Vägledning

Strandskydd

Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Kommunerna kan i sina översiktsplaner peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser och upphäver strandskyddet.

Sidan vänder sig till

Vägledningen vänder sig i första hand till handläggare på länsstyrelser och kommuner.

Bra att veta

Bestämmelsen infördes i miljöbalken 2009. Den information som finns här finns även mer utvecklad i handboken och på Boverkets webbplats.

§

Lagstiftning

Strandskyddet i miljöbalken

Strandskyddsbestämmelserna finns i sjunde kapitlet miljöbalken (1998:808), som handlar om skydd av områden. Paragraferna 13-18 talar om vad som avses med strandskydd och vilka bestämmelser som gäller inom sådant område. I paragraferna 25-26 behandlas så kallad intresseprövning, det vill säga vägningen mellan enskilda och allmänna intressen. 

I förarbetena till den ändrade strandskyddslagstiftningen, propositionen 2008/09:119, kan du läsa mer om strandskyddsbestämmelserna, bland annat motiven bakom dem och kommentarer till varje bestämmelse. I förarbetena till miljöbalken, proposition 1997/98:45, kan du läsa ännu mer om strandskyddsbestämmelserna. Intentionerna i lagtexten är desamma, men det finns en viss brist på överensstämmelse eftersom lagtexten delvis är annorlunda formulerad. Motiven finns i kapitel 4.13.2 under rubriken ”Strandskyddsområden” samt i kapitel 4.13.3. Kommentarerna till varje bestämmelse finns i kapitel 5.1.7 under rubrikerna ”Strandskyddsområde” samt ”Intresseprövning”. 

I proposition 2013/14:214 beskrivs länsstyrelsens möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag.  

Det finns också en förordning om områdesskydd enligt miljöbalken (1998:1252). I förordningen regleras bland annat myndigheternas skyldigheter och befogenheter. 

I miljötillsynsförordningen 2011:13 regleras tillsynsansvaret för strandskydd. 

Strandskyddet i plan- och bygglagen

Villkor

För att kommunen ska kunna peka ut ett område för landsbygdsutveckling i strandnära läge måste vissa villkor vara uppfyllda. Enligt miljöbalken 7 kap. 18 e § avses ett område som

  1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden
  2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt.
  3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften
    a) i eller i närheten av tätorter,
    b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid Ångermanälven eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland,
    c) på Gotland, eller
    d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och
  4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Klockestrand vid Ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden.

Syftet

Syftet med att peka ut LIS-områden är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden. Det handlar om att skapa arbetstillfällen eller locka människor att bosätta sig på platsen. Framförallt handlar det om områden som inte ligger i närheten av större tätorter.

Villkoret är att byggnationen kan ske utan att strandskyddets syften åsidosätts.

Kommunen måste uppskatta vilka långsiktiga effekter som de föreslagna lättnaderna kan ha på strandskyddets syften. Allmänheten ska fortfarande ha god tillgång till strandområden och djur och växter på land och i vatten ska ha goda livsvillkor. Områdena bör sammantaget inte omfatta mer än en begränsad del av de strandområden inom en kommun som omfattas av strandskydd.

Länsstyrelsen vägleder

Länsstyrelsen har en viktig roll vid bedömningen genom att ge råd och stöd till kommunerna, men också genom att granska om kommunernas förslag stämmer överens med kriterierna för områden där lättnaderna i strandskyddet får tillämpas.

Särskilda skäl inom LIS-områden

Inom områden som kommunerna har pekat ut för landsbygdsutveckling i strandnära lägen kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser eller upphäver strandskyddet i detaljplan. Det betyder att  förutom de särskilda skäl som anges i miljöbalken 7 kap. 18 c §, kan även skälen som anges i 7 kap. 18 d § tillämpas.

Det kan gälla en byggnad, anläggning eller verksamhet som långsiktigt bidrar till utvecklingen av landsbygden eller, om det gäller en- eller tvåbostadshus, att de uppförs i anslutning till befintlig bebyggelse.

På Boverkets webbplats kan du läsa mer om landsbygdsutveckling i strandnära lägen:

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - Boverket

 

Handbok: Planering och prövning inom strandskydd

Handboken är avsedd som vägledning för länsstyrelsers och kommuners arbete med strandskydd - en uppslagsbok inom planering och prövning.

Handbok: Utvidgat strandskydd

Vägledningen ska ge länsstyrelserna stöd och riktning i hur arbetet, gällande översynen av utvidgade strandskyddsområden, kan genomföras. Även lämplig att använda vid nya beslut om utvidgade strandskyddsområden.