FAQ om införandet av det nya luftkvalitetsdirektivet och hur kommunerna påverkas under år 2026

Granskad: 10 juni 2026

Observera att svaren nedan bland annat utgår från att Naturvårdsverkets förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet genomförs. Om riksdagen eller regeringen genomför direktivet på ett annat sätt kan det påverka svaren.

I oktober 2024 fastställdes EU:s nya luftkvalitetsdirektiv (EU) 2024/2881. I samband med detta fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till genomförande av det nya direktivet. Naturvårdsverket har sedan dess levererat regeringsuppdraget i form av två redovisningar under 2025. Klimat- och näringslivsdepartementet har samtidigt tagit fram ett förslag till genomförande av art 27 och 28.

Naturvårdsverkets förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet i svensk rätt - delredovisning (pdf)

Naturvårdsverkets förslag till genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet i svensk rätt – slutredovisning (pdf)

Promemoria: Nya regler om rättslig prövning och skadestånd. Art 27 och 28. (pdf, regeringen.se)

De inkomna remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats:   

Remiss – Delredovisning och Promemoria (regeringen.se)

Remiss - Slutredovisning (regeringen.se)

Regeringskansliet arbetar nu vidare med att genomföra direktivet i bland annat 5 kap. miljöbalken och luftkvalitetsförordningen (2010:477) och Naturvårdsverket kommer preliminärt att skicka ut de reviderade föreskrifterna (NFS 2019:9) på remiss under hösten-vintern. Enligt tidplanen kommer det nya regelverket kunna träda i kraft i mars eller april 2027.  

I Naturvårdsverkets e-brev Nytt om luftkontroll finns en tidslinje för genomförandet av direktivet. Tidslinjen uppdateras två gånger per år när ett nytt e-brev publiceras:

E-brev: Nytt om luftkontroll

  • År 2026 är det första året som ska bedömas enligt det nya direktivet. Eftersom överskridanden av PM10 ofta sker under våren vet många kommuner redan nu om de har halter som ligger över de kommande miljökvalitetsnormerna. Direktivet ska dock vara infört i svensk lag senast den 11 december 2026, vilket innebär att de formella kraven börjar gälla först då – eller vid den tidpunkt då den nya lagstiftningen träder i kraft i Sverige. 
  • Det finns därför inget krav på kommunerna att påbörja arbete med åtgärdsprogram för att följa de kommande miljökvalitetsnormerna innan det nya regelverket är på plats. Naturvårdsverket rekommenderar dock kommunerna att om möjligt arbeta proaktivt innan dess. Enligt förslaget till ny lagstiftning ska ett åtgärdsprogram vara fastställt senast den 31 december 2028 om halterna ligger över de kommande miljökvalitetsnormerna under 2026. 
  • Naturvårdsverket har föreslagit att det nuvarande kravet enligt 30 § luftkvalitetsförordningen på att kommunen ska skicka en underrättelse när en miljökvalitetsnorm riskerar att överskridas, ska tas bort. Istället ska kommunen direkt ta fram ett åtgärdsprogram när en miljökvalitetsnorm inte följs, och ingen underrättelse ska skickas.
  • Det finns inget hinder mot att både ha en förebyggande luftkvalitetsstrategi (FLIS) och ett åtgärdsprogram.
  • Det finns tvärtom många fördelar med att arbeta med båda verktygen, FLIS omfattar oftast bredare och mer långsiktiga åtgärder medan åtgärdsprogram kräver snabba och kraftfulla insatser för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna följs så snart som möjligt. Ett pågående arbete med FLIS utgör dessutom en bra grund inför framtagandet av ett åtgärdsprogram.  Vår rekommendation är därför, även med gällande lagstiftning, att arbeta både med en FLIS och ett åtgärdsprogram.
  • När ett åtgärdsprogram avslutas är det bra om det finns en FLIS för att säkerställa att halterna inte ökar igen. 
  • När det gäller krav på åtgärdsprogram enligt ny lagstiftning, se föregående svar.

Det kan förstås vara svårt att planera och genomföra större investeringar innan kraven är helt fastställda. Genomförandet i lagstiftningen beräknas bli något försenat, men rekommendationen är att planera för hela kalenderåret 2027 utifrån det nya direktivets krav på kontroll. Det innebär att eventuella nya mätningar bör vara i drift från och med den 1 januari, så att kraven på datatäckning kan uppfyllas. I annat fall kan mätdata inte användas för bedömning av om miljökvalitetsnormerna följs under 2027.