Tillsynsvägledning

Nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken

Två personer tittar på en handhållen skärm

Fokusområden Vattenverksamhet

Här presenteras strategins fastställda fokusområden och effektmål samt preciseringar (åtgärder, tillsynsaktiviteter och operativa mål) för tillsynsområdet Vattenverksamhet.

Vattenuttag

  • Ökad förmåga att bedöma behovet av tillsyn av olika typer av vattenuttag.
  • Ökad förmåga att planera och genomföra tillsyn av olika typer av vattenuttag.
  • Att rättstillämpningen inom området blir mer enhetlig och likvärdig över landet

Åren 2016 till 2018 uppstod problem med vattentillgång i olika delar av landet, vilket också väntas bli ett vanligare problem i ett varmare klimat. I samband med detta har behovet av bättre kunskap om landets vattenuttag och vattenutsläpp aktualiserats. Detta ledde bland annat till ett regeringsuppdrag till SMHI för att reda i förutsättningarna för att samla in data om vattenuttag kan förbättras.

En viktig slutsats av SMHI:s regeringsuppdrag är att i nuläget är det svårt att inhämta information om pågående vattenuttag. Länsstyrelserna har emellertid laglig grund för att inventera och föra register över pågående vattenbortledningar i egenskap av tillsynsmyndighet. Likaså har länsstyrelserna befogenhet att kontrollera hur vattenbortledningen bedrivs.

Verksamhetsutövaren har alltid en skyldighet att kunna visa hur denne bedriver sin verksamhet.

Tillsynen av vattenuttag har länge varit nedprioriterad på länsstyrelserna och därför finns det bristande kunskap om tillsynsobjekten och lite praktisk erfarenhet om hur tillsynen bäst bedrivs. Under 2019 genomförde emellertid 8 länsstyrelser en gemensam tillsynskampanj över vattenuttag*. Erfarenheterna från arbetet analyserades i efterhand av länsstyrelsen på Gotland och sammanfattades som en del av resultatet i SMHI:s projekt att kartlägga uttag av vatten**.

Av promemorian framgår bland annat att:

  • Vattenuttagen är dåligt kända på länsstyrelserna. En tillsynsinsats behöver därför föregås av en inventering på länen.
  • Många av de aktuella vattenuttagen är rättsligt oreglerade
  • Många vattenuttag mäts inte och verksamhetsutövaren har bristande kunskap om sin verksamhet – det gör vattenuttagen svåra att följa upp i många fall
  • Nationell vägledning på området efterfrågas för att underlätta arbetet

Det finns ett mycket stort antal vattenuttag som har olika rättslig reglering i grunden. Att kunna göra relevanta prioriteringar är därför viktigt för att tillsynsverksamheten ska kunna bedrivas på ett samhällsekonomiskt rationellt sätt. Havs- och vattenmyndigheten bedömer därför att projektet till viss del bör fokusera på att stärka länsstyrelsernas förmåga att prioritera mellan olika tillsynsobjekt.

*)Länsstyrelsen på Gotland, Promemoria från den 18 december 2019, Dnr 535-1737-2019

**)Länsstyrelsen på Gotland, Promemoria från den 9 september 2020, Dnr 535-1119-2020

Åtgärder
  • Ett urval av olika prioriterade typfall av vattenuttag identifieras tillsammans med tillsynsmyndigheterna.
  • Ett enkelt handläggarstöd med checklistor tas fram gemensamt av tillsynsmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten. Ett särskilt fokus ska läggas på bortledning av grundvatten eftersom detta efterfrågas särskilt av tillsynsmyndigheterna. (2022)
  • Handläggarstöd med checklistor för den operativa tillsynen tas fram gemensamt under 2022.
Tillsynsaktiviteter

Ett nationellt tillsynsprojekt​, kontroll av vattenuttag, genomförs 2023–2024. En utvärdering av tillsynsprojektet bör genomföras efter att projektet avslutats.

Operativt mål

X antal tillsynsbesök bör genomföras inom ramen för tillsynsprojektet.

 

En uppföljning av de operativa tillsynsinsatser som görs inom fokusområdet ska göras i särskild ordning – kanske i form av enkätundersökning.

Vattenanläggningar som utgör vandringshinder

  • Kunskapen inom respektive länsstyrelse gällande vilka vandringshinder (ej NAP), inom de olika prövningsgrupperna för NAP, som är prioriterade att åtgärda har ökat.
  • Miljönyttan med omprövningarna enligt NAP har ökat genom att länsstyrelserna har identifierat andra vandringshinder, inom prövningsgrupperna enligt NAP, som är prioriterade att åtgärda.
  • Förekomsten av definitiva vandringshinder i vattendrag minskar.

Bristande konnektivitet, det vill säga fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande organismer är ett problem i många vattendrag. Den bristande konnektiviteten kan bland annat bero på olika typer av dammanläggningar eller vägtrummor.

De flesta vattenkraftverken med tillhörande dammanläggningar ska omprövas för att förses med moderna miljövillkor under den kommande 20-årsperioden (Nationell plan för omprövning av vattenkraft, NAP). Omprövningarna ska ske enligt en tidplan. Mark- och miljödomstolarna beslutar om nya villkor som bland annat kan vara upp- och/eller nedströmspassager för fisk.

Omprövningarna avser endast vattenkraftverk med tillhörande dammanläggningar som ingår i NAP. Det finns många fler dammanläggningar än de som omfattas av NAP.

Genom att utföra tillsynsinsatser på andra vattenanläggningar som påverkar konnektiviteten i de vattendrag/sjöar som omfattas av en prövningsgrupp i NAP kan miljönyttan av omprövningarna enligt NAP öka. Tillsynsinsatserna behöver anpassas till tidsplanen enligt NAP.

HaV bedömer att information om vandringshinder redan finns framtaget hos länsstyrelserna samt att det finns andra underlagsmaterial som kan användas för att bedöma miljönyttan av att ett vandringshinder åtgärdas. Fokusområdet innebär inte metodutveckling för prioriteringar eller inventeringar.

Fokusområdet bidrar långsiktigt till förbättrade förhållanden i vattenmiljön och beslutade miljökvalitetsnormer. Arbetet bidrar även till miljömålet Levande sjöar och vattendrag.

Åtgärder
  • HaV ser över befintlig vägledning gällande tillsyn av vandringshinder. Vid behov uppdateras och kompletteras denna vägledning.
  • Tillsynsmyndigheterna inkluderar arbete i enlighet med detta fokusområde i sin tillsynsplanering.
  • HaV tar fram en kortfattad beskrivning av den vägledning som finns framtagen samt en plan för vilka delar som behöver uppdateras (2022).
  • Hav uppdaterar och kompletterar vägledning enligt punkt 1 (2022-2024).
  • HaV anordnar minst 2 webinarier på temat ”Tillsyn av vattenanläggningar som utgör vandringshinder” (2022-2023).
  • Tillsynsmyndigheterna identifierar och prioriterar de vandringshinder som inte ingår i NAP men som är av stor betydelse för att få så stor miljönytta som möjligt med omprövningarna (2022-2024).
Tillsynsaktiviteter

Tillsynsmyndigheterna utför tillsyn på prioriterade vandringshinder (2022-2024)

Operativa mål
  • Respektive tillsynsmyndighet har utifrån befintligt underlag prioriterat de viktigaste vandringshindren att genomföra tillsyn på (senast 2023).
  • Respektive tillsynsmyndighet har utfört tillsyn på några av de viktigaste vandringshindren enligt ovan (senast 2024)

Följs upp genom tillsynsenkät till tillsynsmyndigheterna .

Dammar i dammsäkerhetsklass med otillfredsställande dammsäkerhet

  • Former för dialog, tillsyn och arbetssätt för att uppnå tillfredställande dammsäkerhet har utvecklats och tillämpas av berörda aktörer.
  • Dammanläggningar med särskilt tillsynsbehov är identifierade och dialog med berörda verksamhetsutövare har inletts. 
  • Dammanläggningars säkerhetsstatus är kända och dokumenterade hos såväl dammägare som länsstyrelser. 
  • Antalet dammanläggningar med dammar med okänd säkerhetsstatus har minskat.

Dammanläggningar med dammar i dammsäkerhetsklass med okänd eller otillfredsställande dammsäkerhet utgör en potentiell risk för människors hälsa och miljön. Det är angeläget att dammars säkerhetstatus är känd och dokumenterad. Därför är det viktigt att verksamhetsutövarnas arbete med helhetsbedömningar av dammsäkerheten kommer igång. Vidare behöver åtgärder komma till stånd för att klara ut osäkerheter, förbygga och hantera risker vid dammanläggningar där dammsäkerheten är okänd eller bedöms vara otillfredsställande, eller där kvarstående allvarliga avvikelser finns.

I 2021 års sammanställning av verksamhetsutövares dammsäkerhetsrapportering framgår att ca 6 % av dammanläggningar med dammar i dammsäkerhetsklass A, B eller C bedöms ha otillfredsställande eller okänd säkerhetsstatus. Ca 30 % av dammanläggningar bedöms ha tillfredsställande säkerhetsstatus med kvarstående allvarliga avvikelser och åtgärdsbehov. Vidare framgår att genomförande av helhetsbedömning av dammsäkerheten i enlighet med förordning (2014:214) om dammsäkerhet ännu inte funnit sina former. 

Det nationella temat för dammsäkerhetstillsynen 2021 syftade till att ge en samlad nulägesbild över dammanläggningars avvikelser, åtgärdsbehov och säkerhetsstatus, och lägga grunden för detta fokusområde 2022-2024. 

Åtgärder
  • Svenska kraftnät i samverkan med länsstyrelserna identifierar behov och upprättar stöd för dialog, tillsyn och arbetssätt för att dammanläggningarna ska uppnå tillfredsställande dammsäkerhet.
  • Länsstyrelserna identifierar dammanläggningar med otillfredsställande eller okänd säkerhetsstatus samt dammanläggningar med kvarstående allvarliga avvikelser i behov av särskild tillsyn baserat på verksamhetsutövares dammsäkerhetsrapportering, helhetsbedömningar samt 2021 års tillsynstema (2022).
  • Länsstyrelserna planerar in tillsynsmöten med berörda dammägare i sin tillsynsplanering.
Tillsynsaktiviteter
  • Länsstyrelserna har tillsynsmöten med verksamhetsutövare som har dammanläggningar med otillfredsställande dammsäkerhetsstatus och med kvarstående allvarliga avvikelser om att de ska upprätta/redovisa en planering för hur anläggningens säkerhet ska förbättras.
  • Länsstyrelserna har tillsynsmöten med verksamhetsutövare som har dammanläggningar med okänd dammsäkerhetsstatus om att de ska upprätta en planering för hur och när dammsäkerhetsstatus ska bedömas, t.ex. genom att utföra helhetsbedömningar av dammsäkerheten.
  • Länsstyrelserna tar emot verksamhetsutövarnas planering och inleder uppföljande tillsynsaktiviteter. 
Operativa mål
  • Respektive länsstyrelse har identifierat dammanläggningar där behov av särskilda tillsynsmöten med verksamhetsutövare finns (dammanläggningar med okänd eller otillfredsställande säkerhetsstatus, dammanläggningar med kvarstående allvarliga avvikelser) (slutet 2022).
  • För identifierade dammanläggningar med dammar i dammsäkerhetsklass med otillfredsställande dammsäkerhetsstatus och med kvarstående allvarliga avvikelser har länsstyrelserna genomfört ett tillsynsmöte med berörda verksamhetsutövare om att de ska upprätta en planering för hur anläggningens säkerhet ska förbättras (slutet 2024).
  • För identifierade dammanläggningar med dammar i dammsäkerhetsklass med okänd dammsäkerhetsstatus har länsstyrelser genomfört ett tillsynsmöte med berörda verksamhetsutövare om att de ska upprätta en planering för hur och när dammsäkerhetsstatus ska bedömas (slutet 2024).
  • För alla dammanläggningar med dammar i dammsäkerhetsklass har säkerhetsstatusen bedömts och dokumenterats, och åtgärdsplaner finns (slutet 2024). 
  • Länsstyrelserna återrapporterar årligen vad som gjorts till Svenska kraftnät i sin rapportering om dammsäkerhetstillsynen.
  • Svenska kraftnät sammanställer länsstyrelsernas rapportering och inkluderar resultatet i sin årliga rapportering om dammsäkerhetsutvecklingen till regeringen.

Bilaga till tillsynsplan

Denna bilaga kan kopplas till tillsynsplanen för att visa hur tillsynsmyndigheten har tagit hänsyn till den nationella strategin för miljöbalkstillsynen i tillsynsplanen. 

Bilaga till tillsynsplan – Nationella strategin för miljöbalkstillsynen 2022-2024 (xlsx 66 kB)

Kontaktuppgifter

Vattenuttag

Havs- och vattenmyndigheten

havochvatten@havochvatten.se

Vattenanläggningar som utgör vandringshinder -

Havs- och vattenmyndigheten

havochvatten@havochvatten.se

Dammar i dammsäkerhetsklass med otillfredsställande dammsäkerhet

Svenska kraftnät

registrator@svk.se