Lövplattmask Obama nungara

Granskad: ‎den ‎27‎ ‎juni‎ ‎2025

Lövplattmask (Obama nungara) är en invasiv främmande art som hittades första gången i Sverige hösten 2024. Den äter daggmaskar, snäckor och sniglar, vilket kan skada ekosystemet och påverka jordbruket negativt.

Brun platt mask i lerjord.
Lövplattmask

Bilden används under licensen CC BY-SA 4.0

Status i Sverige

Sedan 7 januari 2025 omfattas lövplattmasken av nödåtgärder enligt 11 § förordningen (2018:1939) om invasiva främmande arter. Det innebär att det är förbjudet att avsiktligt hålla eller föda upp arten, att använda eller utbyta den samt att släppa ut den i naturen. 

På midsommarafton, den 20 juni 2025, röstade EU:s medlemsländer med kvalificerad majoritet igenom ett förslag om att lägga till ytterligare 26 arter till EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Av de arter som läggs till på förteckningen finns lövplattmask med. De kommande veckorna ska EU-kommissionen lägga in beslutet om tillagda arter i sin författningssamling. När detta är gjort börjar förordningen gälla efter 20 dagar. Lövplattmask kommer därmed vara förbjuden att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Ett EU-gemensamt krafttag mot den här arten underlättar Sveriges arbete att förhindra en etablering.  

Lövplattmask (Obama nungara) upptäcktes första gången i Sverige, i Skåne, hösten 2024. Den har därefter hittats i flera län. Lövplattmasken är ett rovdjur som lever på daggmaskar, sniglar, snäckor och andra plattmaskar. Daggmaskar, sniglar och snäckor bryter ned växtmaterial så att näring tillgängliggörs för ny växtlighet, och daggmasken ser även till att röra om mellan jordlager och dess gångar gör att syre kommer ned i jorden. Dessa organismer skulle troligtvis påverkas mycket negativt om lövplattmasken får en stor spridning, vilket i sin tur skulle skada ekosystem och ge försämrade förutsättningar för jordbruk. Därför är det av största vikt att förhindra att den sprids ytterligare i Sverige. Lövplattmasken härstammar från Sydamerika. Släktesnamnet Obama kommer från språket Tupi och kan översättas till ”blad/löv djur” (Oba=blad Ma= djur).

Hur kan den komma hit och hur sprider den sig?

Lövplattmasken har oavsiktligt förts till Europa och USA från Sydamerika via handel med växter. Den är etablerad i stora delar av Europa, bland annat i Frankrike, Tyskland, Belgien och Nederländerna, och är sedan 2024 även påträffad i Sverige. Här har den mestadels hittats i och under krukor och på marken under krukor och tråg. Den har också hittats i enstaka plantor som planterades i parker sommaren 2024.

Rapportera fynd av lövplattmask

Om du hittar plattmasken, samla in den, ta en bild och rapportera på:

www.invasivaarter.nu

Kontakta din Länsstyrelse om du har frågor.

Så här förstör du ägg och maskar

När du har fotat av och rapporterat ditt fynd så kan du antingen:

  • lägga plattmaskarna i en burk och förvara dem i frysen i ett dygn eller
  • lägga dem i en burk och hälla över kokande vatten.

Använd handskar vid insamling, slemmet kan vara irriterande för huden.

Viktigt att tänka på

Vi avråder från att klippa itu maskarna eftersom vi i dagsläget inte vet om lövplattmasken kan överleva en sådan behandling. 

Isolera de plantor där du hittat plattmasken och kontrollera dem igen nästa dag. Gör om proceduren tills det gått två dygn och du inte hittar några fler maskar. Eller sanera genom att sänka ner krukan i 40 graders vattenbad tills hela jordklumpen nått den temperaturen (kolla med termometer).

Undvik att spilla jord: Jorden från en drabbad växt kan innehålla äggkapslar. De ser ut som små pepparkorn, först röda och sedan brunsvarta. Varje kapsel kan rymma uppåt 20 nya maskar. Jorden kan också innehålla nykläckta minimaskar. Släng därför jordspill i behållare för brännbart avfall eller sanera jorden genom värme.

Hur känns lövplattmasken igen?

  • Lövplattmasken är som fullvuxen individ ca 5–8 cm lång och ca 0,5 cm bred. Yngre individer är betydligt mindre, ca 0,5–1,5 cm lång och som nykläckt är den bara ca 1 mm.
  • Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige.
  • Äggen är ca 0,5 cm stora och från en början klarröda men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar.
  • Den lever på jordytan och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv.
  • Arten är mest aktiv efter skymningen. Så använd med fördel en ficklampa så är de lättare att upptäcka och de glänser även i ljusskenet.

Möjliga effekter

Lövplattmasken är så pass nyupptäckt att det saknas studier på dess eventuella effekt på biologisk mångfald och ekonomi. Arten har visat sig kunna nå täta populationer (tusentals i en trädgård) men inga studier på effekter har ännu utförts. Det finns andra arter av rovlevande plattmaskar som har visat sig ha mycket stor negativ effekt på till exempel daggmaskar vilket kan leda till försämrad jordkvalitet och därmed minskad växtkraft och skörd.

Det finns i dagsläget inga kända rovdjur i Sverige som äter lövplattmaskar. Forskning pågår för att förstå mer om artens ekologi och livsförutsättningar i Sverige.

Information om åtgärder mot lövplattmask till företag som importerar växter

Information riktar sig till alla företag som importerar växter och växtmaterial.

Råd till branschen

Råden kring lövplattmask uppdateras löpande med ny information.  Säkerställ att du har den senaste informationen genom att då och då besöka Naturvårdsverkets webbsidor.

Du kan också anmäla dig till informationsutskick om lövplattmask genom att skicka ett mejl till: henrik.lange@naturvardsverket.se.
I ämnesraden skriver du ”Anmälan informationsutskick om plattmask”.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och kan svara på frågor i det enskilda fallet. 

Eftersom lövplattmask har hittats på många olika växter från ett stort antal underleverantörer, anses för närvarande inget växtmaterial från Europa vara riskfritt. Utgångspunkten bör därför vara att allt annat importerat växtmaterial kan vara drabbat och bör kontrolleras. 

  • Kontrollera växtmaterial du tar emot. När du tar emot en leverans av växter bör de ställas på en isolerad plats med hårdgjord yta eller på en markduk. Gör en okulär besiktning genom att titta under krukor, backar och tråg, lyft ur växten och titta i krukan och på jord-/rotklumpen. 
  • Naturvårdsverket rekommenderar att kontrollera minst 15% av växterna per delförsändelse (batch) eller parti som du tar emot. Rekommendationen kan komma att ändras när mer kunskap och underlag finns. 
  • Genom att kontrollera växtmaterialet upptäcks vuxna individer. Lövplattmasken är endast någon millimeter när den kläcks och är därför mycket svår att upptäcka de första månaderna. Äggen är till en början röda men övergår snabbt till mörkbruna och är också mycket svåra att hitta när de ligger i jord. 

Till hjälp för att kontrollera växtmaterial kan specialtränade hundar användas för att markera lövplattmask. Hundar kan därmed vara till hjälp för att fokusera och effektivisera den okulära besiktningen. Men det ersätter inte i nuläget en okulär besiktning. En certifiering eller branschstandard för denna typ av sökhund är under utformning.

 

Om du gör ett fynd av plattmask på en växt/kruka behöver hela partiet saneras eller kasseras. 

I nuläget finns tre sätt att sanera:

  • plocka bort plattmaskarna manuellt, 
  • behandla växterna med kyla eller 
  • behandla växterna med värme. 
Anmäl till din länsstyrelse

När du har gjort ett fynd av plattmask så fotografera av fyndet. Anmäl sedan fyndet till din länsstyrelse via e-post och bifoga bilden. För mer information, se respektive länsstyrelses webbsida.

Plocka bort alla synliga plattmaskar och isolera de plantor där du hittat plattmasken. Kontrollera plantorna dagligen till dess att inga plattmaskar hittats på två dygn. Metoden innebär därmed att alla växter i ett drabbat parti behöver kontrolleras upprepade gånger. Denna metod är osäker då plattmaskar kan gömma sig inne i jorden och små individer är lätta att missa. Insamlade plattmaskar kan avdödas med hett vatten eller genom frysning.

Växter kan saneras genom att värma upp eller frysa materialet. Dessa metoder kan användas rutinmässigt på allt importerat material och plantorna behöver då inte kontrolleras innan behandling. Väljer man i stället att kontrollera först och då hittar maskar, så rekommenderar Naturvårdsverket att sanera samtliga växter/plantor i partiet. 

  • Frys plantorna. Plattmasken dör om den fryses till -2 till -3 grader Celsius i ett dygn. Det är viktigt att temperaturen når genom hela krukan i ett dygn. Denna metod avser frysning i frys, kalla temperaturer utomhus bedöms inte som lika tillförlitliga eftersom många aspekter (snötäcke till exempel) spelar in i genomfrysningen av krukan och den kan därmed inte garanteras utomhus.
  • Värmebehandla plantorna. Plattmasken dör om den utsätts för temperaturer över 39 grader Celsius i cirka 15 min. Ställ plantorna i varmt vatten till temperaturen nått hela vägen genom krukan. 

För att säkerställa att temperaturen uppnås i hela jordklumpen används termometer i mitten av krukan.

Observera att i nuläget är metoderna i första hand kontrollerade mot plattmaskens överlevnad, inte växternas. De nämnda temperaturerna för värmebehandling bedöms inte som skadliga för de flesta växter men ytterligare erfarenhetsinsamling och försök kommer att behövas.

Ibland kan det vara mer ekonomiskt att vid fynd kassera hela partiet i stället för att sanera det. Ta då bort plastkrukan (kontrollera att inga plattmaskar är i eller under krukan) och kassera växten inklusive jord-/rotklump i sopsäckar som sedan försluts väl.

Behöver större volymer hanteras (eller kasseras) finns olika typer av insatssäckar för containrar och andra typer av större säckar som hindrar att plattmaskar kryper ner under containern och mellan sprickor och skarvar. Allt avfall ska gå till brännbart hos återvinningscentralen och får absolut inte användas för kompostering.

Nya metoder som kan rena jord från invasiva arter är under utveckling (2025) och leder förhoppningsvis till möjligheter att återanvända jorden. Fram till dess behöver jorden från drabbade partier destrueras genom förbränning.

Övrigt

I dagsläget har det inte rapporterats om spridning utanför krukodlat material. Fynd har däremot gjorts på plantor som planterats ut under de senaste säsongerna. De företag som både importerar och odlar upp själva bör hålla dessa plantor avskilt från varandra. Personal bör informeras om att hålla utkik efter plattmaskar också på egenodlat material och omgående meddela om man misstänker att plattmask finns även på friland.

Det är mycket liten risk för spridning med barrotat material. Barrotat material behöver därför inte sökas igenom.