Sveriges friluftskommun
Sveriges friluftskommun är ett pris som årligen delas ut för att stimulera och uppmuntra kommunernas arbete med friluftsliv.
Sveriges kommuner har en nyckelroll i att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet för både invånare och besökare. Friluftslivsarbetet möjliggör för fysisk aktivitet, naturupplevelser och återhämtning och är av betydelse för hälsa och folkhälsa. Friluftsliv kan också bidra till människors naturförståelse samt bidra till regional utveckling.
För att bli utnämnd till Sveriges friluftskommun behöver en kommun arbeta långsiktigt och brett med friluftslivsfrågorna över förvaltningsgränserna och med andra aktörer. Friluftslivet bör genomföras och visas upp på sådant sätt att det blir enkelt för kommuninvånare och besökare att få upplevelser i natur- och kulturlandskap, fysisk aktivitet och/eller för återhämtning. Vinnaren får, förutom äran, 50 000 kr att använda till sitt friluftslivsarbete.
Priset delas ut av Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening.
Sundsvall är Sveriges friluftskommun 2026
Sundsvall kommun har genom långsiktigt arbete skapat stark samverkan inom friluftslivet. Natur- och friluftsrådet utgör en central kraft som förenar kommunen och föreningslivet och bidrar till fler aktiviteter, effektivare resursanvändning och stärkt föreningskapacitet.
Genom ett generöst bidragssystem till föreningslivet, tillgängliga anläggningar för allmänheten och aktiv kommunikation som synliggör friluftsrörelsen och föreningslivet visar kommunen ett tydligt och konsekvent engagemang för friluftsliv. Särskilt utmärker sig satsningen där ungdomar erbjuds feriearbete i friluftsstugor – en insats som ökar tillgängligheten, stärker föreningar och väcker ungas intresse för friluftsliv.
Sammantaget har Sundsvalls kommun skapat en dynamisk miljö där idéer föds, samverkan stärks och såväl friluftslivet som friluftsorganisationer kan utvecklas långsiktigt.
Läs mer om arbetet nedan.
Sundsvall – Sveriges friluftskommun 2026
Läs mer om Sundsvalls arbete som lett till utmärkelsen Sveriges friluftskommun 2026.
Intervju: Så arbetar Sundsvalls kommun med friluftslivSäter – Årets förbättrare 2026
Säter kommun tilldelas återigen utmärkelsen Årets förbättrare för sitt långsiktiga och konsekventa arbete med att utveckla friluftslivet. Genom att bygga vidare på tidigare framgångar och fortsatt bred samverkan med lokala föreningslivet har kommunen skapat goda förutsättningar för ett tillgängligt och inkluderande friluftsliv. Säter kommun visar därmed hur ett uthålligt och strategiskt angreppssätt, i nära samverkan med kommunens föreningsliv, leder till konkreta resultat och fortsatt stor samhällsnytta.
Hur kommunen stöttar friluftsorganisationer verksamma i kommunen – årets bonusfråga
Kommunerna skapar förutsättningarna för friluftsliv, och friluftsorganisationerna gör det möjligt för människor att faktiskt ta del av naturen och friluftslivets värden. Detta samarbete bidrar till ett rikt och tillgängligt friluftsliv som stärker såväl psykisk som fysisk hälsa, utvecklar sociala relationer och bidrar till ökad tillit mellan människor samt fördjupar människans relation till naturen.
Genom att stötta friluftsorganisationer verksamma i kommunen främjas en viktig kraft i utvecklingen av ett jämlikt, inkluderande och hållbart samhälle. Därför är temat för årets lärande exempel hur kommuner stöttar friluftslivsorganisationer verksamma i kommunen. Alla exempel på åtgärder är en väldigt bra bank med lärande och inspirerande exempel.
Nedan presenteras några exempel utifrån kommunkategori enligt Tillväxtverkets indelning där kommunernas fritextsvar har sammanfattats.
Landsbyggdskommuner
Ronneby
Ronneby kommun stöttar friluftslivsorganisationer som är verksamma i kommunen genom flera samverkande insatser som syftar till att stärka ett aktivt, tillgängligt och meningsfullt friluftsliv för invånarna. Ett viktigt stöd är ekonomiska bidrag, såsom föreningsstöd, projektstöd/projektsamarbeten och ett pragmatiskt synsätt avseende arrendeavtal som gör det möjligt för organisationerna att bedriva och utveckla sin verksamhet, arrangera aktiviteter och på så sätt nå fler deltagare.
Kommunen arbetar även aktivt med samverkan och samarbete genom dialogmöten, nätverk och gemensamma projekt. Genom detta skapas förutsättningar för kunskapsutbyte, samordning av aktiviteter och långsiktig planering som gynnar både föreningarna, kommunen samt regionen som helhet.
När det gäller tillgång till mark, anläggningar och verksamhetsmiljöer erbjuder kommunen friluftsorganisationerna möjlighet att nyttja kommunal mark, leder, naturområden, anläggningar såsom friluftsgårdar, motionsspår och badplatser. Detta regleras ofta genom pragmatiska och tydliga avtal som säkerställer en rättvis, trygg och likabehandlande tillgång.
Ronneby kommun stöttar friluftsorganisationerna genom information och marknadsföring. Genom att synliggöra friluftslivsorganisationer och deras aktiviteter på kommunens webbplatser, i sociala medier, evenemangskalendrar och genom tryckt informationsmaterial. På så sätt stärks kännedomen om friluftslivet, fler invånare uppmuntras och upptäcker den rika floran av aktiviteter som friluftsorganisationerna, tillsammans med Ronneby kommun, erbjuder invånarna.
Smedjebacken
Smedjebackens kommun avsätter årligen medel för föreningsbidrag (samt vid specifika projekt) till föreningar som uppfyller grundvillkoren för att stärka det ideella arbetet.
Kommunen samverkar och samarbetar löpande med organisationer och besöksnäringsaktörer, bland annat Sportfiske Smedjebacken, Friluftsfrämjandet, Smedjebackens Båtklubb, Smedjebackens OK och samtliga aktörer i Malingsbo‑Kloten. Genom gemensamma aktiviteter, kunskapsutbyte och samordnade insatser stärks ett långsiktigt och hållbart friluftsliv samt utvecklingen av tillgängliga natur- och friluftsmiljöer för samtliga målgrupper. Ett arbete som kommunen själv skulle ha svårt att mäkta med.
Exempel: I centrala Smedjebacken spelar Smedjebackens Sportfiskeförening en viktig roll för det tätortsnära friluftslivet. Tillsammans med Smedjebackens Båtklubb skapas goda förutsättningar för aktiviteter på och kring Kolbäcksån, hamnarna, Barkensjöarna och Strömsholms kanal. Genom nyttjanderättsavtal ansvarar föreningarna för drift av kommunala anläggningar och friluftsmiljöer, där deras gemensamma insatser bidrar till lättillgängliga fiskeplatser, bryggor, rekreationsstråk samt områden för bad och båtliv.
Information om friluftsaktiviteter och tillgängliga miljöer sprids via flera samordnade kanaler. Naturkartan är huvudplattform för områden och leder, medan evenemangskalender och lovprogram informerar om aktiviteter. Kompletterat av sociala medier och reportage som ökar synlighet och intresse för kommunens friluftsliv.
Kalix
Kalix kommun stöttar lokala friluftsorganisationer genom ekonomiska bidrag, tillgång till kommunala anläggningar och samverkan för att underhålla natur- och kulturmiljöer. Genom att erbjuda föreningsbidrag, underlätta för friluftsaktiviteter och främja folkhälsa, bidrar kommunen till en attraktiv livsmiljö.
Här är konkreta exempel på stöd:
- Ekonomiska bidrag: Föreningar kan söka föreningsbidrag, såsom aktivitetsstöd, verksamhetsbidrag och anläggningsbidrag för att driva sin verksamhet.
- Tillgång till anläggningar: Kommunen underhåller och gör kommunala anläggningar, lokaler och naturområden tillgängliga för friluftsorganisationer.
- Samarbete och dialog: Kommunen för dialog med lokala aktörer för att främja naturturism och friluftsliv, vilket inkluderar underhåll av vandringsleder, vindskydd och rastplatser.
- Aktiviteter för folkhälsa: Kommunen stöttar verksamheter som främjar fysisk och psykisk hälsa genom naturkontakt, ofta i samarbete med ideella föreningar.
Dessutom stöttar Kalix kommun friluftsorganisationer i skolan genom att underlätta samarbeten som främjar rörelse, allemansrätten och naturkontakt. Detta sker ofta genom innovativa projekt som sänker trösklar för unga, tillgång till kommunens anläggningar samt främjande av hälsa och välbefinnande i utomhusmiljöer.
Exempel på hur kommunen stöttar friluftsliv i skolan:
- Samarbete med organisationer: Kommunala skolor samarbetar med lokala/regionala aktörer, såsom Friluftsfrämjandet, för att stärka friluftsundervisningen.
- Aktiviteter för alla barn: Implementering av projekt som gör naturupplevelser tillgängliga för fler unga, även de med tidigare begränsade möjligheter.
- Tillgång till anläggningar: Utnyttjande av kommunala faciliteter som exempelvis Djuptjärns friluftsområde med bl a skidstadion i världsklass för skolaktiviteter.
- Fokus på folkhälsa: Stöd till friluftsliv som bidrar till fysisk och psykisk hälsa genom utevistelse i natur- och kulturlandskap.
Storstadskommuner
Lund
Lunds kommun arbetar långsiktigt för att stärka friluftslivets förutsättningar tillsammans med ideella friluftsorganisationer. Föreningarna bidrar med lokal kunskap och engagemang, medan kommunen ansvarar för infrastruktur, naturvård och planering. Tillsammans skapas ett tillgängligt och inkluderande friluftsliv för invånarna.
Ekonomiska bidrag är ett viktigt stöd. År 2025 fick tre friluftsföreningar och åtta scoutföreningar aktivitetsstöd på över 500 000 kronor, vilket motsvarade nära 40 000 deltagartillfällen. Ytterligare cirka 500 000 kronor delades ut i lokalstöd till sju föreningar.
Kommunens mest omfattande samverkansform är Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Ett tydligt exempel är samarbetet med Friluftsfrämjandet vid Skryllegården, där organisationen sedan 1972 driver en av kommunens mest besökta anläggningar med omkring en miljon besök årligen. Utöver IOP samarbetar kommunen med scouterna, STF, Lunds OK och cykelklubbar kring tillsyn och skötsel av leder, grillplatser och vindskydd. Föreningslivet medverkar även i publika aktiviteter som orientering, Hitta Ut och utvecklingen av MTB-leder.
Kommunen genomför också målgruppsinriktade satsningar, exempelvis Må bra i naturen 65+ och friluftsaktiviteter för barn och unga i naturreservat, Skrylleområdet och vid Rögle dammar. Genom Naturum, Naturskolan och initiativ som Ung i naturen används naturen som arena för friluftsliv, hälsa, lärande och social utveckling.
Trots begränsade naturområden säkerställs att befintliga ytor kan nyttjas av många friluftsintressen, och kommunen bidrar även till synlighet genom program på Naturum Skrylle och Visit Lunds evenemangskalender.
Danderyd
Genom kontant stöd, avgiftsfria lokaler. Inrättande av friluftsråd 2025. Översyn och åtgärder friluftsanordningar.
Extra satsning på vinteraktiviteter i form av fler skidspår och plogning av fler sjöisar.
Södertälje
Kultur och fritidskontoret fördelar varje år stöd till sökande föreningar. Information om detta går tydligt ut till alla registrerade föreningar via kontorets egna nyhetsbrev. Här informeras även föreningar annan viktig information.
Flera föreningar har vi haft ett tätt samarbete med under 2025. Vi vill speciellt lyfta de förbättringar som Miljökontoret har utfört för friluftslivet vid Tveta friluftsområde. Dessa har gjorts i samråd med Friluftsfrämjandet, kanotklubben och Södertälje Nykvarn orientering som är verksamma på platsen och är de som tillsammans med kommunen fortsätter att förvalta anordningarna.
Utbildningskontoret och Kultur- och fritidskontoret har under 2025 startat ett pilotprojekt där man avser att öka ledarledda aktiviteter efter skolan. Syftet är att barn ska erbjudas möjligheten att ta del av olika aktiviteter i direkt anslutning till skoldagens slut. Kontoret har identifierat ett behov och ska tillsammans med föreningslivet i Södertälje kunna erbjuda ledarledda aktiviteter såsom prova-på ridning och hästskötsel, scouting och hur barn lär sig om natur men också kulturskolans utbud av dans och musik.
Blandade kommuner
Jönköping
Inom Jönköpings kommun är samverkan med föreningslivet en politiskt prioriterad fråga. Det finns ett särskilt kommunövergripande program för samspelet mellan kommunen och civilsamhället.
I ”Plan för friluftsliv 2025–2030” lyfts föreningslivets viktiga roll också tydligt fram.
Föreningar som driver friluftsanläggningar prioriteras i kommunens bidragsgivning. Föreningarna får en ersättning på 90 procent av sina fasta kostnader (el, vatten, hyra, arrende osv.). Föreningarna har dessutom möjlighet att söka en rad andra bidrag, exempelvis investeringsbidraget där man kan få kostnadstäckning upp till 70 procent för investeringar som är kopplade till renovering, energieffektivisering eller anpassningar för personer med funktionsnedsättning. Kommunens arbetsmarknadsenhet AMA är här också en viktig resurs som stöd i föreningarnas arbete. AMA har skapat arbetslag som stöttar föreningar genom att utföra arbete på föreningsdrivna anläggningar, såsom målning, röjning av sly och enklare snickeriarbeten, för att avlasta de ideella krafterna.
I linje med Plan för friluftsliv 2025–2030 har ett utvecklingsarbete också påbörjats som syftar till att ytterligare stärka samarbetet mellan kommunen och de föreningar som driver friluftsgårdar eller ansvarar för skötsel av vandringsleder, skidspår och andra friluftsanläggningar. Målet är ökad samordning, tydligare ansvarsfördelning och förbättrat samnyttjande av resurser och utrustning.
Friluftsorganisationernas specialkompetenser inom olika områden är också viktiga resurser i det samlade friluftslivsarbetet inom kommunens olika sektorer. Samverkan finns etablerad mellan kommunen och friluftsföreningar genom olika former av samarbetsavtal och partnerskap inom en rad områden.
Exempelvis har Sportfiskarna en viktig roll som resurs i det utomhuspedagogiska skolarbetet, både gentemot enskilda skolor och i samverkan med Naturskolan. I samverkan med Friluftsfrämjandet sker olika hälsofrämjande insatser, bland annat ”Häng med oss ut”, som fokuserar på att förebygga psykisk ohälsa. Orienteringsförbundets koncept Hitta ut har utvecklats vidare till Hitta ut Konst, där kommunens offentliga konstverk finns inlagda på en tätortsnära karta för att locka till utomhusaktivitet i närområdet, samtidigt som kunskapen om den offentliga konsten ökar.
Ett ytterligare exempel på samverkan är den gemensamma sammanställningen Guidningar i naturen som kommunen ansvarar för att producera, men där programinnehållet kommer från många olika föreningar. Kommunen har också en nära samverkan med den ideella organisationen Funktionsrätt, som spelar en viktig roll som rådgivare i arbetet med tillgänglighetsfrågor.
Sammanfattningsvis bedrivs ett strukturerat arbete i kommunen för att säkerställa ekonomiska förutsättningar, ändamålsenlig tillgång till miljöer och anläggningar samt effektiv samverkan och marknadsföring till stöd för friluftsorganisationernas verksamhet.
Värnamo
Värnamo – där infrastruktur möter engagemang.
Värnamo kommuns styrka ligger i ett djupt rotat samarbete där vi som kommun skapar den fysiska infrastrukturen som gör att friluftsrörelsen kan blomstra. Vi ser oss inte som en passiv bidragsgivare, utan som en aktiv partner till våra föreningar och invånare.
- Infrastruktur som katalysator för social gemenskap
Genom att agera projektledare och investera i anläggningar som den nya 18-hålskursen för discgolf i Borgen Outdoor, har vi skapat en modern mötesplats som lockar helt nya målgrupper till rörelse. På samma sätt investerar vi nu i en utbyggd slalombacke, vilket befäster Borgen som ett året-runt-nav för både spontanidrott och organiserad verksamhet. - Delat ansvar och nyskapande områden
Genom skapandet av det helt nya området Värnaro, med 18 km anlagda vägar, grillplatser och vindskydd, har vi gett Ridklubben och Brukshundsklubben förutsättningar i världsklass. Genom att involvera dem tidigt i processen har de nu tagit ett aktivt ansvar för driften, vilket skapat ett enormt mervärde för både medlemmar och allmänhet. Detta märks inte minst på de över 20 tävlingsdagar och nationella klasser som arrangeras här. - Friluftsliv för hälsa och inkludering
I samarbete med Omsorgsförvaltningen och Friluftsfrämjandet Värnamo har vi tagit ett socialt ansvar genom vandringar med fokus på psykisk hälsa. Detta har lett till att deltagare tagit steget till att bli en permanent del av friluftsrörelsen, vilket visar på friluftslivets kraft som integrations- och hälsoverktyg. - Hela kommunen lever – från kransort till nationalpark
Genom våra landsbygdsdialoger har vi lyckats etablera 13 spridda friluftsområden i våra 16 kransorter. Med nyligen invigda Sänkesjön och kommande Havsjön-Anneberg (2026) visar vi att friluftsliv är en rättighet i hela kommunen. Dessutom har vi genom EU- och LONA-medel äntligen anslutit Värnamo till Smålandsleden. Denna 60 km långa länk förenar kulturlandskap med Store Mosse nationalpark och inkluderar även Svenska kyrkan genom ny sträckning av pilgrimsled som invigs 2026. - En arena för elit och bredd
Vår modell fungerar; under året har Värnamo varit värd för 8 svenska mästerskap i mountainbike samt ungdoms-SM i motocross. När kommunen levererar infrastrukturen, levererar föreningarna aktivitet, tävlingar och stolthet.
Värnamo kommun har bevisat att när kommunen bygger grunden, så bygger invånarna och föreningarna gemenskapen.
Karlstad
Karlstads kommun arbetar aktivt för att skapa goda förutsättningar för friluftslivsorganisationer. Ekonomiskt stöd är en viktig del i arbetet för att föreningar ska kunna bedriva och utveckla sin verksamhet. Föreningar kan få ekonomiskt stöd för insatser som främjar karlstadsbornas folkhälsa. Exempel på insatser är skidspår, isbanor, Friska Karlstad. Stöd ges även för kartframställning.
Samverkan och dialog är centrala möjliggörare för friluftslivet. Kommunens fritidskonsulent ansvarar för att ha en god kontakt med föreningarna och fungerar som deras huvudsakliga ingång i kommunen. Samarbete sker bland annat kring skidspår, arrangemang och vid bildande av naturreservat, för att föreningarna fortsatt ska kunna nyttja naturen till sin verksamhet. Vi samverkar även med Friluftsfrämjandet genom att erbjuda studiedagar för SFI med fokus på att öka kunskapen om allemansrätten. Det finns ett uppskattat fadderskap för att spola isar i bostadsområden.
Kostnadsfria lovaktiviteter ger barn och ungdomar möjlighet att prova friluftsliv i organiserad form i olika föreningar. Exempel på aktiviteter är fiskekollo, ridkollo, sommarhajk, kappseglingsskola, kanot- och sommarfiske samt orientering för elever i anpassad grundskola. Det sker också andra aktiviteter som afterski i bryngfjordsbacken och verksamhet på 4H-gården.
Poängtabeller
Tre bästa i varje län
Tabell över de tre högst rankade kommunerna i varje län med deras poäng samt den kommun som förbättrat sig bäst i länet:
| Län | Placering 1 i länet samt nationell placering (poäng) |
Placering 2 i länet samt nationell placering (poäng) |
Placering 3 i länet samt nationell placering (poäng) |
|---|---|---|---|
| Blekinge län | Ronneby 1 (33) | Olofström 29 (30,5) | Karlskrona 44 (28,5) |
| Dalarnas län | Smedjebacken 1 (33) | Leksand 8 (32,5) | Rättvik 28 (30,75) |
| Gotlands län | Gotland 84 (25,25) | ||
| Gävleborgs län | Gävle 8 (32,5) | Söderhamn 72 (26) | Bollnäs 117 (22,75) |
| Hallands län | Varberg 72 (26) | Laholm 78 (25,75) | Falkenberg 169 (18) |
| Jämtlands län | Östersund 14 (32) | Krokom 204 (12,5) | Berg 211 (11) |
| Jönköpings län | Värnamo och Jönköping 1 (33) | Tranås 40 (29,25) | |
| Kalmar län | Kalmar 29 (30,5) | Mönsterås 34 (30) | Högsby 49 (28) |
| Kronobergs län | Markaryd och Växjö 8 (32,5) | Älmhult 17 (31,5) | |
| Norrbottens län | Kalix 1 (33) | Haparanda 95 (24,5) | Arjeplog 104 (23,5) |
| Skåne län | Lund 8 (32,5) | Höganäs 14 (32) | Kristianstad 22 (31,25) |
| Stockholms län | Södertälje och Danderyd 17 (31,5) | Upplands Väsby och Järfälla 24 (31) | |
| Södermanlands län | Nyköping 14 (32) | Eskilstuna 24 (31) | Katrineholm 57 (27,5) |
| Uppsala län | Tierp 49 (28) | Uppsala 66 (26,75) | Östhammar 72 (26) |
| Värmlands län | Karlstad 1 (33) | Hagfors 24 (31) | Kristinehamn 33 (30,25) |
| Västerbottens län | Umeå 49 (28) | Vilhelmina 66 (26,75) | Skellefteå 89 (25) |
| Västernorrlands län | Sundsvall 1 (33) | Kramfors 8 (32,5) | Härnösand 17 (31,5) |
| Västmanlands län | Västerås 45 (28,25) | Norberg 63 (27,25) | Kungsör 78 (25,75) |
| Västra Götalands län | Götene 22 (31,25) | Öckerö 29 (30,5) | Tjörn 34 (30) |
| Örebro län | Örebro 17 (31,5) | Lindesberg 71 (26,25) | Laxå 89 (25) |
| Östergötlands län | Linköping 49 (28) | Motala 95 (24,5) | Valdemarsvik 99 (24) |
Årets förbättrare 2026
| Län | Den kommun som förbättrat sig bäst i länet jämfört med de tre senaste åren i procent |
|---|---|
| Blekinge län | Karlskrona |
| Dalarnas län | Säter |
| Gotlands län | Gotland |
| Gävleborgs län | Söderhamn |
| Hallands län | Hylte |
| Jämtlands län | Östersund |
| Jönköpings län | Gnosjö |
| Kalmar län | Högsby |
| Kronobergs län | Lessebo |
| Norrbottens län | Arjeplog |
| Skåne län | Örkelljunga |
| Stockholms län | Upplands Väsby |
| Södermanlands län | Strängnäs |
| Uppsala län | Enköping |
| Värmlands län | Hagfors |
| Västerbottens län | Norsjö |
| Västernorrlands län | Timrå |
| Västmanlands län | Norberg |
| Västra Götalands län | Tanum |
| Örebro län | Lindesberg |
| Östergötlands län | Linköping |
Tidigare vinnare
Sveriges friluftskommun, resultat sedan 2010
2025 Jönköping
2024 Karlstad
2023 Kalix och Värnamo
2022 Trollhättan
2021 Olofström
2020 Jönköping
2019 Olofström
2018 Sundsvall
2017 Huddinge och Örebro
2016 Örnsköldsvik
2015 Örnsköldsvik
2014 Leksand, Söderhamn och Örebro
2013 Örebro
2012 Örebro
2011 Örnsköldsvik
2010 Sundsvall
Årets förbättrare, resultat sedan 2014
2025 Säter
2024 Öckerö
2023 Pajala
2022 Älmhult
2021 Partille
2020 Simrishamn
2019 Orust
2018 Hagfors
2017 Smedjebacken
2016 Heby
2015 Heby
2014 Härryda
Jönköping kommun – Sveriges friluftskommun 2025
I Jönköpings kommun är friluftslivet inte bara en fritidsfråga, utan en del av samhällsutvecklingen. Eva Karlsson, friluftslivsutvecklare, berättar om hur kommunen arbetar långsiktigt, sektorsövergripande och inkluderande för att fler ska kunna må bra i naturen. Genom samverkan med föreningsliv, politiker och civilsamhälle har kommunen skapat en modell som inspirerar – och ger resultat.
Film: Såhär arbetar Jönköpings kommun med friluftsliv (youtube.com)
Eva Karlsson
Eva Karlsson är friluftslivsutvecklare i Jönköpings kommun

Hur samverkar ni mellan olika förvaltningar?
– Samverkan sker genom vårt interna Friluftsråd, där tjänstepersoner från samtliga kommunala förvaltningar och destinationsbolaget ingår. Vi har också ett särskilt forum med politiker – våra "friluftspolitiska ambassadörer" – från fem nämnder. Det ger oss möjlighet att dela idéer och information mellan politiker från olika nämnder. Jag fungerar som samordnare för det övergripande arbetet.
Hur får ni mandat att arbeta med friluftsliv?
– Det finns en tydlig politisk vilja i Jönköpings kommun. I maj 2025 antog kommunfullmäktige vår tredje friluftsplan, som gäller fram till 2030. Den fungerar som ett styrdokument för hela kommunen och är kopplad till sex av de nationella friluftspolitiska målen. Planen ger oss både riktning och legitimitet i arbetet.

Hur vet ni vad invånarna behöver?
– Vi har ett nära samarbete med föreningslivet, besöksnäringen och privata markägare. Funktionsrätt bistår oss i tillgänglighetsfrågor. Just nu genomför vi en enkät – Tyck till om friluftslivet! – tillsammans med andra kommuner i länet. Den är en del av ett större utvecklingsarbete inom Region Jönköping.
Vi arbetar också aktivt med att fånga upp lokala behov i våra olika kommundelar, och har en lång tradition av samverkan med civilsamhället.
Hur har kommunen arbetet med att sänka trösklarna för och komma ut i naturen?
– Som ett led i att stärka människors hälsa och samtidigt bidra till integration och delaktighet i samhället finns en riktad satsning till äldre kommuninvånare med utländsk bakgrund. Inom satsningen arrangerar Friluftsfrämjandet regelbundna träffar på anläggningen Öxnegården, i samverkan med Jönköpings kommun. Friluftsgården finns i anslutning till bostadsområdet Öxnehaga med stora socioekonomiska utmaningar, granne med det vackra naturreservatet Bondberget.
Målgruppen är främst äldre personer med utländsk bakgrund och andra som är daglediga. De flesta deltagare kommer från Öxnehaga, men även personer från andra delar av kommunen är välkomna. Aktiviteten är öppen för alla.
Varje träff börjar med en promenad i naturen. Den främjar fysisk aktivitet, balans, rörlighet och koordination. Bondberget har fina spår och leder som ger goda möjligheter till positiva naturupplevelser.
Efter promenaden samlas deltagarna inne på Öxnegården för förmiddagsfika. Där pratar man om aktuella händelser, traditioner, kultur och natur – på lätt svenska. Vid behov finns tolkning till arabiska och andra språk.
Minst en gång i månaden hålls också ett extra program med ett särskilt tema, i samverkan med Studiefrämjandet. Det kan handla om hälsa, naturkunskap eller samhällsinformation.
Verksamheten bidrar till
- bättre hälsa
- ökad kunskap om natur och allemansrätt
- förbättrade språkkunskaper
- större delaktighet i samhället.
Det viktigaste är att skapa en inkluderande miljö, där alla känner sig välkomna – oavsett bakgrund. Träffarna leds av en flerspråkig person som är välkänd i området och har stort förtroende hos deltagarna.

Tre viktigaste tipsen för framgång?
– Långsiktigt tänkande. För att nå framgång krävs en långsiktighet i satsningar och bred förankring. Arbete måste ges tid för att bli långsiktigt hållbart. Jönköping har arbetat länge med friluftsfrågorna. Den nya aktuella friluftspolitiska planen är den tredje i ordningen som beslutats av kommunfullmäktige
Gränsöverskridande samverkan. En nyckelfråga i utvecklingsarbetet är att skapa en konkret och konstruktiv samverkan, både mellan de kommunala verksamheterna och mellan kommun, föreningsliv och andra aktörer. Detta är lättare sagt än gjort och något som kräver ett medvetet arbete. Samverkan med civilsamhället är generellt en särskilt viktig fråga för Jönköpings kommun.
Särskilt avsatta utvecklingsmedel som smörjmedel i maskineriet. Medel för utvecklingen av friluftslivet måste liksom övriga kommunala kostnader behandlas inom den budgetprocessen för varje förvaltning, utifrån de olika ansvarsområdena.
En sektorsövergripande utvecklingspott har också spelat en viktig roll, som ett smörjmedel i det större ekonomiska maskineriet, där ett behov ibland kan falla mellan stolarna. Särskilda utvecklingsmedel kan också spela en viktig roll som medfinansiering, för att på ett samlat sätt kunna få mer externa utvecklingsmedel till friluftslivsutvecklingen kommunen.
Vad händer härnäst?
– I september arrangerar vi Friluftsforum 2025, där vi samlar kommunala företrädare, föreningar och andra aktörer. Fokus ligger på att omsätta vår nya friluftsplan i praktiken. Målet är att gå från ord till handling – tillsammans.

Säter – Årets förbättrare 2025
Säters kommun tilldelas utmärkelsen Årets förbättrare för att på kort tid tagit stora kliv i sitt strategiska arbete med friluftsliv. Genom bred samverkan inom den egna organisationen och med externa aktörer har kommunen skapat en stark grund för ett långsiktigt engagemang för friluftsliv. Under 2024 har kommunen särskilt prioriterat insatser för att öka tillgängligheten till naturen för sina äldre medborgare. I samverkan med RFSISU Dalarna har riktade aktiviteter genomförts under hela året, vilket bidragit till ökad fysisk aktivitet, social samvaro och ett mer inkluderande friluftsliv. Säters kommun visar därmed hur ett strategiskt angreppssätt kan omsättas i konkreta resultat med stor samhällsnytta.
Din kommun är viktig för friluftslivet i Sverige
Sveriges kommuner har en nyckelroll i att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet. Syftet med undersökningen är förutom att lyfta kommunernas arbete att samla exempel som kan inspirera och underlätta andra kommuners arbete.

Kort om enkäten
Utmärkelserna utgår från en enkätundersökning bland kommunerna. Frågorna omfattar tre områden: kommunens planer för friluftsliv, information och samarbete, samt aktiviteter och insatser. Sveriges friluftskommun har utsetts sedan 2010 och Årets förbättrare sedan 2014.
Enkäten för Sveriges friluftskommun 2026 genomfördes mellan 12 januari och 6 mars. 219 kommuner besvarade årets enkät vilket är samma andel som föregående år. Den 26 augusti hölls prisutdelningen på Sveriges fritids- och kulturchefsförenings årskonferens. Sundsvalls kommun utsågs där till Sveriges friluftskommun och Säter kommun fick utmärkelsen Årets förbättrare.
I årets undersökning fick sju kommuner maxpoäng. Det är ett imponerande resultat där fler och fler kommuner visar att de har såväl ett strategiskt som konkret arbete för att främja friluftsliv. Förutom Sundsvall var de sex kommunerna
- Jönköping
- Kalix
- Karlstad
- Ronneby
- Smedjebacken
- Värnamo
Det är kommuner som är spridda över landet, av olika storlek men som alla utifrån sina förutsättningar främjar möjligheterna för friluftsliv.
För att utse en vinnare har man använt kommunens lärande exempel om hur man stöttar friluftsorganisationer verksamma i kommunen, samt svar på de kompletterande utslagsfrågorna och eventuella motiveringar till utslagsfrågorna. Sundsvall kommuns arbete hamnade, i hård konkurrens med övriga, överst på arbetsgruppens lista.
Koppling till de nationella friluftslivspolitiska målen
Förutom att uppmärksamma kommunerna och dela ut utmärkelsen Sverige friluftskommun så används resultatet av undersökningen för att få underlag till kommunernas bidrag till att nå de nationella friluftslivspolitiska målen. Läs senaste uppföljningen av de friluftspolitiska målen här:


