Vanliga frågor om jakt
Naturvårdsverket får många frågor om jakt, här får du de vanligaste frågorna och svaren.
Frågor
Vilket vilt får jagas, och när?
Älg, vildsvin och rådjur är vanligast bland de större bytesdjuren i Sverige. Över tid varierar antalet fällda per år, men siffrorna bildar samtidigt en utvecklingstrend. Sedan år 2015 har årligen fällts omkring 50 000–80 000 älgar, 105 000–160 000 vildsvin och 10 000 rådjur.
Den så kallade småviltjakten är också omfattande. Gräsand är det vanligaste bytet, men även gruppen skogshöns utgör viktiga byten. Totalt får ett 60-tal viltarter jagas. Det är regeringen som beslutar om vilka arter som får jagas samt när och var. Arterna har med andra ord olika jakttider. Jakttiderna anger dessutom vilken jaktmetod som är tillåten i tid och rum.
Det vill säga, om och när en art är lovlig att bedriva jakt efter varierar mellan olika delar av landet och hur jakten bedrivs. Vilka arter som får jagas och vilka jakttider som gäller framgår av Jaktförordningens bilagor 1–4. Du kan också hitta jakttiderna på Svenska Jägareförbundets webbplats.
Vem får jaga?
I Sverige utgår jakträtten från äganderätten. Dock kan den som äger mark tillåta att annan jagar på dess mark.
För att få bedriva jakt i Sverige krävs dessutom att du har löst jaktkort. Det görs genom inbetalning av viltvårdsavgift. Ungdomar under 18 år slipper betala avgiften om de inte innehar jaktvapen. Detta undantag gäller den som inte hunnit fylla 18 år vid jaktårets början, det vill säga 1 juli.
Jaktkortet gäller från 1 juli till 30 juni och måste förnyas varje år. Kortet ska medföras under jakten och på uppmaning visas för bland annat polisen. Även du som hundförare är skyldig att betala avgiften, om syftet med din insats är jakt, det vill säga att någon av de som deltar i jakten avser att fälla vilt. Du behöver alltså inte själv planera att fälla vilt för att omfattas av kravet på jaktkort. Detsamma gäller någon som försöker bidra till att vilt fälls även utan hund.
Jaktkort löser du på det så kallade Jägarregistret
Du måste i regel ha tagit svensk jägarexamen för att få tillstånd att köpa jaktvapen i Sverige.
Möjlighet finns till så kallas ”uppsiktsjakt” för dig som är minst 15 år och inte innehar en egen vapenlicens. Du som lånar vapnet får då handha det och använda det under långivarens direkta uppsikt i jakten. Det betyder i princip att du befinner dig inom "armlängds avstånd" från utlånaren.
Den som lånar ut sitt vapen får också bära med sig ett vapen (sitt eget eller lånat), för att snabbare kunna ingripa vid behov. Jägarexamen behövs inte vid uppsiktsjakt, men däremot statligt jaktkort. Undantaget är om du är under 18 år vid jaktårets början.
Vad kostar det statliga jaktkortet som behövs för den som vill jaga?
Kostnaden för viltvårdsavgiften fastställs av regeringen och är för närvarande 400 kronor per jaktår.
Pengarna går till viltvårdsfonden som används för att främja viltvården, bland annat genom viltforskning och bidrag till ideella organisationer. På regeringens uppdrag ansvarar Naturvårdsverket också för Jägarregistret som finansieras av viltvårdsfonden.
Var får man jaga?
Den som äger mark har också jakträtt på marken och har rätt att överlåta eller upplåta jakträtten till andra. Ibland kan jakten begränsas av andra bestämmelser, till exempel finns regler om jakt inom detaljplanelagt område. Jägare och markägare är skyldiga att anpassa jakten efter tillgången på vilt samt andra intressen som trafik och skogs- och jordbruk. I jakträtten ingår även rätten till fallvilt.
Vilka vapen får användas?
Naturvårdsverket beslutar om vilka redskap som får användas vid jakt på olika arter. Det gäller både skjutvapen och fällor. De krav som ställs på skjutvapen efter olika viltarter och vid olika jaktmetoder framgår av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:8) om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt, vilket Polismyndigheten utfärdar. Ett grundkrav för licens på jaktvapen är i regel svensk jägarexamen.
Föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt
Naturvårdsverket har godkänt cirka 200 fällor för jakt och specificerat vilka fällor som får användas för olika vilt. Du kan söka fram detta i vårt register över godkända fångstredskap.
Hur många jagar?
Naturvårdsverket driver jägarregistret för att registerhålla resultat från jägarexamen och inbetalning av viltvårdsavgiften (statligt jaktkort). Under jaktsäsongen 2024/2025 löstes cirka 260 000 statliga jaktkort. Antalet varierar mellan år och har legat på som mest omkring 290 000 statliga jaktkort under de tio åren dessförinnan. Under år 2024 avlades cirka 8 900 godkända teoriprov i jaktexamen och antalet sådana prov har genomgått en successiv minskning under de tio åren dessförinnan.
Vem får bli provledare?
En provledare föreslås av något av de två större jägarorganisationerna i Sverige, Svenska Jägareförbundet eller Jägarnas Riksförbund. Det är sedan Polismyndigheten som utfärdar förordnandet, efter att Naturvårdsverket försett provledarkandidaten med ett unikt registreringsnummer.
För att kunna bli aktuell som provledare ska man ha genomgått den provledarutbildning som Naturvårdsverket har fastställt och som anordnas av jägarorganisationerna. Man ska också ha tjänstgjort tillsammans med en redan förordnad provledare. Dessutom krävs att man
- har avlagt samtliga prov i jägarexamen med godkänt resultat
- bedöms lämplig med hänsyn till yrkesverksamhet och personliga egenskaper
- är känd som en kunnig och omdömesgill jägare med bred jakterfarenhet.
Man bör dessutom gärna ha någon erfarenhet av undervisning.
Vad gäller för jakt med blyhagel?
Från och med den 16 februari 2023 gäller ett utökat förbud, som beslutats av EU-kommissionen, mot att skjuta med blyhagel i eller inom 100 meter ifrån våtmark. EU-förbudet ersätter det nationella förbud som gällt sen tidigare.