Tillsynsvägledning

Nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken

Två personer tittar på en handhållen skärm

Gemensamma utmaningar i tillsynen

I många fall är dagens tillsyn välfungerande men det finns också brister. Den nationella strategin är en viktig del i att stärka tillsynen men fler åtgärder behöver ske i samverkan för att utveckla miljöbalkstillsynen.

Sveriges modell för tillsynsansvar

Sveriges modell med långt gående decentralisering av tillsynsansvaret har återkommande utvärderats. Senast i raden var Miljötillsynsutredningen (SOU 2017:63) som i sitt betänkande fann att fördelarna med dagens organisation överväger nackdelarna. I många fall är tillsynen också välfungerande. Att ansvaret för tillsynen är fördelat på många självständiga myndigheter med varierande resurser och kompetens är dock en reell utmaning för en enhetlig tillsyn. 

Regeringsuppdraget om enhetlig och effektiv tillsyn

Den nationella strategin för miljöbalkstillsynen är ett verktyg för att stärka tillsynen och adressera viktiga utmaningar, men den är långt ifrån hela svaret på alla utmaningar. Regeringen har gett ett flerårigt uppdrag till Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna att utveckla samarbetsformer och genomföra åtgärder i syfte att främja en mer enhetlig och effektiv tillsyn enligt miljöbalken. Regeringsuppdraget har en stark koppling till utmaningar som listas nedan. 

Likvärdig tillsyn

Likvärdig omfattning och rättssäkra bedömningar

En likvärdig tillsyn kan sägas bestå av två delar; att tillsyn utförs med en likvärdig omfattning och inriktning relaterat till risk samt att rättssäkra bedömningar görs. Den första delen handlar delvis om planering men också om resurssättning. Tillsynen är både avgiftsfinansierad och skattefinansierad och en del av tillsynen kommer alltid att behöva vara skattefinansierad.

Rättssäkra bedömningar handlar bland annat om tillgång till vägledningar, bedömningsstöd och praxis men också om kompetens att göra bedömningar och söka fram det stöd som finns. Tillsynsvägledningen behöver utvecklas mot att bli lättare sökbar, vara uppdaterad och relevant för den tillsyn som bedrivs. Det senare kan bland annat åstadkommas genom att tillsynsvägledning i större utsträckning tas fram i samverkan mellan central myndighet och tillsynsmyndigheter/regional miljösamverkan/miljösamverkan Sverige. 

Att utveckla miljöinspektörernas kompetens

Att planerat och strukturerat utveckla tillsynarens kompetens att göra bedömningar kan vara svårt inom den egna myndigheten. Utbudet av fort- och vidareutbildning är begränsat. En möjlig väg framåt är bland annat en högre grad av samverkan mellan tillsynsmyndigheter för att utveckla personalens kompetens. Det kan handla om att medverka vid andras inspektioner, tematiska träffar, gemensamt utbildningsprogram med mera. Samverkan om specifik kompetens kan också behövas, till exempel för att säkerställa miljöjuridisk kompetens.

Planering och genomförande av tillsyn

Alla tillsynsmyndigheter ska ha en behovsutredning och en tillsynsplan. Men inom stora delar av miljöbalkstillsynen saknas nationella rekommendationer för tillsynsfrekvens, modell för riskbedömning, val av tillsynsmetod och vad som bör kontrolleras för att upprätthålla en rimlig miniminivå. Därför riskerar planeringen och genomförandet av tillsynen bli alltför olika mellan tillsynsmyndigheterna. Lokala och regionala skillnader i form av risk för påverkan på människors hälsa och miljön är dock relevanta skillnader att planera utifrån men för tillsynsobjekt som kräver en regelbunden tillsyn bör inslaget av gemensamma kontrollmoment vara så stort att den grundläggande kontrollen är likvärdig över landet. Vilken typ av tillsyn som behöver utföras ser olika ut beroende på regelverk och vilka verksamheter som kontrolleras. 

Uppföljning av tillsyn

Vad och vilka verksamheter har kontrollerats? Vilka avvikelser har identifierats? Vilka ingripanden om rättelse har gjorts? Svaren på dessa frågor kan vi idag inte ge en samlad nationell lägesbild kring. Både på lokal, regional och nationell nivå handlar nuvarande uppföljning mer om antal ärenden, handläggningstider, antal inspektioner och om tillsynen genomförts enligt plan snarare än om vad tillsynen har uppmärksammat och tillsynens effekt på regelefterlevnad. Med en utvecklad uppföljning ökar förutsättningarna för att ringa in den tillsyn som är mest angelägen och effektivast att genomföra. Den nationella strategin för miljöbalkstillsynen och ovan nämnda regeringsuppdrag ger möjligheter att rama in behoven av uppföljning och utveckla genomförandet av uppföljningen så att den bidrar till en samordning av tillsynen och en förbättrad tillsyns- och tillsynsvägledningsplanering.

Vi behöver samverka

Gemensamt för ovanstående utmaningar är att de går in i varandra och att de behöver lösas i samverkan med andra; central myndighet i samverkan med andra centrala myndigheter, centrala myndigheter i samverkan med tillsynsmyndigheter och tillsynsmyndigheter i samverkan med andra tillsynsmyndigheter.