Tillsynsvägledning

Nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken

En kvinnlig elektriker förklarar hur en maskindel fungerar för en kund i en fabrik

Klimataspekten vid alternativbeskrivning

Granskad: ‎den ‎8‎ ‎oktober‎ ‎2024

Alternativarbetet i miljöbedömning är centralt. Anledningen till att miljöbalken ställer krav på att en miljöbedömning ska innehålla alternativ är att möjliggöra för den som planerar för en verksamhet eller åtgärd att se hur vägval under processen kan ge upphov till olika miljöeffekter samt identifiera behov av åtgärder för att hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter men också att bidra till måluppfyllelse.

Det innebär att transparensen ökar och att de som ska fatta beslut om tillstånd för verksamheten eller åtgärden kan fatta ett informerat beslut som leder i en hållbar riktning.

Under miljöbedömningsprocessen handlar arbetet med alternativ mycket om att ställa frågor för att förtydliga hur klimatpåverkan, ett förändrat klimat och behovet av klimatanpassning kan påverka och påverkas av olika förslag till lösningar och lokalisering, och presentera effekter och konsekvenser som de ger upphov till.

Nedan följer förslag på frågor som kan bidra till att förtydliga hur klimatet sätter ramar för olika förslag till lösningar och som därför behöver ställas under arbetet med att tillståndsansökan för verksamheten eller åtgärden.

Alternativ:

  • Hur kan vi hushålla med resurser och energi genom utformningen och lokaliseringen av den planerade verksamheten? 
  • Vilka lokaliseringsalternativ kan finnas som innebär lägre risker med tanke på effekter till följd av framtida klimatförändringar (skred, ras, värme, brand, torka, översvämning etc.)?
  • Vilka lokaliserings- och utformningsalternativ finns som innebär mindre utsläpp av växthusgaser?
  • Hur bidrar verksamheten eller åtgärden till att nå klimatmål och mål för klimatanpassning?

 

Klimataspekten vid framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och skyddsåtgärder

Kraven på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll för verksamheter och åtgärder finns i 6 kap. 35 § miljöbalken och preciseras genom 16-19 §§ miljöbedömningsförordningen. 

Av 18 § miljöbedömningsförordningen framgår att de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser så som klimatpåverkan ska identifieras, beskrivas och bedömas. En miljökonsekvensbeskrivning ska också innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga, hindra, motverka och avhjälpa negativa miljöeffekter av verksamheten. 

Vid beskrivningen och bedömning av miljöeffekter bör hänsyn tas till de miljömål som fastställts på unions- eller medlemsstatsnivå och som är relevanta för projektet. Det kan också vara relevant att vid effektbeskrivning förhålla sig till regionala eller lokala klimatmål.

En miljöbedömning ska innehålla de miljöeffekter som kan förväntas till följd av risker för allvarliga olyckor eller katastrofer och som är förknippade med verksamhetens eller åtgärdens utsatthet för yttre händelser.  Förtydligandet framgår i artikel 3.1 och av skäl 13 och 15 till ändringsdirektivet och i 6 kap. 35 § 4 miljöbalken. Det är därför ett krav att i miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen väga in hur klimatförändringar kan leda fram till risker för den enskilda verksamheten och därmed vilka miljöeffekter som kan förväntas med anledning av dessa risker och hur sådana miljöeffekter kan förebyggas, hindras eller motverkas.  

I många fall behöver detaljerade riskbedömningar upprättas för att utgöra underlag för om föreslagen markanvändning är lämplig utifrån ett olycksriskperspektiv. Detta innebär att riskhanteringsprocessens delmoment riskanalys och riskvärdering behöver genomföras som en del av den lokaliseringsutredning som görs inom en miljöbedömning.  Riskhantering ger också ett underlag för att bedöma om det föreligger behov av riskreducerande åtgärder. I miljöbedömningen bör risknivåer med respektive utan riskreducerande åtgärder redovisas för samtliga alternativ i de fall det är relevant ur klimatförändringsperspektiv. 

Exempel på frågor att ställa vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen:

Påverkan

Vilken klimatpåverkan ger verksamheten eller åtgärden upphov till? I avsnitt 2.2 Klimatpåverkan finns lite vägledning kring hur klimatpåverkan kan beskrivas kopplat till mål och lokala eller regionala förutsättningar.

Skyddsåtgärder

Vilka åtgärder behövs för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa klimatpåverkan eller effekter av ett förändrat klimat?

Hur ska risker till följd av klimatförändringar förebyggas, hindras eller motverkas? Vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått kan vidtas? 

Resurshushållning

Behövs det åtgärder för att säkerställa att de allmänna hänsynsreglerna om exempelvis resurshushållning, energieffektivisering och eller bästa möjliga teknik tas hänsyn till?

Klimataspekten i uppföljning

Uppföljning av miljöpåverkan under verksamhetens drift är viktigt för att undvika negativa och skapa positiva miljöeffekter. Uppföljning av verksamheter och åtgärder sker genom verksamhetens egenkontroll och tillsyn enligt 26 kap. miljöbalken.

Uppföljning av miljöpåverkan under verksamhetens drift är viktigt för att undvika negativa och skapa positiva miljöeffekter. Uppföljning av verksamheter och åtgärder sker genom verksamhetens egenkontroll och tillsyn enligt 26 kap. miljöbalken. 

Uppföljningen behöver ofta fokusera på olika saker under byggskede, drift och avveckling, men under alla skeden kan det vara relevant att kontrollera miljöeffekterna. 

En viktig del i uppföljningen är att det finns utrymme för utveckling från erfarenheter och forskning. Om det tillkommer ny kunskap eller om andra omständigheter som är avgörande förändras, kan det vara möjligt att genom omprövning av verksamheten eller åtgärden ändra tillstånd och villkor. Det är i framtiden möjligt att klimatförändringarna leder till en ökning av översvämningar, torka, värmeböljor etc. som vi inte har kunnat förutspå.

Exempel på frågor att ställa vid uppföljning:

  • Hur kommer påverkan på klimatet och anpassning av verksamheten till följd av klimatförändringar att övervakas?
  • Hur kommer vi att anpassa uppföljningen utifrån förändrade förutsättningar över tid?