Miljöledning i staten

Myndigheter som omfattas av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter ska årligen redovisa sitt miljöledningsarbete för föregående verksamhetsår i samband med att årsredovisningen lämnas in till det departement myndigheten tillhör. Miljöledningsredovisning ska även lämnas till Naturvårdsverket via det internetbaserade rapporteringssystem som finns för miljöledning i staten.

I januari varje år öppnar rapporteringssystemet och sista dag för att rapportera styrs av när myndigheten ska lämna sin årsredovisning. I bilagan till miljöledningsförordningen framgår vad som ska redovisas i miljöledningsrapporten. Den omfattar även redovisning enligt förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader.

De personer som är registrerade hos Naturvårdsverket som myndigheternas kontaktpersoner för miljöledning i staten kan logga in i rapporteringssystemet.

Bilagan i miljöledningsförordningen 2009:907 (riksdagen.se)

SMED (Svenska MiljöEmissionsData), som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI, har under år 2025 uppdaterat och vidareutvecklat Klimatberäkningsverktyget som kan användas för att beräkna koldioxidutsläpp och klimatpåverkan från tjänsteresor och övriga transporter.  Verktyget version 9 kan användas inför miljöledningsrapporteringen januari – februari 2026. 

Klimatberäkningsverktyget version 9, reviderad 20251215 (xlsx)

Vägledning till klimatberäkningsverktyget version 9 2025 (pdf)

I denna rapport beskrivs förändringar sedan tidigare versioner av verktyget, vilket faktaunderlag som verktyget baseras på inklusive utsläppsvärden och emissionsfaktorer: 

Beskrivning av årets uppdateringar av klimatberäkningsverktyget, SMED rapport nr 6 2025 (pdf)

Om översynen och förändringar i version 9 av Klimatberäkningsverktyget jämfört med föregående version:

• Befintliga emissionsfaktorer har setts över och de mest relevanta uppdateringarna har gjorts. De flesta uppdateringarna berör vägtrafiken. Information om bränslen har också setts över och uppdaterats särskilt med avseende på andelar biobränsle. För busstrafik och taxi har det också gjorts en ny informationsinsamling och olika värden har uppdaterats där bättre och nyare information finns att tillgå.
• Två nya linjer för färjor har tillkommit, Malmö – Travemünde och Stockholm – Tallinn.

De största förändringarna som påverkar utsläpps storlek mot förra årets verktyg är:

• Flyglinjerna Malmö-Östersund som halveras och Göteborg-Luleå samt Göteborg-Malmö som sjunker med 20–25%.
• Utsläpp per resa för taxi har minskat med 15–25%.
• Förnybar elmix har ökat med ca 20% vilket resulterat i ökningar avpersonkilometrarna för spårtrafik för mellan 6% (Norrköping spårväg) upp till 55% (Tunnelbanan). Större eller mindre förändringar beror av beläggning eller elanvändningen.
• Utsläpp per km för taxi har minskar med 30% till följd av mer biobränsle och elektrifiering.
• Utsläpp från bussar ändras både uppåt och nedåt beroende på region (-66 i Örebro till +34% i Uppland) vilket kan förklaras med att nya bussar köpts in, ett snabbt skifte av bränsle eller förändringar i beläggningen.
• Utsläpp från färjor/sjötransport har ändrats kraftigt med halvering till fördubbling beroende på linje (se mer information nedan). Utsläppen från kollektivtrafikbåtarna och Gotlandstrafiken har fördubblats.

Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet har sammanställt information om statliga ramavtal i en Excelfil till stöd för rapporteringen av avrop från statliga ramavtal som innehåller miljökrav och/eller där myndigheten har ställt egna miljökrav i avropet. Mer detaljerad information om miljökrav i ramavtal och möjligheten att ställa ytterligare miljökrav finns under fliken ”Avropsstöd” på respektive ramavtalssida, i filen Redovisning av hållbarhetskrav samt i vägledningsdokument och kravkatalog. 

Excelfilen innehåller även en sammanställning över ramavtal där energikrav har ställts enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Denna information utgör stöd för att besvara fråga 3.2 i miljöledningsrapporteringen, om antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav har ställts. Observera att det finns ett antal produkter, såsom vitvaror, som berörs av ekodesigndirektivet och energimärkningsförordningen men inte upphandlas av Statens inköpscentral. Om en rapporterande myndighet gör egna upphandlingar över tröskelvärdena av sådana produkter ska även dessa rapporteras.

För mer information om innehållet i Excelfilen och hur den kan användas:

Rapportering: miljöledning i staten (avropa.se) version 20251216

Gällande tröskelvärden, beloppsgränser som avgör vilka regler en upphandling ska följa:

Tröskelvärden (upphandlingsmyndigheten.se) 

Information om produktgrupper som omfattas av ekodesign eller energimärkningen:

Produktgrupper A-Ö (energimyndigheten.se)      

Vägledning i tillämpning av förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader finns i Frågeportalen:

Tillämpning av förordningen om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader (upphandlingsmyndigheten.se)

I Frågeportalen går det också att söka efter vägledande frågor och svar eller ställa egna frågor:

Frågeportalen (upphandlingsmyndigheten.se)

Fråga 3.3 i miljöledningsrapporteringen, om myndigheten har ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader, utgör uppföljning av tillämpningen av förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Om krav enligt förordningen inte har ställts ska något av de generella undantagen i förordningen anges som skäl. 

Information om kraven på energihushållning i Boverkets byggregler som styrs av kraven i plan- och bygglagen respektive plan- och byggförordningen:

Energihushållning - PBL kunskapsbanken (boverket.se)

Upphandla för effektiv energianvändning (upphandlingsmyndigheten.se)

I Frågeportalen går det att söka efter vägledande frågor och svar eller ställa egna frågor:

Frågeportalen (upphandlingsmyndigheten.se)

Resfria möten i myndigheter (REMM) har fram till årsskiftet drivits av Trafikverket. Målsättningen är att öka och utveckla användningen av resfria möten inom och mellan myndigheterna. Resultat och metoder ska även spridas till andra. Under avsnittet Frivilliga frågor i systemet för miljöledningsrapportering finns frågor om resfria möten.

Mer vägledning om resfria möten finns på REMM:s webbplats

Här får du svar på vanliga frågor om den årliga rapporteringen inom Miljöledning i staten.

Vägledningsdokumentet Miljöledning i staten ger en samlad bild av miljöledningssystemets ingående delar och hur det kan integreras i myndighetens verksamhet.

Har du frågor gällande miljöledningsredovisningen mejla vår brevlåda: miljoledning@naturvardsverket.se