Lövplattmask

Sedan 7 januari 2025 omfattas lövplattmasken av nödåtgärder enligt 11 § förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. Det innebär att det är förbjudet att avsiktligt hålla eller föda upp arten, att använda eller utbyta den samt att släppa ut den i naturen. 

På midsommarafton, den 20 juni 2025, röstade EU:s medlemsländer med kvalificerad majoritet igenom ett förslag om att lägga till ytterligare 26 arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Av de arter som läggs till på förteckningen finns lövplattmask med. De kommande veckorna ska EU-kommissionen lägga in beslutet om tillagda arter i sin författningssamling. När detta är gjort börjar förordningen gälla efter 20 dagar. Lövplattmask kommer därmed vara förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Ett EU-gemensamt krafttag mot den här arten underlättar Sveriges arbete att förhindra en etablering.  

Lövplattmask (Obama nungara) upptäcktes första gången i Sverige, i Skåne, hösten 2024. Den har därefter hittats i flera län. Lövplattmasken är ett rovdjur som lever på daggmaskar, sniglar, snäckor och andra plattmaskar. Daggmaskar, sniglar och snäckor bryter ned växtmaterial så att näring tillgängliggörs för ny växtlighet, och daggmasken ser även till att röra om mellan jordlager och dess gångar gör att syre kommer ned i jorden. Dessa organismer skulle troligtvis påverkas mycket negativt om lövplattmasken får en stor spridning, vilket i sin tur skulle skada ekosystem och ge försämrade förutsättningar för jordbruk. Därför är det av största vikt att förhindra att den sprids ytterligare i Sverige. Lövplattmasken härstammar från Sydamerika. Släktesnamnet Obama kommer från språket Tupi och kan översättas till ”blad/löv djur” (Oba=blad Ma= djur).

Lövplattmasken har oavsiktligt förts till Europa och USA från Sydamerika via handel med växter. Den är etablerad i stora delar av Europa, bland annat i Frankrike, Tyskland, Belgien och Nederländerna, och är sedan 2024 även påträffad i Sverige. Här har den mestadels hittats i och under krukor och på marken under krukor och tråg. Den har också hittats i enstaka plantor som planterades i parker sommaren 2024.

Om du hittar plattmasken, samla in den, ta en bild och rapportera på:

www.invasivaarter.nu

Kontakta din Länsstyrelse om du har frågor.

När du har fotat av och rapporterat ditt fynd så kan du antingen:

• lägga plattmaskarna i en burk och förvara dem i frysen i ett dygn eller
• lägga dem i en burk och hälla över kokande vatten.

Använd handskar vid insamling, slemmet kan vara irriterande för huden.

Vi avråder från att klippa itu maskarna eftersom vi i dagsläget inte vet om lövplattmasken kan överleva en sådan behandling. 

Isolera de plantor där du hittat plattmasken och kontrollera dem igen nästa dag. Gör om proceduren tills det gått två dygn och du inte hittar några fler maskar. Eller sanera genom att sänka ner krukan i 40 graders vattenbad tills hela jordklumpen nått den temperaturen (kolla med termometer).

Undvik att spilla jord: Jorden från en drabbad växt kan innehålla äggkapslar. De ser ut som små pepparkorn, först röda och sedan brunsvarta. Varje kapsel kan rymma uppåt 20 nya maskar. Jorden kan också innehålla nykläckta minimaskar. Släng därför jordspill i behållare för brännbart avfall eller sanera jorden genom värme.

• Lövplattmasken är som fullvuxen individ ca 5–8 cm lång och ca 0,5 cm bred. Yngre individer är betydligt mindre, ca 0,5–1,5 cm lång och som nykläckt är den bara ca 1 mm.
• Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige.
• Äggen är ca 0,5 cm stora och från en början klarröda men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar.
• Den lever på jordytan och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv.
• Arten är mest aktiv efter skymningen. Så använd med fördel en ficklampa så är de lättare att upptäcka och de glänser även i ljusskenet.

Lövplattmasken är så pass nyupptäckt att det saknas studier på dess eventuella effekt på biologisk mångfald och ekonomi. Arten har visat sig kunna nå täta populationer (tusentals i en trädgård) men inga studier på effekter har ännu utförts. Det finns andra arter av rovlevande plattmaskar som har visat sig ha mycket stor negativ effekt på till exempel daggmaskar vilket kan leda till försämrad jordkvalitet och därmed minskad växtkraft och skörd.

Det finns i dagsläget inga kända rovdjur i Sverige som äter lövplattmaskar. Forskning pågår för att förstå mer om artens ekologi och livsförutsättningar i Sverige.