fattat beslut om 4298 dispenser från strandskyddet. I ett beslut om dispens kan en eller flera åtgärder ha medgivits eller avslagits. Sammanställningen visar att 6135 åtgärder medgivits.
Överprövning av kommunernas beslut
Länsstyrelsen kan överpröva och upphäva kommunernas beslut om strandskyddsdispens. Sammanställningen visar att länsstyrelserna upphävt sammanlagt 646 av de 6135 åtgärder som kommunen hade medgivit.
Redovisning
Regeringsuppdraget redovisades den 11 april 2025.
Skrivelse till regeringen (pdf)
Strandskyddsbeslut 2023
Länsstyrelsernas beslut
Länsstyrelsen fattar beslut om strandskyddsdispenser i områden som skyddas enligt kapitel 7 i miljöbalken, till exempel inom nationalparker och statliga naturreservat. Länsstyrelsen fattar även dispensbeslut om det gäller vägar, järnvägar och försvarsanläggningar.
Under 2023 har länsstyrelserna fattat 517 beslut om strandskyddsdispens. I ett beslut om att medge dispens kan en eller flera åtgärder ha medgivits eller avslagits. Sammanställningen visar att 648 åtgärder medgivits och 172 åtgärder har nekats.
Kommunernas beslut
Kommunerna fattar beslut om dispens förutom då länsstyrelserna har beslutanderätten, se ovan. Under 2023 har kommunerna fattat beslut om 4273 dispenser från strandskyddet. I ett beslut om dispens kan en eller flera åtgärder ha medgivits eller avslagits. Sammanställningen visar att 6045 åtgärder medgivits.
Överprövning av kommunernas beslut
Länsstyrelsen kan överpröva och upphäva kommunernas beslut om strandskyddsdispens. Sammanställningen visar att länsstyrelserna upphävt sammanlagt 603 av de 6045 åtgärder som kommunen hade medgivit.
Redovisning
Regeringsuppdraget redovisades den 30 april 2024.
Skrivelse till regeringen (pdf)
Strandskyddsbeslut 2022
Länsstyrelsernas beslut
Länsstyrelsen fattar beslut om strandskyddsdispenser i områden som skyddas enligt kapitel 7 i miljöbalken, till exempel inom nationalparker och statliga naturreservat. Länsstyrelsen fattar även dispensbeslut om det gäller vägar, järnvägar och försvarsanläggningar.
Under 2022 har länsstyrelserna fattat 568 beslut om strandskyddsdispens. I ett beslut om att medge dispens kan en eller flera åtgärder ha medgivits eller avslagits. Sammanställningen visar att 773 åtgärder medgivits och 170 åtgärder har nekats.
Kommunernas beslut
Kommunerna fattar beslut om dispens förutom då länsstyrelserna har beslutanderätten, se ovan. Under 2022 har kommunerna fattat beslut om 5134 dispenser från strandskyddet. I ett beslut om dispens kan en eller flera åtgärder ha medgivits eller avslagits. Sammanställningen visar att 7151 åtgärder medgivits.
Överprövning av kommunernas beslut
Länsstyrelsen kan överpröva och upphäva kommunernas beslut om strandskyddsdispens. Sammanställningen visar att länsstyrelserna upphävt sammanlagt 739 av de 7151 åtgärder som kommunen hade medgivit.
Redovisning
Regeringsuppdraget redovisades den 28 april 2023.
Skrivelse till regeringen (pdf)
Strandskyddsbeslut 2021
Länsstyrelsernas beslut
Länsstyrelsen fattar beslut om strandskyddsdispenser i områden som skyddas enligt kapitel 7 i miljöbalken, till exempel inom nationalparker och statliga naturreservat. Länsstyrelsen fattar även dispensbeslut om det gäller vägar, järnvägar och försvarsanläggningar.
Under 2021 har länsstyrelserna fattat beslut om medgivande eller avslag i 641 strandskyddsdispenser. I ett beslut om dispens kan en eller flera åtgärder ha medgivits eller avslagits. Sammanställningen visar att 831 åtgärder medgivits och 206 åtgärder har nekats.
Kommunernas beslut
Kommunerna fattar beslut om dispens förutom då länsstyrelserna har beslutanderätten, se ovan. Under 2021 har kommunerna fattat beslut om 6 001 dispenser från strandskyddet. I ett beslut om dispens kan en eller flera åtgärder ha medgivits eller avslagits. Sammanställningen visar att 8 552 åtgärder medgivits.
Överprövning av kommunernas beslut
Länsstyrelsen kan överpröva och upphäva kommunernas beslut om strandskyddsdispens. Sammanställningen visar att länsstyrelserna upphävt sammanlagt 819 av de 8 552 åtgärder som kommunen hade medgivit.
Redovisning
Regeringsuppdraget redovisades den 13 april 2022.
Skrivelse till regeringen (pdf 3 mb)
Strandskyddsbeslut 2020
Länsstyrelsernas beslut
Länsstyrelsen fattar beslut om strandskyddsdispenser i områden som skyddas enligt kapitel 7 i miljöbalken, till exempel inom nationalparker och statliga naturreservat. Länsstyrelsen fattar även dispensbeslut om det gäller vägar, järnvägar och försvarsanläggningar.
Under 2020 har länsstyrelserna fattat beslut om medgivande eller avslag i 527 strandskyddsdispenser. I ett beslut om dispens kan en eller flera åtgärder ha medgivits eller avslagits. Sammanställningen visar att 700 åtgärder medgivits och 143 åtgärder har nekats.
Kommunernas beslut
Kommunerna fattar beslut om dispens förutom då länsstyrelserna har beslutanderätten, se ovan. Under 2020 har kommunerna fattat beslut om 5 518 dispenser från strandskyddet. I ett beslut om dispens kan en eller flera åtgärder ha medgivits eller avslagits. Sammanställningen visar att 7 514 åtgärder medgivits.
Överprövning av kommunernas beslut
Länsstyrelsen kan överpröva och upphäva kommunernas beslut om strandskyddsdispens. Sammanställningen visar att länsstyrelserna upphävt sammanlagt 711 av de 7 514 åtgärder som kommunen hade medgivit.
Redovisning
Regeringsuppdraget redovisades den 8 april 2021.
Redovisning till regeringen (pdf 889 kB)
Strandskyddets historia och utveckling
Strandskyddsbestämmelserna i Sverige har en lång historia som började redan 1938 med den så kallade fritidsutredningen. Här är en översikt över hur strandskyddet har utvecklats genom åren.
Införande av strandskydd på vissa platser
- 1947: Länsstyrelserna får möjlighet att förbjuda bebyggelse i vissa strandnära områden. Syftet var att förhindra den ökande exploateringen av dessa områden, särskilt nära tätorter.
- 1950: En provisorisk strandlag infördes, som senare ersattes av en permanent strandlag 1953. Strandskyddet infördes för att skydda allmänhetens rätt att nyttja strandområdena, även för de som inte äger strandfastigheter.
- 1965: Strandskyddet blev en del av Naturvårdslagen. Syftet med bestämmelserna var att säkerställa allmänhetens tillgång till bad- och friluftsområden vid vissa sjöar och vattendrag.
Generellt strandskydd i hela landet
- 1975: Ett generellt strandskydd infördes bland annat för att hantera den ökande fritidsbebyggelsen. Detta innebar ett generellt förbud mot att bebygga stränder vid såväl kust som i inlandet, med möjlighet för länsstyrelsen att medge dispens om området saknade betydelse för bad och friluftsliv. Skyddet skulle gälla med en bredd av 100 meter från strandlinjen.
- 1994: Naturvårdslagen ändrades så att strandskyddets syfte utökades till att även omfatta skydd för växt- och djurlivet, inte bara allmänhetens tillgång till stränderna.
- 1999: Miljöbalken träder i kraft och naturvårdslagens bestämmelser om strandskydd överförs till balkens 7 kapitel.
- 2009: En större reform genomfördes för att anpassa reglernas tillämpning och öka det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet. Kommunerna tog över huvudansvaret för att besluta om dispenser och bedriva tillsyn. De särskilda skälen för dispens infördes. Kommunerna fick möjlighet att peka ut områden lämpliga för landsbygdsutveckling (LIS).
Möjlighet att upphäva strandskyddet
- 1975: Redan när det generella strandskyddet infördes fick länsstyrelsen möjlighet att bestämma att strandområden som uppenbart saknade betydelse för strandskyddets syfte inte skulle omfattas av skyddet. Detta kunde ske i ett enskilt fall eller som ett generellt undantag för hela eller delar av länet.
- 1994: När strandskyddets syfte utökades till att också omfatta skydd för växter och djur måste alla äldre undantag omprövas mot det nya syftet. De undantag som inte omprövats senast 1999 upphörde att gälla.
- 2009: Länsstyrelsen fick möjlighet att upphäva strandskyddet i enskilda fall om det var uppenbart att området saknade betydelse för strandskyddets syften.
- 2014: Reglerna ändrades för att ge länsstyrelserna större möjligheter att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag.