Vägledning

Specifik miljöbedömning – kapitel 6 miljöbalken

Byggnadskranar.

Klimat i miljöbedömningar

Klimat i miljöbedömningar omfattar både begränsning av klimatpåverkande utsläpp och anpassning till klimatförändringar. Miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken är ett viktigt verktyg i klimatarbetet.

Sidan vänder sig till

Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra aktörer som berörs av specifik miljöbedömning enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). Läs mer under avsnittet omfattning och struktur.

§

Lagstiftning

Lagstiftning

EU-direktiv om miljöbedömningar

EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).

EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program

EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder

Tidigare regler om miljöbedömning

Om vägledningen

Alla de delar av miljön som listas i 6 kap. 2 § miljöbalken är inte alltid relevanta att beskriva och bedöma för alla verksamheter eller åtgärder, planer och program. Det är därför viktigt att göra en lämplig avgränsning så att miljöbedömningen fokuseras till de miljöaspekter för vilka betydande miljöpåverkan kan uppstå. Detta görs i undersökningen om betydande miljöpåverkan och genom avgränsningssamrådet.

Vägledningen nedan handlar om de fall där klimat bedöms vara en relevant miljöaspekt att bedöma.

Vad innebär klimat i en miljöbedömning?

Klimatförändringen och konsekvenserna till följd av denna är en av vår tids största utmaningar. Det är en komplex och tvärgående fråga som påverkar nästan all mänsklig aktivitet. Miljöbedömningar är viktiga verktyg för att hantera frågor om klimat i samband med planering och prövning.

Konsekvenserna av ett förändrat klimat är och kan komma att bli omfattande. Det är därför centralt att identifiera, bedöma och beskriva klimatpåverkan (exempelvis växthusgasutsläpp) från verksamheter och åtgärder eller vid framtagandet av planer och program. Lika viktigt är det att identifiera, bedöma och beskriva deras utsatthet för klimatförändringar.

Det är också viktigt att förstå sambandet mellan klimatpåverkan och klimatanpassning. Vissa klimatanpassningsåtgärder kan innebära att utsläppen av växthusgaser begränsas, medan andra kan ha helt motsatt effekt. Likaså kan utsläppsreducerade åtgärder utgöra kraftfulla klimatanpassningsåtgärder, till exempel kan en våtmark fungera både som fördröjning av höga vattenflöden och som kolsänka. Från 1 januari 2018 finns ett tydligare stöd av definitionen av miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken än tidigare för att hantera frågor kopplade till klimat i miljöbedömningar. Regeländringarna utgår bland annat från de ändringar i MKB-direktivets artikel 3 som skett genom ändringsdirektivet (se lagfliken ovan). 

Klimatpåverkan

Miljöbedömningen kan och behöver bidra till att begränsa klimatpåverkan. För att göra det behöver den potentiella klimatpåverkan från planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kartläggas. En plan/program, verksamhet eller åtgärd kan bland annat leda till:

  • En ökning eller minskning av efterfrågan av produkter, tjänster, råmaterial eller insatsvaror som leder till indirekt förändrade växthusgasutsläpp
  • Förändrade växthusgasutsläpp på grund av ökad eller minskad energianvändning vid till exempel materialproduktion och transporter, både inför och under ett byggskede och när till exempel en verksamhet är i drift.
  • Förlust eller skapande av miljöer som bidrar som kolsänka, exempelvis om skogsmark bebyggs eller om en våtmark restaureras.
  • Indirekt påverkan genom att de klimatanpassningsåtgärder som genomförs leder till förändrade utsläpp

Klimatpåverkan är en global fråga, men det kan ändå vara relevant att beskriva till exempel förändrade växthusgasutsläpp från den aktuella regionen eller branschen i Sverige och relatera det till exempelvis regionala mål eller branschspecifika mål. Det kan också vara relevant att identifiera hur förlusten eller skapandet av miljöer som bidrar till kolsänka ser ut lokalt, regionalt eller nationellt relaterat till den förändrade markanvändning som planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kan leda till.

Resurshushållning och energieffektivisering i miljöbedömning

Miljöbalken ställer krav på resurshushållningen och energieffektivisering enligt de allmänna hänsynsreglerna (2 kap.) vilket indirekt kan ha en koppling till klimatpåverkan från verksamheter och åtgärder. Naturvårdsverket vill därför framhålla att det utifrån hushållningsprincipen i 2 kap. 5 § är möjligt att ställa krav och villkor på hushållningen med energi, oavsett om verksamheten är reglerad enligt utsläppshandelssystemet eller inte. Här regleras även att förnybara energikällor ska användas i första hand.

Det finns även möjlighet att ställa krav utifrån exempelvis 2 kap. 3 § genom att bästa möjliga teknik ska användas för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljö, vilket innefattar att hushålla med resurser och energi.

Klimatanpassning

Även om vi lyckas med att begränsa utsläppen pågår redan klimatförändringen. Därför behöver miljöbedömningen också omfatta klimatanpassning av planer, program och föreslagna verksamheter och åtgärder. Klimatförändringen kommer bland annat att innebära ökad frekvens och omfattning av extrema vädertillstånd som exempelvis skyfall, torka och värmeböljor. Sådan påverkan till följd av ett förändrat klimat behöver beaktas när bedömningar av miljöeffekter görs för olika delar av miljön, till exempel för biologisk mångfald, mark, jord och vatten. Klimatförändring kan också innebära ökad risk för plötsliga händelser såsom jordskred och skogsbränder.

Mer om klimatanpassning

Inspelningen från Miljöbalksdagarna 2019: Klimatanpassa med miljöbalken som verktyg – myndigheternas roller och ansvar

Klimatanpassning är åtgärder som syftar till att förebygga skador på miljön och människors liv, hälsa och egendom genom att samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat medför.

Klimatanpassning behövs för att:

  • dagens samhälle är anpassat och planerat utifrån ett visst klimat som nu förändras,
  • klimatförändringarna medför nya risker, sårbarheter och möjligheter,
  • upprätthålla en god beredskap avseende ännu inte upplevda väderhändelser,
  • proaktiva beslut minskar behovet av krishantering och möjliggör synergier vid investeringar eftersom det i de flesta fall är billigare med förebyggande investeringar än att ta kostnaderna för negativa klimateffekter i efterhand,
  • samhället måste planeras efter rådande, men framförallt till framtida klimat för att vara hållbart på lång sikt.

Av portalparagrafen i miljöbalken, 1 kap. 1 § framgår att miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter. Utöver att uppfylla detta har klimatanpassningsåtgärder också en samhällsnyttoaspekt, vilket skapar ett behov av att tänka till kring nuvarande och framtida klimatförändringar och dess effekter vid planering av samhället.

Processen i en miljöbedömning

Klimataspekten är viktig att belysa genom hela processen i en miljöbedömning. För att miljöbedömningen ska kunna bidra på ett bra sätt i utformningen har vi formulerat frågor som kan användas som underlag i de olika skedena av en miljöbedömningsprocess.

Olyckor och risker

Ett förändrat klimat kan komma att ge upphov till risker och olyckor av olika slag. Miljöbedömningen bör därför i identifieringen, beskrivningen och bedömningen av miljöeffekter belysa de klimatrelaterade risker som finns för olyckor som kan leda till allvarliga konsekvenser för människors hälsa och miljön. Detta finns särskilt reglerat för verksamheter och åtgärder i de fall en specifik miljöbedömning ska göras, se 6 kap. 2 § och 35 § 4, men är relevant att hantera även i den strategiska miljöbedömningen inte minst med tanke på de krav som ställs på att redovisa sådana risker i en översiktsplan, se 3 kap. 5 § 7 PBL.

Klimataspekten i miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken (pdf 1 MB)

Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor innehåller bestämmelser om den beredskap som en verksamhetsutövare är skyldig att hålla för att undvika olyckor och bränder vid verksamhet som kan innebära fara. Med beredskap avses verksamhetsutövarens egen eller inköpta förmåga att genomföra räddningsinsats/hindra skada på människor och miljön.

Gällande regler – Skydd mot olyckor (msb.se)

Val av klimatscenario i miljöbedömning

För att förstå vilken klimatrelaterad risk som behöver beaktas i en strategisk eller specifik miljöbedömning måste man göra ett val av vilket klimatscenario man ska utgå ifrån. Idag finns det inga nationella riktlinjer för vilket klimatscenario som ska vara vägledande vid långsiktiga investeringar och beslut.

I Nationella strategin för klimatanpassning görs bedömningen att det är olämpligt eller kan vara direkt kontraproduktivt att slå fast vilket klimatscenario och tidsperspektiv som bör gälla för samtliga aktörer i samhället. Det som kan utläsas av RCP-scenarierna (länk nedan) är att valet av utsläppsscenario har mycket liten betydelse för de närmsta årtiondena, men att detta ändras runt mitten av seklet. Tidsperspektivet blir således särskilt viktigt för mer långsiktiga investeringar så som byggnader, VA-system eller omfattande transportinfrastrukturprojekt, men även inom valt RCP behöver ett spann av sannolikhet för olika utfall hanteras.

För kortare tidsperioder, exempelvis tio år, spelar klimatscenarier mindre roll eftersom den naturliga variabiliteten i klimatet är för stor för att klimatförändringens effekter ska kunna urskiljas från naturligt förekommande variationer i vädersystemet. Försiktighetsprincipen i miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 3 § miljöbalken) kan fungera som utgångspunkt genom att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 

Det är således inte möjligt att ange ett scenario som är lämpligt att använda för varje tillfälle. Beroende på tidsperspektivet och den risk som kan uppstå om ett visst scenario inträffar behöver en bedömning från fall till fall göras. Eftersom vi inte kan förutsäga i detalj hur klimat och väder kommer att utvecklas framöver behövs beslutsmetoder som tar hänsyn till det. Det är viktigt att beskriva i miljökonsekvensbeskrivningen vad som legat till grund för valet av klimatscenario. Det är också viktigt att utredningar och miljöbedömningar utgår ifrån de senaste underlagen från FN:s klimatpanel och SMHI eftersom den vetenskapliga utvärderingen om klimatförändringen är ett forskningsområde under snabb utveckling.

Klimataspekten i miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken (pdf 1 MB)

Ytterligare vägledning

Naturvårdsverket har sammanställt underlag som handlar om klimataspekten i miljöbedömningar. Se länk ovan.

Detta dokument uppdateras allt eftersom och är därför inte att likställa med en rapport i vår rapportserie.

Integrera klimataspekten i strategisk miljöbedömning

Här finns stöd i form av exempel på frågor som kan vara relevanta att ställa utifrån klimatsynpunkt under den strategiska miljöbedömningen.

Figur: Miljöbedömning i planer och program(png 190 kB)

Klimat i miljöbedömningar omfattar både begränsning av klimatpåverkande utsläpp och anpassning till klimatförändringar. 

Miljöbedömning är ett verktyg för att bidra till klimatanpassning av planen/programmet samt minska dess klimatpåverkan och därigenom bidra till att nå överenskomna klimatmål. För att miljöbedömningen ska kunna bidra på ett bra sätt med det arbetet till planen eller programmets utformning har vi formulerat exempel på frågor som kan användas som underlag i de olika skedena av en miljöbedömningsprocess. Listan på frågor ska inte ses som uttömmande.

Mer läsning

År 2013 tog Europakommissionen fram vägledning om att integrera klimatförändring och biodiversitet i miljöbedömningar. EU-vägledningen ger information om de juridiska grunderna för området. Den belyser fördelarna och också svårigheterna med att integrera klimat och biologisk mångfald i miljöbedömningar. Vägledningen ger även en detaljerad metodbeskrivning för bedömningar. Det finns ett vägledningsdokument för strategisk miljöbedömning (Strategic Environmenatl Assessment) och ett dokument för specifik miljöbedömning (Environmental Impact Assessment).

Guidance on Integrating Climate Change and Biodiversity into Strategic Environmental Assessment (pdf)

Guidance on Integrating Climate Change and Biodiversity into Environmental Impact Assessment (pdf)

År 2018 tog Miljösamverkan Sverige fram en vägledning om klimatanpassning i prövning och tillsyn. Vägledningen är ett handläggarstöd som riktar sig till såväl prövnings- som tillsynsmyndigheter enligt miljöbalken.

Klimatanpassning i prövning och tillsyn (Miljösamverkan Sveriges webbplats)

Länkar om klimatanpassning

Länkar till mer information om klimatanpassning för att begränsa effekterna av klimatrelaterade händelser:

Mer inom miljöeffekter

    Mer information