Klimat och jämställdhet

För att lyckas med klimatomställningen behöver även jämställdhet och kvinnors rättigheter beaktas.

Det handlar till exempel om skillnader mellan kvinnor och män när det gäller synen på klimatförändringarna, i vilken omfattning män respektive kvinnor bidrar till utsläpp, hur de påverkas av klimatförändringarnas effekter och deras möjlighet att påverka omställningen.

I Parisavtalet fastslås att klimatomställningen ska ske med hänsyn till mänskliga rättigheter och att den ska främja jämställdhet. Jämställdhet och kvinnors rättigheter nämns i flera artiklar och efterföljande beslut. Exempelvis bör parternas klimatanpassningsarbete utföras med ett jämställdhetsperspektiv. Parisavtalet säger också att utsläppsminskningar ska och kan utföras inom ramen för hållbar utveckling, där jämställdhet utgör ett av målen enligt Agenda 2030.

Jämställdhet en del av Klimatkonventionen

Jämställdhet har varit en del av Klimatkonventionen sedan 2001 och är numera en stående agendapunkt under partsmöten (COP:ar). Vid partsmötet 2017 antogs ett åtgärdsprogram för jämställdhet, det så kallade Lima Work Programme on Gender, vilken sedan utökades 2019.

Programmet ska säkerställa att Klimatkonventionens arbete beaktar jämställdhet och kvinnors rättigheter och uppmanar parterna att vidta olika främjande åtgärder. Kopplat till programmet finns en åtgärdsplan för jämställdhet (Gender Action Plan, GAP) med fem prioriterade områden:

  • Kapacitetsutveckling, kunskapsspridning och kommunikation.
  • Jämställd representation, kvinnors deltagande och ledarskap.
  • Samstämmighet.
  • Jämställdhetsintegrering i genomförande och resurstilldelning.
  • Uppföljning och rapportering.

Det finns ett behov av integrering av jämställdhetsperspektiv inom klimatarbetet då kvinnor och män bidrar olika till växthusgasutsläpp och där effekterna av skiftet till ett hållbart samhälle påverkar kvinnor och män olika. Forskning visar även på skillnader i inställning till klimatförändringar, där kvinnor prioriterar miljöfrågor i högre grad än män, både värderingsmässigt och genom handling.

Exempel på åtgärder kan vara att analysera och utvärdera policys och styrmedel utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att se om de slår olika mot kvinnor och män. Detta kan ske både innan, under och efter införandet. Det kan också handla om att i större utsträckning samla in könsuppdelad statistik, och använda den för att utvärdera nya förslag. Ytterligare ett exempel är att säkerställa att jämställdhet är något som beaktas hos mottagare av Sveriges klimatbistånd.

Gällande klimatanpassning behöver samhällets riskplanering och anpassningsarbete ta höjd för att effekterna av klimatförändringarna slår olika mot kvinnor, män, flickor, och pojkar. Genom att analysera klimatanpassningsarbetet utifrån ett jämställdhetsperspektiv skapas potential att nå fler och därmed bidra till snabbare genomslag för klimatanpassningsarbetet.

Naturvårdsverkets roll

Naturvårdsverket innehar rollen som nationell fokalpunkt för jämställdhet och klimatförändringar under klimatkonventionen och Parisavtalet. Fokalpunkten är kontaktperson och representant för Sveriges jämställdhetsarbete. Syftet är att stärka jämställdhetsintegreringen av Sveriges genomförande av Parisavtalet. Det ingår även i fokalpunktens ansvarsområde att säkerställa nationellt genomförande av åtgärdsplanen för jämställdhet.

2021 redovisade Naturvårdsverket regeringsuppdraget ”Inriktning för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering för åren 2022–2025”.

Regeringsuppdrag: Utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering