Sveriges friluftskommun

– I Karlstad kommun har Teknik- och fastighetsförvaltningen stöttat friluftslivsarbetet med mandat och extra investeringsmedel till friluftslivsåtgärder flera gånger sedan pandemin. Satsningarna har bland annat använts till förbättrad tillgång och tillgänglighet i den vardagsnära naturen i socioekonomiskt utsatta områden, berättar Kristine Johansson. Att ha en dialog mellan beslutsfattare och förvaltningen är en framgångsfaktor och den dialogen kan gynnas av att förvaltningen återkopplar vilken effekt som satsningarna har haft, fortsätter Kristine. 

Naturvårdsverket har sett att förvaltningsövergripande samverkan är en framgångsfaktor i friluftslivsarbetet, vi frågar hur Karlstads samverkan ser ut? 

–  Vi har en arbetsgrupp med samlad kompetens från flera olika förvaltningar som jobbar med de mer övergripande frågorna om friluftsliv och aktivitetsytor i kommunen. Gruppen ses ungefär en gång i månaden via teams. Mitt argument för samverkan är att resurserna räcker till mer aktiviteter för medborgare och besökare. 

Kristine har erfarenhet av systemtänk från fastighetsbranschen som hon har tillämpat i kommunens friluftslivsarbete. Redan i planerings- och anläggningsskedet tänker de till hur leder och anläggningar ska förvaltas på ett enkelt och resurseffektivt sätt. De försöker bygga hållbart från början så att de får en billigare drift över tid. Att välja rätt stråk för leder, nyttja naturens förutsättningar och anlägga där marken håller över tid är några av deras råd. 

– Om vi tänker hållbart och driftekonomiskt från början blir det en dyrare investering men en billigare drift, och om man då tar med anläggningens livslängd så blir totalkostnaden lägre, säger Kristine. 

Karlstad kommun reviderar sin översiktsplan och friluftslivets betydelse för människors vardag har fått en betydande plats i planen genom exempelvis ställningstagandet ”Karlstadsborna har goda förutsättningar att utöva friluftsliv i attraktiva, tätortsnära naturområden. En viktig del i översiktsplaneringen är att fortsättningsvis säkerställa tillgången på kvalitativa grön- och naturområden i en kommun som växer”. 

Läs mer om Karlstads förslag till utvecklingsriktning för friluftsliv och rekreation: 

Utvecklingsinriktning | Karlstad växer (karlstad.se)

I innerstan har de stöd av sin grönstrukturplan i planering och genomförande:
Strategiska planer och program | Karlstads kommun (karlstad.se)

I arbetet med detaljplaner har kommunen tagit hänsyn och anpassat planerna till befintliga friluftsområden med anläggningar för friluftslivet, men på senare tid har de mer och mer lyft fram folkhälsa som argument för att natur- och grönområden ska finnas nära och lättillgänglig för alla. 

– Det rörliga friluftslivet som inte är knutet till några anläggningar också viktigt att det ska få finnas kvar, konstaterar Kristine. I arbetet med detaljplaner besöker vi planområdet och kartlägger hur det används samt digitaliserar upplevelsevärdena. Detta utgör ett bra kartunderlag som kan användas i detaljplanearbetet för att ta hänsyn till friluftslivets värden. 

Naturvårds- och friluftsplan | Karlstads kommun (karlstad.se)

För Karlstad kommun är det viktigt med ett friluftsliv för alla. De har anlagt nio tillgänglighetsanpassade vandringsleder som tar besökare till olika typer av naturområden, till skogen eller till klipporna vid Vänerns strand.

Alla kommunens vandringsleder finns på en och samma karta (karlstad.se) 

Det går att sortera lederna och välja att bara få förslag på tillgänglighetsanpassade leder. 

–  Vill du besöka Göteborgsudden kan du till exempel förbereda dig genom att titta på en film för att få all information om graden av tillgänglighet. För att ytterligare öka tillgängligheten och underlätta för besök i naturen har kommunen köpt in två eldrivna rullstolar som finns att låna på en av de två fritidsbankerna, berättar Kristine. 

Göteborgsudden | Karlstads kommun (karlstad.se)

Förvaltningen fick efter pandemin i uppdrag att satsa på utveckling av den tätortsnära, vardagsnära naturen i bland annat ett socioekonomiskt utsatt område, Kronoparken. 

–  Vilka behov invånarna och verksamheterna i området hade var inte kända så en dialog med barn och unga fick vara styrande för hur området utvecklades. Vi sökte upp barn och ungdomarna på Kronoteket, en mångkulturell samlingsplats i området med bibliotek, fritidsgård, musikstudio och samlingslokaler, berättar Kristine engagerat. 

De yngre barnen frågade, ritade, pratade och var aktiva i dialogen från början. Men var fanns ungdomarna? Dialogen med dem skedde tack vare uppsökande samtal i ”deras del” av fritidsgården. Till en början var de avvaktande och motvilliga, men genom att våga vara nyfiken och att visa intresse för dem, så fick Kristine tillslut kontakt med ungdomarna, en härlig dialog uppstod och många konstruktiva förslag kom fram. 

–  Deras önskemål var bland annat en matlagningsplats med olika typer av matlagningsmöjligheter och samtidigt ville de ha aktiviteter för sina yngre syskon i närheten av matplatsen så att de kunde aktivera sig medan de äldre lagade mat. Önskemålen blev verklighet under 2023, avslutar Kristine.