Frågor och svar om jakt

Naturvårdsverket får många frågor om jakt. Här redovisar vi de vanligaste frågorna och svaren.

Älg, vildsvin och rådjur är de vanligaste bytesdjuren i Sverige. Årligen skjuts cirka 80 000 älgar, 100 000 vildsvin och 200 000 rådjur. Småviltjakten är också omfattande. Främst jagas hare, ripor och änder. Totalt får ett 60-tal viltarter jagas. Det är regeringen som beslutar om vilka arter som får jagas och när. Det finns olika jakttider för olika arter och de varierar mellan olika delar av landet. Vilka arter som får jagas och vilka jakttider som gäller framgår av Jaktförordningens bilagor 1–4. Du kan också hitta jakttiderna på Svenska Jägareförbundets webbplats.

Jakttider på Svenska jägareförbundets webbplats

Du måste ha betalat viltvårdsavgift för att få jaga. Ungdomar under 18 år slipper betala avgiften om de inte innehar jaktvapen. Befrielsen gäller den som inte hunnit fylla 18 år vid jaktårets början, det vill säga 1 juli.

Jaktkortet gäller från 1 juli till 30 juni och måste förnyas varje år. Kortet ska medföras under jakten och på uppmaning visas för bland annat polisen. Även du som hundförare är skyldig att betala avgiften, om syftet är att fälla vilt. Detta gäller oavsett om det är du själv eller någon annan som planerar att avlossa skott. Du som går i drev är också skyldig att betala avgiften.

Du måste ha tagit svensk jägarexamen för att få tillstånd att köpa jaktvapen i Sverige men det finns undantag. En person som idag har licens för jaktvapen där licensen är utfärdad före 1985 behöver inte avlägga jägarexamen. Det finns också undantag för vissa utländska jägare enligt Naturvårdsverket protokoll 9/99.

Alla som jagar i Sverige ska betala en viltvårdsavgift. När du betalat får du ett  statligt jaktkort som är ett bevis på att du som jägare betalat viltvårdsavgiften.

Kostnaden för viltvårdsavgiften fastställs av regeringen och är för närvarande 400 kronor per jaktår.

Pengarna går till viltvårdsfonden som används för att främja viltvården, bland annat genom viltforskning och bidrag till ideella organisationer.

 

Den som äger mark har också jakträtt på marken och har rätt att överlåta eller upplåta jakträtten på andra. Ibland kan jakten begränsas av andra bestämmelser, till exempel finns regler om jakt inom detaljplanelagt område. Jägare och markägare är skyldiga att anpassa jakten efter tillgången på vilt samt andra intressen som trafik och skogs- och jordbruk. I jakträtten ingår även rätten till fallvilt.

Naturvårdsverket beslutar om vilka redskap som får användas vid jakt på olika arter. Det gäller både skjutvapen och fällor. För skjutvapen beslutar vi om vilka vapen och kalibrar som får användas för jakt på de olika arterna. Polisen utfärdar vapenlicens och du måste ha avlagt jägarexamen för att få licens för jaktvapen. Naturvårdsverket har godkänt cirka 200 fällor för jakt och specificerat vilka fällor som får användas för olika djur. Du kan söka fram detta i vårt register över godkända fällor.

Det är inte tillåtet att jaga med pilbåge i Sverige. Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, har nyligen sammanställt befintlig kunskap i ämnet och Naturvårdsverket har tagit del av rapporten. Ännu är mycket oklart och det går inte att säga om eller när ett beslut kommer fattas.

Naturvårdsverket driver jägarregistret för att registerhålla resultat från jägarexamen och inbetalning av viltvårdsavgiften (statligt jaktkort). De senaste fyra åren har mellan 283 000 och 287 000 statliga jaktkort betalats per jaktår. Under samma period har mellan 12 000 och 13 500 godkända teoriprov i jaktexamen avlagts per år. Kontakta jägarregistret för mer information och statistik om statligt jaktkort eller jägarexamen.

För att bli provledare för jägarexamen, krävs att det finns behov av ny provledare, att man är en erfaren jägare och god jaktskytt samt gått igenom en utbildning. Utbildningen innebär att man tjänstgör jämsides med en förordnad provledare vid minst två teoretiska och tjugo praktiska delprov. Det är Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund som ansvarar för att den som vill bli provledare genomgår utbildning, samt skickar in en begäran till polismyndigheten om att godkänna en ny provledare.

Relaterade sidor