Frågor och svar om nationell förteckning
Invasiva främmande arter som är särskilt problematiska i Sverige utvärderas för att tas upp på en nationell förteckning och därmed regleras. Här besvarar vi fem vanliga frågor.
Vad är en nationell förteckning och varför behövs den?
Sedan år 2016 har det funnits en EU-förteckning över invasiva främmande arter som är av betydelse för hela EU (”unionsarter”) och som därmed omfattas av en rad förbud enligt EU-förordningen om invasiva främmande arter. Nu pågår ett arbete med att ta fram en nationell förteckning över invasiva främmande arter som är av särskild betydelse för Sverige.
Detta görs främst för att kunna vidta åtgärder för arter som är ett problem i Sverige men som inte omfattas av EU-förteckningen. Att en art är upptagen på en nationell förteckning möjliggör till exempel att införa tydliga förbud, utforma system för tillsyn, det ger markägare ett ansvar och ger möjlighet till markåtkomst för tillsynsmyndigheterna.
Hur bestäms det vilka arter som ska vara på den nationella förteckningen?
Arbetet utgår från SLU Artdatabankens riskklassificering av främmande arter, där ca 1000 främmande arter har bedömts ha mer eller mindre stor invasionspotential och negativ påverkan på naturen i Sverige.
Av dessa bedöms cirka 120 växtarter och 105 djurarter ha hög eller mycket hög risk att bli invasiva i Sverige inom 50 år. I samråd med experter har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten valt ut ett antal av dessa arter för en samhällsekonomisk analys.
Bland annat utvärderas artens bidrag till eller hot mot ekosystemtjänsterna, skadekostnader för samhället, effekter på människors hälsa och möjligheten att utöva rekreation i naturen. Det görs även en kostnads-nyttoanalys av vad det skulle innebära att reglera respektive art. Analyserna utförs av konsulter.
Efter samråd med berörda myndigheter, intresseorganisationer och branscher gör Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten en samlad bedömning av vilka arter som kan vara lämpliga att gå vidare med för den nationella förteckningen, samt hur regleringen ska se ut för de enskilda arterna. När ett förslag till förteckning arbetats fram, stäms det åter av med branscher och andra intressenter, för att slutligen läggas fram för regeringen. Regeringen skickar sitt förslag till förteckning på remiss innan de tar ett beslut.
Ytterligare arter kan föras upp på den nationella förteckningen efter hand.
När kommer den nationella förteckningen?
Naturvårdsverket och Havs och vattenmyndigheten väntas lämna över förslaget till regeringen i början av 2023 och ett regeringsbeslut kan förhoppningsvis tas under 2024.
Vilka arter är påtänkta för den nationella förteckningen?
De landlevande (terrestra) arterna som analyseras är följande:
- blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
- parkslide (Reynoutria japonica)
- vresros (Rosa rugosa)
- kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
- sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
- kotula (Cotula coronopifolia)
- spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
- kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
- mink (Neovison vison tidigare Mustela vison)
Kan man påverka vilka arter som kommer med på förteckningen?
Berörda myndigheter, intresseorganisationer och branscher har möjlighet att ge inspel under samrådsprocessen som börjar när analyserna av arterna är klara.
Det utarbetade förslaget till förteckning remitteras av regeringen innan beslut.