Hindra spridning
Alla kan bidra till att minska spridningen av invasiva främmande arter. Här kan du se i vilka situationer de sprids och vad du som privatperson kan göra för att stoppa spridningen.
Främmande arter, djur och växter, kommer in i landet genom import eller indirekt som fripassagerare i gods och transporter. När de väl kommit hit kan de hamna i naturen på olika sätt. En del av dem blir där invasiva och påverkar vår biologiska mångfald negativt.
Vi som privatpersoner sprider invasiva främmande arter ofta utan att ens veta om det. I en undersökning av allmänheten som gjordes i maj 2020 så svarade 17 procent av de tillfrågade att de under de tre senaste åren gjort något som kan ha orsakat spridning av invasiva arter. Vanligast är att man har slängt växtavfall i naturen (5 procent) och att man tagit med sig växter och frön hem från en utlandsresa (5 procent).
Vi behöver hjälp av dig i kampen mot invasiva arter. Här är några viktiga råd från oss:
Släng inte växtavfall i naturen
Det är alltid förbjudet att sprida de växter som finns med på EU:s förteckning och den nationella förteckningen. Hit hör till exempel jättebalsamin, jätteloka, parkslide och blomsterlupin.
Naturvårdsverket rekommenderar dock att inte sprida några invasiva främmande arter överhuvudtaget. Det finns växter som än så länge inte är förbjudna men som kan skada den biologiska mångfalden på längre sikt i Sverige, till exempel snöbär och parksallat.
Oavsett om växtavfallet innehåller invasiva främmande arter eller inte så är det inte tillåtet att slänga växtavfall i till exempel skogen. Det betraktas som nedskräpning (15 kap. 26 § miljöbalken). Växtavfallet behöver inte ställa till med någon skada eller otrevnad för att det ska vara att betrakta som nedskräpning.
Så här kan du göra i stället:
- Lägg växt- och trädgårdsavfall i plastpåsar eller -säckar och förslut noga. Om det är små mängder kan du kasta det i hushållsavfallet. Är det mycket avfall är det bra att kolla med din återvinningscentral hur och var du ska lämna det
Släng inte invasiva växter i komposten
Invasiva växtarter hör inte hemma i komposten. De riskerar att inte brytas ner utan frön och växtdelar får istället hjälp att spridas när du sedan använder kompostjorden. Av samma anledning ska man inte slänga avfall från invasiva växter i återvinningscentralens fraktion för kompost eller växtavfall.
Så här kan du göra i stället:
- Små mängder kan du lägga i en plastpåse som du försluter och slänger som hushållsavfall.
- Du kan lägga växtavfall från invasiva växter i en plastsäck med vatten så att de ruttnar.
- Har du stora mängder avfall från invasiva arter, packa det i plastsäckar som du försluter väl. Kolla med återvinningscentralen var du kan lämna dem för förbränning.
Film om hur du hanterar växtavfall från invasiva arter (youtube.com)
Transportera inte växtavfall i öppet släp
Flera länsstyrelser har berättat för oss att de ser allt fler invasiva arter etablera sig vid vägkanterna och ofta tar de sig vidare till närbelägna naturområden. En orsak är att frön och växtdelar ramlat av släp som fraktar växtavfall till återvinningscentralen. Det är positivt att många bekämpar invasiva växter, men bekämpningen riskerar att bli en spridning om växtavfallet fraktas utan att förslutas i ett öppet släp.
Så här kan du göra i stället
- Lägg alltid växtavfall i säckar som du försluter noga innan du transporterar dem.
- Kör dem till återvinningscentralen för förbränning – kolla först med din återvinningscentral vad som gäller där.
Se till att ditt exotiska husdjur inte hamnar i naturen
Exotiska husdjur som vattensköldpaddor, vissa akvariefiskar och till exempel sibiriska jordekorrar som släpps ut i naturen kan bli invasiva och tränga undan svenska djurarter. De kan också bära på bakterier och parasiter som inte ska spridas till andra djur. Så släpp aldrig ut husdjur i naturen – det är dessutom förbjudet! Det är även förbjudet att ge bort eller sälja EU-listade invasiva främmande arter.
Så här kan du göra i stället:
- Om du inte längre vill eller kan ta hand om ett exotiskt husdjur, se till att djuret får ett tryggt hem hos någon annan.
- Är djuret en invasiv art som är EU-listad, måste du se till att djuret avlivas av en veterinär.
- Självklart tar du aldrig hem ett exotiskt djur från utlandsresan.
- Få koll på de EU-listade invasiva främmande djurarterna. I Sverige så är det främst gulbukig, rödörad och gulörad vattensköldpadda, kedjekungssnok, sibirisk jordekorre och brun majna som förekommer som sällskapsdjur.
Djurarter på EU:s förteckning över invasiva främmande arter (pdf 549 kB)
Vägledning om främmande djur
Håll koll på vilka växter du köper och ger bort
Det finns invasiva främmande arter som man varken får sälja, byta eller transportera – de är förbjudna helt enkelt. Detta gäller till exempel jättebalsamin, jätteloka och gul skunkkalla som finns med på EU:s förteckning. Sedan 15 maj 2026 gäller dessa förbud även arter som blomsterlupin, vresros och kanadensiskt gullris som tagit upp på den nationella förteckningen. Det är inte troligt att de finns i handeln, men du kanske får en planta av grannen som inte vet bättre.
Sedan finns det många invasiva främmande växtarter som fortfarande är tillåtna, men som ändå kan bli ett stort problem om de sprids i naturen.
Så här kan du göra i stället:
- Är du osäker på en växt som du tänkt ge bort eller ta emot, fråga i en trädgårdshandel.
- Självklart tar du inte med dig vilda växter eller frön från utlandsresan.
- Få koll på de EU-listade och i Sverige förbjudna invasiva främmande arter.
EU-listade och förbjudna invasiva främmande växter (pdf 546 kB)
Här hittar du information om arter som omfattas av förbud sant andra invasiva främmande arter som orsakar problem i Sverige idag: