Vägledning

Specifik miljöbedömning – kapitel 6 miljöbalken

Byggnadskranar.

Kulturmiljö, landskap och bebyggelse

I en miljöbedömning ska effekter på kulturmiljö, land­skap och bebyggelse bedömas. Förståelse för inne­börden i begreppen är central för att kunna identifiera, beskriva och bedöma effekter i miljöbedömnings­processen.

Sidan vänder sig till

Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra aktörer som berörs av specifik miljöbedömning enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). Läs mer under avsnittet omfattning och struktur.

§

Lagstiftning

Lagstiftning

EU-direktiv om miljöbedömningar

EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).

EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program

EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder

Tidigare regler om miljöbedömning

Om vägledningen

Naturvårdsverket har arbetat fram den här vägledningen i samråd med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket. Länkar till fördjupning om begreppen och till metoder kompletterar denna webbsida om kulturmiljö, landskap och bebyggelse.

Bestämmelser om miljöbegrepp och miljöaspekter

Effekter på kulturmiljö, landskap och bebyggelse ingår bland det som ska identifieras, beskrivas och bedömas i samband med en miljöbedömning. Detta framgår av 6 kap. 2 § miljö­balken. Listan med aspekter som finns i bestämmelsen visar bredden i det miljö­begrepp som ska användas när påverkan och effekter ska identifieras. Flera av miljö­aspekterna är överlappande och saknar skarpa gränser mot varandra. Exempelvis är kulturmiljö en del av landskap och bebyggelse en del av kulturmiljön och landskapet.

Bestämmelser som behandlar en eller flera av de tre aspekterna kultur­miljö, landskap och bebyggelse finns dels på andra ställen i miljö­balken, dels i lagar som kulturmiljölagen, plan- och bygg­lagen, väglagen m fl. Internationella konventioner kompletterar lagbestäm­melserna. Exempel på sådana konventioner är

Landskaps­konventionen på em.coe.int

Världsarvskonventionen pdf på unesco.hemsida.eu

Mål att beakta

Miljöbedömningens syfte är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Att kontinuerligt arbeta med att söka och förfina alternativa lösningar under processens gång i syfte att öka de positiva och minska de negativa effekterna på miljön av olika förslag bidrar till en högre måluppfyllelse. Strävan bör alltid vara att bidra till att mål som spelar roll för den hållbara utvecklingen kan nås. För kulturmiljö, landskap och bebyggelse finns många mål som är relevanta. Det flesta av miljökvalitets­målen innefattar landskaps- och kulturmiljöaspekter.

Målen för kulturmiljö­arbete

Målet för en gestaltad livsmiljö

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är också centrala i sammanhanget

Om begreppen kulturmiljö, landskap och bebyggelse

Kulturmiljö, kulturhistoriskt värde och kulturvärde

Med kulturmiljö avses hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierad grad präglas av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter.

Kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en en­skild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskaps­avsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt nyttjade stads- eller industri­områden såväl som extensivt brukade skogs- eller fjäl­landskap.

Kulturmiljö omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område.

Kulturmiljöer kan vara utpekade, till exempel som riksintressen, i översiktsplaner eller i kulturmiljöprogram. Kulturmiljöer kan också vara skyddade, genom byggnadsminnesförklaringar, reservats­bestämmelser eller bestämmelser i detaljplan. Fornlämningar och äldre kyrkor har ett direkt lagskydd, Men kulturmiljön är inte bara det som är utpekat och skyddat. Kulturmiljöaspekter på vardags­landskapet kan också behöva uppmärksammas, vid undersökningen som görs för att identifiera eventuell betydande miljöpåverkan och i en miljöbedömning i samband med förändringar och påverkan av olika slag. I vissa fall kan förändringen eller påverkan ha positiva effekter som gynnar bevarande och utveckling av kulturmiljövärden och som kan bidra till måluppfyllelse.

Olika begrepp används i samband med värdering av kulturmiljö:

Kulturhistoriskt värde avser de möjligheter materiella och im­materiella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och samman­hang.

Kulturvärde är en samlingsbenämning för sådana värden som till­skrivs kulturmiljön med utgångspunkt i framför allt kulturhistoriska, sociala och estetiska aspekter.

Kulturmiljön kan värderas utifrån fler aspekter än så. Även ekologiska och ekonomiska aspekter kan vara viktiga i en värdering.

Landskapets och bebyggelsens kulturvärden behöver vanligen analyseras och bedömas utifrån flera aspekter. Bedömningen av kulturmiljöns olika värden ska sedan ligga till grund för bedömning av kultur­miljöns känslighet och tålighet. Med utgångspunkt från känslighet och tålighet går det sedan att bedöma hur en plan eller program, verksamhet eller åtgärd påverkar kultur­miljön och vilka effekterna och konsekvenserna blir.

Med utgångspunkt i kulturhistoriska värden (kulturhistoriska aspekter) kan till exempel en bruksmiljö med tillhörande bebyggelse, trädgård och park återspegla den industriella och sociala utvecklingen under en viss period. Samma bruksmiljö kan även vara attraktiv som bostadsmiljö (sociala aspekter) eller vara värdefull för besöksnäringen (ekonomiska aspekter). I trädgården och parken kan landskapsarkitekturen upplevas, lukter från blom­mor och andra växter förnimmas och fågelsång höras (estetiska aspekter). Om en hävdad betesmark också hör till bruksmiljön kan den vara viktig för den biologiska mångfalden (ekologiska aspekter).

Landskap

I miljöbedömning är landskapsperspektivet och landskapsbegreppet särskilt väl lämpat för att belysa sam­band i miljön och förändring över tid. Landskap kan användas för att analysera och redovisa samspel mellan olika typer av miljöpåverkan och kumulativa effekter av olika föränd­ringar. Detta gäller för de aspekter som behandlas här, kulturmiljö och bebyggelse, men också för biologisk mångfald och för hushåll­ningen med mark, vatten och övrig fysisk miljö.

Det finns olika perspektiv och förhållningsätt till landskap som kan vara användbara i arbetet med en miljöbedömning. Detta är beroende på vilken typ av plan eller vilka åtgärder och verksam­heter som ska bedömas. Det beror också på vilka landskap som berörs, och på vilket sätt de berörs.

Till att börja med kan vi konstatera att miljöbedömning och bestäm­melserna i miljöbalken tar stöd i den europeiska landskapskonventionen (ELC) som Sverige införde 2011.

I landskapskonventionen definieras landskap som:

”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.”

Definitionen ställer människan i centrum och poängterar land­skapets karaktärer. Värt att notera är att definitionen inte skiljer på stadslandskap och landskapet utanför tätorter och städer. Det handlar heller inte om enbart värdefulla land­skap, även vardagliga landskap omfattas. Någon uppdelning i natur- och kulturlandskap är inte heller nödvändig att göra.

Miljöbedömningen behöver därför stödja sig på ett förhållningssätt till landskap som innefattar land, vatten, städer, tätorter och landsbygd, områden som pekats ut som särskilt värdefulla och men också vardagliga miljöer.

Ett sätt att hantera landskap i miljöbedömning är att identifiera planen eller programmets, verksamhetens eller åtgärdens påverkansområde och inom detta område avgränsa och beskriva landskapets karak­tärer, de olika karaktärsområdena. En sådan land­skaps­analys kan vanligtvis göras utifrån befintligt underlag, även om till exempel fältstudier kan fördjupa förståelsen. Ibland kan analysen behöva kompletteras med intervjuer av boendes upplevelser av landskapet. Analysen av landskapet under­­lättar bedömningen av land­skapets känslighet och tålighet och bedömningen av hur föreslagna åt­gärder påverkar.

Landskapet kan dock inte bara analyseras utifrån dagsläget. Pro­cesser som format landskapet, och fortsätter att forma det, kan behöva synliggöras. Då kan kulturgeografiska, naturgeo­grafiska, landskapshistoriska och landskaps­eko­logiska perspektiv vara användbara. Ägande och brukande formar landskapet, och det gör också land­höjning, vegetations- och klimatförändringar. Strukturer som spridnings­vägar och värdekärnor för olika arter kan behöva lyftas fram.

Landskapens värden utgörs inte bara av fysiska strukturer och element. Det finns också immateriella aspekter på landskap, som hur vi relaterar våra minnen och upplevelser till landskapet, det som formar oss som människor och bidrar till vårt välbefinnande. Det kan exempelvis handla om möjligheten att följa årstidernas växlingar, ta del av utblickar som ger sammanhang eller få kunskap om de processer som formar landskapen.

Bebyggelse

Begreppet bebyggelse ska i samband med miljöbedömning förstås som hela den bebyggda miljön.

Bebyggelse inne­fattar i detta sammanhang bland annat infra­­struktur – till exempel vägar, järn­vägar, farleder, hamnar och kraftled­ningar – med tillhörande anläggningar. Med bebyggelse menas här också städer och tätorter med gator, torg, stadsdelar och andra bebyggelse­områden. Lands­bygdens bebyggelse och bebyggelse­strukturer ingår också.

Påverkan på bebyggelse kan analyseras dels utifrån ett hus­hållningsperspektiv, dels med utgångspunkter från effekter på arkitektoniska och miljömässiga egenskaper och karaktärer.

Hushållningsperspektivet avser bebyggelsen som resurs, såväl ekonomiskt som funktionellt. Det vill säga i vilket avseende som bebyggelsen kan tillgodose såväl dagens som framtidens behov på ett ändamålsenligt sätt. Att restaurera och bygga om kräver ofta ett mindre uttag av naturresurser och bidrar till att minska klimatpåverkan jämfört med att riva och bygga nytt.

Bebyggelsen och dess arkitektur, gestaltning, dess kulturhistoriska värden, kulturmiljö och andra miljömässiga egenskaper behöver identifieras. Med utgångspunkt från detta kan känslighet och tålighet bedömas och påverkan av föreslagna åtgärder kan analyseras, bedömas och beskrivas. Tänkbar påverkan av en plan, verksamhet eller åtgärd är att områdens karaktärer förändras, att byggnader återställs eller förvanskas, att kulturmiljöer bevaras eller förstörs, att materialkretslopp förlängs eller förkortas eller att klimatpåverkan ökar eller minskar.

Utgångspunkter för analys och bedömning av påverkan

Miljöbedömning görs i de fall en plan eller verksamhet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För kulturmiljö, landskap och bebyggelse finns några gemensamma utgångspunkter för den analys som kan behöva göras för att avgöra om det finns risk för betydande miljöpåverkan och för att närmare bedöma och beskriva den påverkan som uppstår.

För det första är kulturmiljö, landskap och bebyggelse begrepp som var för sig är uttryck för en mångfald av aspekter och för samman­satta miljöer. Det betyder att olika typer av egenskaper och värden hos berörda miljöer behöver identifieras. Med utgångs­punkt från detta kan sedan miljöernas känslighet och tålighet analyseras. På så sätt erhålls underlag för att bedöma påverkan av planer och program, verksamheter och åtgärder och för att identifiera skade­lindrande åtgärder och eventuellt också kompensations­åtgärder.

För det andra är kulturmiljö, landskap och bebyggelse uttryck för allmänna intressen som ska förvaltas för framtiden. Det innebär att påverkan ska bedömas utifrån de berörda miljöernas betydelse idag men också deras potential för framtida utveckling. För att förstå potentialen behöver de faktorer och processer som format och formar miljöerna identifieras. Tidsdjupet bakåt är viktigt, liksom tidsperspektivet framåt.

Kunskaps- och bedömningsunderlag

För kulturmiljö, landskap och bebyggelse gäller liksom för många andra aspekter i miljöbedömning att kommunens översiktsplan är ett centralt underlag.

Översiktsplanen ska tydliggöra allmänna intressen och ange hur bestäm­melserna om hushållning med mark- och vattenområden i miljöbalken ska tillämpas. Översiktsplanen ska också behandla den önskvärda bebyggelseutvecklingen. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur riksintressen ska tillgodoses och hur de och andra områden som på grund av sina kulturvärden har betydelse från allmän synpunkt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden.

Länsstyrelsens planeringsunderlag är också viktigt för miljö­bedöm­ningen. Länsstyrelsen ställer samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet i planeringskatalogen. Planeringsunderlaget ska vara tillgängligt bland annat för användning i samband med miljöbedömningar.

Planeringskatalogen

Underlag för kulturmiljö

Exempel på underlag för kulturmiljö är:

  • Kommunala och regionala kulturmiljöprogram
  • Riksintressebeskrivningar och fördjupade riksintressebeskrivningar
  • Motiv och skyddsbestämmelser för byggnadsminnen
  • Motiv och bestämmelser för kulturreservat
  • Beskrivningar, strategier och planer för världsarvsområden 
  • Riksantikvarieämbetets söktjänst över fornlämningar. 

Fornsök: www.raa.se/hitta-information/fornsok/

Underlag för landskap

Exempel på underlag för landskap är:

  • Planeringsunderlag för geografiska riksintresseområden (Kap 4 i miljöbalken)
  • Länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för grön infrastruktur (Länk till sida om GI på NV:s hemsida)
  • Regionala och lokala landskapsanalyser
  • Världsarv
  • Landskapsbildskydd
  • Andra områdesskydd för natur- och kulturvärden omfattar ofta identifierade upplevelsekvaliteter.

Underlag för bebyggelse

Exempel på underlag för bebyggelse är:

  • Kommunala bevarande- och utvecklingsplaner
  • Arkitekturpolicyer
  • Bebyggelseinventeringar
  • Byggnadsordningar

I Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister finns uppgifter om motiv och skyddsbestämmelser för byggnadsminnen, (se även ovan under Kulturmiljö)

Underlag som inhämtas via samråd

Samråd med allmänheten och andra berörda kan också bidra till det underlag som behövs för att kunna bedöma en plans eller ett programs, en verksamhets eller en åtgärds påverkan på kulturmiljö, landskap och bebyggelse.

Detta kan fördjupa kunskapen om exempelvis landskapets nyttjande och kulturmiljöns betydelse. I miljöbedöm­ningen kan sådan fördjupad kunskap bidra bland annat till rikare och mer precisa bedömningar och hållbarare lösningar.

Metoder och metodstöd

Det finns flera metoder och annat stöd som kan vara använd­bara i arbetet med en miljöbedömning av kulturmiljö, landskap och bebyggelse. Här följer några exempel. 

Plattform för kulturhistorisk värdering och urval

Riksantikvarieämbetet har tagit fram en plattform för kultur­historisk värdering och urval. I plattformen sorteras och grupperas värderings- och urvalsarbetets olika typer av ställningstaganden, och olika faktorer som kan påverka arbetet redovisas. Där skiljs bland annat på att kartlägga och beskriva kulturmiljön och det kulturhistoriska sammanhanget och att bedöma och gradera de kulturhistoriska värdena. Vidare beskrivs fem sakområden eller grupper av värderingsaspekter vilka utgår från olika kompetens- och sakområden.

Plattformen 

Kulturarvsanalys

Flera exempel på metodik för kulturarvsanalys finns. Till exempel har Trafikverket har tagit fram en rutin för hur kultur­historiska värden ska utredas och redovisas i samband med planläggning för väg och järnväg. Rutinen är anpassad efter de olika skedena i planläggningen när det gäller detal­jeringsgrad och fokus. Tids­djupet betonas, från förhistorisk tid till nutid, och såväl fysiska lämningar och byggda miljöer som visuella samband ska ingå i analysen. I de senare skedena av planläggningen ska särskilt känsliga områden redovisas och en konsekvens­analys göras. Även skydds­åtgärder och åtgärder för att bibehålla eller stärka kultur­miljöerna ska tas fram. 

Metod för att bedöma kulturmiljöers känslighet

Riksantikvarieämbetet har tagit fram en metod för att be­skriva kulturmiljöers känslighet i samband med vatten­vårds­åtgärder. Metoden utgår från fysiska anpassnings­åtgärder i framför allt rinnande vatten, men de principer som presenteras är använd­bara även i andra sammanhang. LÄNK till RAÄ

Kulturmiljöers känslighet – pdf på raa.se

Landskapsanalys

Landskapsanalys är en samlingsbenämning för metodik att analysera landskapets sammansättning. Till de mera utvecklade metoderna hör Trafikverkets verktyg Integrerad Landskaps­karaktärs­analys, ILKA. I ILKA beskrivs och analyseras hela landskapet, inte bara avgränsade värde­områden. Verktyget hanterar landskapets känslighet och potential som en vägledning i planeringen av hur åtgärder kan utföras. Metoden har hittills tillämpats mest i en regional skala, men har också lagts till grund för en anpassad tillämpning på projektnivå. En handbok för landskaps­analys på projektnivå är tänkt att publiceras under 2020.

Trafikverket information om ILKA

ILKA kommer ursprungligen från metoden Landscape Character Assessment, LCA. Metoden bidrar till att kategorisera landskapet i olika karaktärsområden. Kunskapen kan sedan användas för att bedöma hur olika typer av påverkan kan få effekt beroende på landskapets karaktär. Eftersom metoden har sitt ursprung i Storbritannien kan det finnas behov av att anpassa den till svenska landskapsförhållanden.

Information om LCA – pdf på gov.uk

Dansk sida

Vejledning om landskabet i kommuneplanlægningen 0 pdf på mst.dk

Det finns också andra metoder som är användbara för att bedöma olika typer av landskapsvärden. Exempelvis kan metoder för att bedöma landskapsbild och historiska skeenden i landskapet vara användbara.

Historic Landscape Characterisation, HLC på historicengland.org.uk

Kulturmiljö, landskap och bebyggelse i miljöbedömnings­processen

Nedan följer förslag på frågor som kan behöva ställas i miljöbedömningsprocessen för att bidra till att olika aspekter av landskap, kulturmiljö och bebyggelse behandlas och kan integreras i tillhörande planerings- eller prövningsprocess.

För att kunna bedöma olika typer av påverkan behöver först platsens förutsättningar, dess värden och känslighet för störning beskrivas. Finns det många olika typer av värden som i sammanhanget förstärker varandra och gör området både mer värdefullt, och samtidigt känsligt för störningar? I denna bedömning är kunskap som rör kulturmiljö, landskap och bebyggelse viktiga att ha med sig. Läs mer om kumulativa effekter och inledande skeden i undersöknings- och miljöbedömningsprocessen här:

Kumulativa effekter – steg-för-stegmodell

Undersökning om betydande miljöpåverkan

  • Finns underlag och ställningstaganden i kulturmiljöprogram, landskapskaraktärsanalys eller översiktsplan?
  • Vilka värden finns i det aktuella området som kan behöva säkras eller utvecklas?
  • Vad gör området särskilt känsligt eller tåligt för kommande förändringar?
  • Påverkar planen/programmet eller verksamheten/åtgärden värden i skyddade områden för kulturmiljö eller landskap?
  • Påverkas fornlämningar eller fornlämningsområden?
  • Kommer planen/verksamheten att påverka samband, strukturer och miljöer som är värdefulla för att förstå historiska skeden? 
  • Påverkar planen/verksamheten vardagslandskap och icke skyddade kulturmiljöer och bebyggelse?
  • Påverkar förslaget vilken utveckling i kulturmiljön och landskapet som är möjlig i framtiden?
  • Är påverkan positiv eller negativ? Sker den på kort/medellång/lång sikt? Är den irreversibel?
  • Finns det delar av befolkningen som kan förväntas bli extra utsatta till följd av planen/verksamheten?
Avgränsning och underlag för avgränsningssamråd
  • Vilka metoder, verktyg och perspektiv är lämpliga att använda sig av för att kunna förstå värden och bedöma centrala frågor kopplade till landskap eller kulturmiljö i den här miljöbedömningen?
  • Inför avgränsningssamråd, vilka är de centrala myndigheterna och aktörerna med intresse för och kunskap om kulturmiljö och landskap och hur kommer de att involveras i processen?
  • Hur kan förslaget bidra till att nå miljömål och målen för kulturmiljön?
  • Vilket underlag behöver de som deltar i samrådet inför samrådet så att deras kunskap kan komma till bäst nytta?
  • Vilka tidshorisonter är centrala att beakta i den här planen/programmet eller verksamheten/åtgärden för att kunna bedöma påverkan på värdena? I vilka faser kommer påverkan att vara störst? I byggskedet, under driften eller långsiktigt?
  • Hur ser sammanhanget ut för kulturmiljön i den här planen/programmet eller verksamheten? Vilka belastningar finns och behöver minska? Vilka strukturer behöver säkras eller utvecklas?
  • Hur kommer landskapet och kulturmiljön att påverkas av föreslagna förändringar?
  • Vad i planen/programmet eller verksamheten är det som i huvudsak genererar betydande påverkan på landskap, kulturmiljö och bebyggelse? Vilka aspekter påverkas och kan ge upphov till kumulativa effekter?

Samråd och samrådsunderlag

  • Möjliggör samrådsunderlaget att ett relevant och effektivt samråd kan hållas? 
  • Inbjuder samrådsunderlaget till diskussion om svåra ställningstaganden kring förändring av kulturmiljö/landskap/bebyggelse?
  • Finns det möjlighet att bidra med exempelvis lokal kunskap om vardagslandskapets kvaliteter och viktiga mötesplatser?
  • Är samrådet inkluderande och tillgängligt för alla?

Alternativgenerering och alternativjämförelse

  • Hur minskar en föreslagen lösning befintlig negativ påverkan på landskap/kulturmiljö/bebyggelse? Hur förebygger förslaget ytterligare negativa effekter?
  • Vilka andra alternativ kan hantera och/eller förebygga effekter så att målen kan nås?
  • Vilka lösningar undviker påverkan på vardagskvaliteter viktiga för befolkningen i det aktuella landskapet och/eller kulturmiljön?
  • Vilket/vilka alternativ kan bidra till uppfyllelse av kulturmiljömål och miljömål? Hur kan positiva effekter säkerställas?

Miljökonsekvensbeskrivningen behöver redovisa:

  • Aktuella och relevanta förhållanden när det gäller landskapets karaktär, historiska utveckling och vilka värden som finns inom planens/programmets eller verksamhetens geografiska område.
  • En bedömning av känslighet, tålighet hos det aktuella landskapet/kulturmiljön/bebyggelsen
  • Vilken påverkan och vilka effekter som förändringarna kan komma att innebära för kulturmiljöns värden, landskapets karaktär och bebyggelsens värden.
  • En redovisning av vilka metoder och förutsättningar som använts vid bedömningen av värden i kulturmiljön och beskrivningen av landskapskaraktärer, och vilka metoder som använts för att bedöma konsekvenser på dessa värden
  • En beskrivning av hur osäkerheter i underlag och bedömning har hanterats
  • En beskrivning av hur planen/verksamheten bidrar till och/eller motverkar relevanta mål – lokala, regionala, nationella och internationella
  • Alternativ som bidrar till att nå mål för kulturmiljö, landskap och bebyggelse och som motverkar betydande påverkan
  • En redovisning av hur planen/programmets eller verksamhetens påverkan ska följas upp
Särskild handling (strategisk miljöbedömning)
  • Hur har kulturmiljö/landskapliga aspekter integrerats i planen/programmet?
Uppföljning/övervakning
  • Hur kommer de betydande effekter som rör påverkan på kulturmiljöer, landskap och bebyggelse övervakas och följas upp?

Mer inom miljöeffekter

    Mer information