Granbarkborre i och kring skyddad natur

Markägare som har skog kring naturreservat eller nationalparker, och har frågor angående angrepp av granbarkborre som finns i ett naturreservat eller en nationalpark, ska vända sig till den som förvaltar det skyddade området.

Länsstyrelserna ansvarar för de flesta naturreservaten i de fall skogsbruket i reservatet är reglerat samt de flesta nationalparker Du kan hitta kontaktuppgifter till aktuell länsstyrelse på Länsstyrelsernas webbplatser.

Länsstyrelsen (lansstyrelsen.se)

Om kommunen inrättat naturreservatet är kommunen ansvarig.

Lista över Sveriges kommuner (skr.se)

I dokumentet "Frågor och svar om granbarkborrar i formellt skyddade områden" ger vi, tillsammans med Skogsstyrelsen, svar på några av de vanligaste frågorna om granbarkborrar i formellt skyddade områden.

Det är svar på frågor som till exempel hur granbarkborreangrepp i naturreservat och biotopskyddsområden hanteras. Där finns också svar på vem som gör vad. De är utformade för de områden i Sverige där problemen är störst, men det mesta gäller generellt i landet.

Frågor och svar (pdf på skogsstyrelsen.se)

Naturvårdsverket har under 2022–2023 genomfört regeringsuppdraget  Bekämpning och ersättning vid angrepp av granbarkborrar (dnr M2022/01450 m.fl.). I samband med regeringsuppdraget framkom nya kunskaper om lämpliga bekämpningsåtgärder utifrån den senaste tidens forskning på området. Naturvårdsverket kompletterade och uppdaterade därför den tidigare vägledningen (beslutad 2020-05-29, uppdaterad 2020-10-09) till  länsstyrelserna och andra förvaltare av skyddade områden. De uppdateringar som gjordes handlar om:

Under 2020 fick länsstyrelserna ett regeringsuppdrag om att redovisa vilka åtgärder de vidtagit för att minska spridning av granbarkborrar från skyddade områden i de av utbrott drabbade länen. En stor del av åtgärdsarbetet har bestått av ett förebyggande arbete eller riktade insatser för att hantera ett pågående angrepp. Stora insatser har lagts på inventering där länsstyrelsen har använt sig av bland annat drönare, hundar och helikopter för att kartlägga omfattningen av angreppen.

Sedan har arbetet tagit vid med att analysera och förbereda lämpliga handlingsalternativ. Det handlar om användning av feromonfällor eller fångstvirke samt genomföra barkning av vindfällen eller stående angripna granar samt att avverka granbestånd eller gallra bort gran som en restaureringsåtgärd med den kompletterande avsikten att förebygga angrepp av granbarkborre (inom ramen för vad som tillåts enligt de föreskrifter som gäller i respektive naturreservat).

En annan prioriterad del i arbetet är dialog och samverkan med berörda markägare som gränsar till naturreservat. Under 2023 publicerades, på uppdrag av Naturvårdsverket, en sammanställning av forskningsläget gällande bekämpande åtgärder och spridning av angrepp. I denna framkommer det att det idag finns svag evidens för att man kan minska risken för angrepp i ett skyddat område med hjälp av feromonbetade fällor. Därav rekommenderar inte Naturvårdsverket längre att feromonfällor eller fångsvirke används i bekämpande syfte, däremot kan feromonfällor fortsatt användas i övervakningssyfte.

Skogar i Skogsstyrelsens riskindex beskrivs här som riskskogar. I princip är det granskogar med risk för angrepp av granbarkborrar. Dessa har identifierats på grund av ålder, volym, växtplats, etc. För att ge en tydlig bild av hur riskskogar fördelar sig i och runt varje naturreservat eller nationalpark har Naturvårdsverket genomfört en granskogsanalys med zoneringar. I denna är riskskogarna i och kring varje skyddat område kartlagda i zoner så att det framgår:

• Hur mycket riskskog det finns i varje naturreservat, nationalpark etc
• Hur mycket riskskog det finns i närzonen dvs, i direkt anslutning till naturreservatet, 1-300 meter från riskskog i naturreservat
• Hur mycket riskskog det finns i den yttre närzonen, dvs 301-500 meter från riskskog i naturreservat

Dessutom ingår även riskskogar från omgivningszonen för att ge en bild av situationen i landskapet, 501-1000 meter från riskskog i naturreservat.

Notera att de allra flesta granbarkborrarna sprider sig kortväga. Under en säsong bedöms de allra flesta hamna inom 300 meter från ett tidigare angripet område. Därefter blir det alltmer diffust var barkborrarna kommer ifrån. Omgivningszonen på 500 meter eller längre är med för att ge en bild av situationen i det omgivande landskapet.

Underlaget är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag till Länsstyrelserna i arbetet med att minska angrepp från granbarkborrar i skyddade skogar. Men shape-filerna och statistiken i bifogad excelfil kan förstås vara av intresse även för andra. Naturvårdsverket har därför lagt ut länsvisa kartor och statistik på Miljödataportalen.