Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken
Kulturmiljö, landskap och bebyggelse inom specifik miljöbedömning
I en miljöbedömning ska effekter på kulturmiljö, landskap och bebyggelse bedömas. Förståelse för innebörden i begreppen är central för att kunna identifiera, beskriva och bedöma effekter i miljöbedömningsprocessen.
Sidan vänder sig till
Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra aktörer som berörs av specifik miljöbedömning enligt kapitel 6 miljöbalken.
Bra att veta
Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). Läs mer under avsnittet omfattning och struktur.
Lagstiftning
EU-direktiv om miljöbedömningar
EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.
När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).
EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program
EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder
Tidigare regler om miljöbedömning
Om vägledningen
Naturvårdsverket har arbetat fram den här vägledningen i samråd med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket. Länkar till fördjupning om begreppen och till metoder kompletterar denna webbsida om kulturmiljö, landskap och bebyggelse.
Bestämmelser om miljöbegrepp och miljöaspekter
Effekter på kulturmiljö, landskap och bebyggelse ingår bland det som ska identifieras, beskrivas och bedömas i samband med en miljöbedömning. Detta framgår av 6 kap. 2 § miljöbalken. Listan med aspekter som finns i bestämmelsen visar bredden i det miljöbegrepp som ska användas när påverkan och effekter ska identifieras. Flera av miljöaspekterna är överlappande och saknar skarpa gränser mot varandra. Exempelvis är kulturmiljö en del av landskap och bebyggelse en del av kulturmiljön och landskapet.
Bestämmelser som behandlar en eller flera av de tre aspekterna kulturmiljö, landskap och bebyggelse finns dels på andra ställen i miljöbalken, dels i lagar som kulturmiljölagen, plan- och bygglagen, väglagen m fl. Internationella konventioner kompletterar lagbestämmelserna. Exempel på sådana konventioner är
Mål att beakta
Miljöbedömningens syfte är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Att kontinuerligt arbeta med att söka och förfina alternativa lösningar under processens gång i syfte att öka de positiva och minska de negativa effekterna på miljön av olika förslag bidrar till en högre måluppfyllelse. Strävan bör alltid vara att bidra till att mål som spelar roll för den hållbara utvecklingen kan nås. För kulturmiljö, landskap och bebyggelse finns många mål som är relevanta. Det flesta av miljökvalitetsmålen innefattar landskaps- och kulturmiljöaspekter.
Målet för en gestaltad livsmiljö
Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är också centrala i sammanhanget
Om begreppen kulturmiljö, landskap och bebyggelse
Kulturmiljö, kulturhistoriskt värde och kulturvärde
Med kulturmiljö avses hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierad grad präglas av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter.
Kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt nyttjade stads- eller industriområden såväl som extensivt brukade skogs- eller fjällandskap.
Kulturmiljö omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område.
Kulturmiljöer kan vara utpekade, till exempel som riksintressen, i översiktsplaner eller i kulturmiljöprogram. Kulturmiljöer kan också vara skyddade, genom byggnadsminnesförklaringar, reservatsbestämmelser eller bestämmelser i detaljplan. Fornlämningar och äldre kyrkor har ett direkt lagskydd, Men kulturmiljön är inte bara det som är utpekat och skyddat. Kulturmiljöaspekter på vardagslandskapet kan också behöva uppmärksammas, vid undersökningen som görs för att identifiera eventuell betydande miljöpåverkan och i en miljöbedömning i samband med förändringar och påverkan av olika slag. I vissa fall kan förändringen eller påverkan ha positiva effekter som gynnar bevarande och utveckling av kulturmiljövärden och som kan bidra till måluppfyllelse.
Olika begrepp används i samband med värdering av kulturmiljö:
Kulturhistoriskt värde avser de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang.
Kulturvärde är en samlingsbenämning för sådana värden som tillskrivs kulturmiljön med utgångspunkt i framför allt kulturhistoriska, sociala och estetiska aspekter.
Kulturmiljön kan värderas utifrån fler aspekter än så. Även ekologiska och ekonomiska aspekter kan vara viktiga i en värdering.
Landskapets och bebyggelsens kulturvärden behöver vanligen analyseras och bedömas utifrån flera aspekter. Bedömningen av kulturmiljöns olika värden ska sedan ligga till grund för bedömning av kulturmiljöns känslighet och tålighet. Med utgångspunkt från känslighet och tålighet går det sedan att bedöma hur en plan eller program, verksamhet eller åtgärd påverkar kulturmiljön och vilka effekterna och konsekvenserna blir.
Med utgångspunkt i kulturhistoriska värden (kulturhistoriska aspekter) kan till exempel en bruksmiljö med tillhörande bebyggelse, trädgård och park återspegla den industriella och sociala utvecklingen under en viss period. Samma bruksmiljö kan även vara attraktiv som bostadsmiljö (sociala aspekter) eller vara värdefull för besöksnäringen (ekonomiska aspekter). I trädgården och parken kan landskapsarkitekturen upplevas, lukter från blommor och andra växter förnimmas och fågelsång höras (estetiska aspekter). Om en hävdad betesmark också hör till bruksmiljön kan den vara viktig för den biologiska mångfalden (ekologiska aspekter).
Landskap
I miljöbedömning är landskapsperspektivet och landskapsbegreppet särskilt väl lämpat för att belysa samband i miljön och förändring över tid. Landskap kan användas för att analysera och redovisa samspel mellan olika typer av miljöpåverkan och kumulativa effekter av olika förändringar. Detta gäller för de aspekter som behandlas här, kulturmiljö och bebyggelse, men också för biologisk mångfald och för hushållningen med mark, vatten och övrig fysisk miljö.
Det finns olika perspektiv och förhållningsätt till landskap som kan vara användbara i arbetet med en miljöbedömning. Detta är beroende på vilken typ av plan eller vilka åtgärder och verksamheter som ska bedömas. Det beror också på vilka landskap som berörs, och på vilket sätt de berörs.
Till att börja med kan vi konstatera att miljöbedömning och bestämmelserna i miljöbalken tar stöd i den europeiska landskapskonventionen (ELC) som Sverige införde 2011.
I landskapskonventionen definieras landskap som:
”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.”
Definitionen ställer människan i centrum och poängterar landskapets karaktärer. Värt att notera är att definitionen inte skiljer på stadslandskap och landskapet utanför tätorter och städer. Det handlar heller inte om enbart värdefulla landskap, även vardagliga landskap omfattas. Någon uppdelning i natur- och kulturlandskap är inte heller nödvändig att göra.
Miljöbedömningen behöver därför stödja sig på ett förhållningssätt till landskap som innefattar land, vatten, städer, tätorter och landsbygd, områden som pekats ut som särskilt värdefulla och men också vardagliga miljöer.
Ett sätt att hantera landskap i miljöbedömning är att identifiera planen eller programmets, verksamhetens eller åtgärdens påverkansområde och inom detta område avgränsa och beskriva landskapets karaktärer, de olika karaktärsområdena. En sådan landskapsanalys kan vanligtvis göras utifrån befintligt underlag, även om till exempel fältstudier kan fördjupa förståelsen. Ibland kan analysen behöva kompletteras med intervjuer av boendes upplevelser av landskapet. Analysen av landskapet underlättar bedömningen av landskapets känslighet och tålighet och bedömningen av hur föreslagna åtgärder påverkar.
Landskapet kan dock inte bara analyseras utifrån dagsläget. Processer som format landskapet, och fortsätter att forma det, kan behöva synliggöras. Då kan kulturgeografiska, naturgeografiska, landskapshistoriska och landskapsekologiska perspektiv vara användbara. Ägande och brukande formar landskapet, och det gör också landhöjning, vegetations- och klimatförändringar. Strukturer som spridningsvägar och värdekärnor för olika arter kan behöva lyftas fram.
Landskapens värden utgörs inte bara av fysiska strukturer och element. Det finns också immateriella aspekter på landskap, som hur vi relaterar våra minnen och upplevelser till landskapet, det som formar oss som människor och bidrar till vårt välbefinnande. Det kan exempelvis handla om möjligheten att följa årstidernas växlingar, ta del av utblickar som ger sammanhang eller få kunskap om de processer som formar landskapen.
Bebyggelse
Begreppet bebyggelse ska i samband med miljöbedömning förstås som hela den bebyggda miljön.
Bebyggelse innefattar i detta sammanhang bland annat infrastruktur – till exempel vägar, järnvägar, farleder, hamnar och kraftledningar – med tillhörande anläggningar. Med bebyggelse menas här också städer och tätorter med gator, torg, stadsdelar och andra bebyggelseområden. Landsbygdens bebyggelse och bebyggelsestrukturer ingår också.
Påverkan på bebyggelse kan analyseras dels utifrån ett hushållningsperspektiv, dels med utgångspunkter från effekter på arkitektoniska och miljömässiga egenskaper och karaktärer.
Hushållningsperspektivet avser bebyggelsen som resurs, såväl ekonomiskt som funktionellt. Det vill säga i vilket avseende som bebyggelsen kan tillgodose såväl dagens som framtidens behov på ett ändamålsenligt sätt. Att restaurera och bygga om kräver ofta ett mindre uttag av naturresurser och bidrar till att minska klimatpåverkan jämfört med att riva och bygga nytt.
Bebyggelsen och dess arkitektur, gestaltning, dess kulturhistoriska värden, kulturmiljö och andra miljömässiga egenskaper behöver identifieras. Med utgångspunkt från detta kan känslighet och tålighet bedömas och påverkan av föreslagna åtgärder kan analyseras, bedömas och beskrivas. Tänkbar påverkan av en plan, verksamhet eller åtgärd är att områdens karaktärer förändras, att byggnader återställs eller förvanskas, att kulturmiljöer bevaras eller förstörs, att materialkretslopp förlängs eller förkortas eller att klimatpåverkan ökar eller minskar.
Utgångspunkter för analys och bedömning av påverkan
Miljöbedömning görs i de fall en plan eller verksamhet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För kulturmiljö, landskap och bebyggelse finns några gemensamma utgångspunkter för den analys som kan behöva göras för att avgöra om det finns risk för betydande miljöpåverkan och för att närmare bedöma och beskriva den påverkan som uppstår.
För det första är kulturmiljö, landskap och bebyggelse begrepp som var för sig är uttryck för en mångfald av aspekter och för sammansatta miljöer. Det betyder att olika typer av egenskaper och värden hos berörda miljöer behöver identifieras. Med utgångspunkt från detta kan sedan miljöernas känslighet och tålighet analyseras. På så sätt erhålls underlag för att bedöma påverkan av planer och program, verksamheter och åtgärder och för att identifiera skadelindrande åtgärder och eventuellt också kompensationsåtgärder.
För det andra är kulturmiljö, landskap och bebyggelse uttryck för allmänna intressen som ska förvaltas för framtiden. Det innebär att påverkan ska bedömas utifrån de berörda miljöernas betydelse idag men också deras potential för framtida utveckling. För att förstå potentialen behöver de faktorer och processer som format och formar miljöerna identifieras. Tidsdjupet bakåt är viktigt, liksom tidsperspektivet framåt.
Kunskaps- och bedömningsunderlag
För kulturmiljö, landskap och bebyggelse gäller liksom för många andra aspekter i miljöbedömning att kommunens översiktsplan är ett centralt underlag.
Översiktsplanen ska tydliggöra allmänna intressen och ange hur bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i miljöbalken ska tillämpas. Översiktsplanen ska också behandla den önskvärda bebyggelseutvecklingen. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur riksintressen ska tillgodoses och hur de och andra områden som på grund av sina kulturvärden har betydelse från allmän synpunkt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden.
Länsstyrelsens planeringsunderlag är också viktigt för miljöbedömningen. Länsstyrelsen ställer samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet i planeringskatalogen. Planeringsunderlaget ska vara tillgängligt bland annat för användning i samband med miljöbedömningar.
Underlag för kulturmiljö
Exempel på underlag för kulturmiljö är:
- Kommunala och regionala kulturmiljöprogram
- Riksintressebeskrivningar och fördjupade riksintressebeskrivningar
- Motiv och skyddsbestämmelser för byggnadsminnen
- Motiv och bestämmelser för kulturreservat
- Beskrivningar, strategier och planer för världsarvsområden
- Riksantikvarieämbetets söktjänst över fornlämningar.
Fornsök: www.raa.se/hitta-information/fornsok/
Underlag för landskap
Exempel på underlag för landskap är:
- Planeringsunderlag för geografiska riksintresseområden (Kap 4 i miljöbalken)
- Länsstyrelsernas regionala handlingsplaner för grön infrastruktur (Länk till sida om GI på NV:s hemsida)
- Regionala och lokala landskapsanalyser
- Världsarv
- Landskapsbildskydd
- Andra områdesskydd för natur- och kulturvärden omfattar ofta identifierade upplevelsekvaliteter.
Underlag för bebyggelse
Exempel på underlag för bebyggelse är:
- Kommunala bevarande- och utvecklingsplaner
- Arkitekturpolicyer
- Bebyggelseinventeringar
- Byggnadsordningar
Underlag som inhämtas via samråd
Samråd med allmänheten och andra berörda kan också bidra till det underlag som behövs för att kunna bedöma en plans eller ett programs, en verksamhets eller en åtgärds påverkan på kulturmiljö, landskap och bebyggelse.
Detta kan fördjupa kunskapen om exempelvis landskapets nyttjande och kulturmiljöns betydelse. I miljöbedömningen kan sådan fördjupad kunskap bidra bland annat till rikare och mer precisa bedömningar och hållbarare lösningar.
Metoder och metodstöd
Det finns flera metoder och annat stöd som kan vara användbara i arbetet med en miljöbedömning av kulturmiljö, landskap och bebyggelse. Här följer några exempel.
Plattform för kulturhistorisk värdering och urval
Riksantikvarieämbetet har tagit fram en plattform för kulturhistorisk värdering och urval. I plattformen sorteras och grupperas värderings- och urvalsarbetets olika typer av ställningstaganden, och olika faktorer som kan påverka arbetet redovisas. Där skiljs bland annat på att kartlägga och beskriva kulturmiljön och det kulturhistoriska sammanhanget och att bedöma och gradera de kulturhistoriska värdena. Vidare beskrivs fem sakområden eller grupper av värderingsaspekter vilka utgår från olika kompetens- och sakområden.
Kulturarvsanalys
Flera exempel på metodik för kulturarvsanalys finns. Till exempel har Trafikverket har tagit fram en rutin för hur kulturhistoriska värden ska utredas och redovisas i samband med planläggning för väg och järnväg. Rutinen är anpassad efter de olika skedena i planläggningen när det gäller detaljeringsgrad och fokus. Tidsdjupet betonas, från förhistorisk tid till nutid, och såväl fysiska lämningar och byggda miljöer som visuella samband ska ingå i analysen. I de senare skedena av planläggningen ska särskilt känsliga områden redovisas och en konsekvensanalys göras. Även skyddsåtgärder och åtgärder för att bibehålla eller stärka kulturmiljöerna ska tas fram.
Metod för att bedöma kulturmiljöers känslighet
Riksantikvarieämbetet har tagit fram en metod för att beskriva kulturmiljöers känslighet i samband med vattenvårdsåtgärder. Metoden utgår från fysiska anpassningsåtgärder i framför allt rinnande vatten, men de principer som presenteras är användbara även i andra sammanhang. LÄNK till RAÄ
Kulturmiljöers känslighet – pdf på raa.se
Landskapsanalys
Landskapsanalys är en samlingsbenämning för metodik att analysera landskapets sammansättning. Till de mera utvecklade metoderna hör Trafikverkets verktyg Integrerad Landskapskaraktärsanalys, ILKA. I ILKA beskrivs och analyseras hela landskapet, inte bara avgränsade värdeområden. Verktyget hanterar landskapets känslighet och potential som en vägledning i planeringen av hur åtgärder kan utföras. Metoden har hittills tillämpats mest i en regional skala, men har också lagts till grund för en anpassad tillämpning på projektnivå. En handbok för landskapsanalys på projektnivå är tänkt att publiceras under 2020.
Trafikverket information om ILKA (trafikverket.diva-portal.org)
ILKA kommer ursprungligen från metoden Landscape Character Assessment, LCA. Metoden bidrar till att kategorisera landskapet i olika karaktärsområden. Kunskapen kan sedan användas för att bedöma hur olika typer av påverkan kan få effekt beroende på landskapets karaktär. Eftersom metoden har sitt ursprung i Storbritannien kan det finnas behov av att anpassa den till svenska landskapsförhållanden.
Information om LCA – pdf på gov.uk
Det finns också andra metoder som är användbara för att bedöma olika typer av landskapsvärden. Exempelvis kan metoder för att bedöma landskapsbild och historiska skeenden i landskapet vara användbara.
Historic Landscape Characterisation, HLC på historicengland.org.uk
Kulturmiljö, landskap och bebyggelse i miljöbedömningsprocessen
Nedan följer förslag på frågor som kan behöva ställas i miljöbedömningsprocessen för att bidra till att olika aspekter av landskap, kulturmiljö och bebyggelse behandlas och kan integreras i tillhörande planerings- eller prövningsprocess.
För att kunna bedöma olika typer av påverkan behöver först platsens förutsättningar, dess värden och känslighet för störning beskrivas. Finns det många olika typer av värden som i sammanhanget förstärker varandra och gör området både mer värdefullt, och samtidigt känsligt för störningar? I denna bedömning är kunskap som rör kulturmiljö, landskap och bebyggelse viktiga att ha med sig. Läs mer om kumulativa effekter och inledande skeden i undersöknings- och miljöbedömningsprocessen här:
Kumulativa effekter – steg-för-stegmodell
Undersökning om betydande miljöpåverkan
- Finns underlag och ställningstaganden i kulturmiljöprogram, landskapskaraktärsanalys eller översiktsplan?
- Vilka värden finns i det aktuella området som kan behöva säkras eller utvecklas?
- Vad gör området särskilt känsligt eller tåligt för kommande förändringar?
- Påverkar planen/programmet eller verksamheten/åtgärden värden i skyddade områden för kulturmiljö eller landskap?
- Påverkas fornlämningar eller fornlämningsområden?
- Kommer planen/verksamheten att påverka samband, strukturer och miljöer som är värdefulla för att förstå historiska skeden?
- Påverkar planen/verksamheten vardagslandskap och icke skyddade kulturmiljöer och bebyggelse?
- Påverkar förslaget vilken utveckling i kulturmiljön och landskapet som är möjlig i framtiden?
- Är påverkan positiv eller negativ? Sker den på kort/medellång/lång sikt? Är den irreversibel?
- Finns det delar av befolkningen som kan förväntas bli extra utsatta till följd av planen/verksamheten?
Avgränsning och underlag för avgränsningssamråd
- Vilka metoder, verktyg och perspektiv är lämpliga att använda sig av för att kunna förstå värden och bedöma centrala frågor kopplade till landskap eller kulturmiljö i den här miljöbedömningen?
- Inför avgränsningssamråd, vilka är de centrala myndigheterna och aktörerna med intresse för och kunskap om kulturmiljö och landskap och hur kommer de att involveras i processen?
- Hur kan förslaget bidra till att nå miljömål och målen för kulturmiljön?
- Vilket underlag behöver de som deltar i samrådet inför samrådet så att deras kunskap kan komma till bäst nytta?
- Vilka tidshorisonter är centrala att beakta i den här planen/programmet eller verksamheten/åtgärden för att kunna bedöma påverkan på värdena? I vilka faser kommer påverkan att vara störst? I byggskedet, under driften eller långsiktigt?
- Hur ser sammanhanget ut för kulturmiljön i den här planen/programmet eller verksamheten? Vilka belastningar finns och behöver minska? Vilka strukturer behöver säkras eller utvecklas?
- Hur kommer landskapet och kulturmiljön att påverkas av föreslagna förändringar?
- Vad i planen/programmet eller verksamheten är det som i huvudsak genererar betydande påverkan på landskap, kulturmiljö och bebyggelse? Vilka aspekter påverkas och kan ge upphov till kumulativa effekter?
Samråd och samrådsunderlag
- Möjliggör samrådsunderlaget att ett relevant och effektivt samråd kan hållas?
- Inbjuder samrådsunderlaget till diskussion om svåra ställningstaganden kring förändring av kulturmiljö/landskap/bebyggelse?
- Finns det möjlighet att bidra med exempelvis lokal kunskap om vardagslandskapets kvaliteter och viktiga mötesplatser?
- Är samrådet inkluderande och tillgängligt för alla?
Alternativgenerering och alternativjämförelse
- Hur minskar en föreslagen lösning befintlig negativ påverkan på landskap/kulturmiljö/bebyggelse? Hur förebygger förslaget ytterligare negativa effekter?
- Vilka andra alternativ kan hantera och/eller förebygga effekter så att målen kan nås?
- Vilka lösningar undviker påverkan på vardagskvaliteter viktiga för befolkningen i det aktuella landskapet och/eller kulturmiljön?
- Vilket/vilka alternativ kan bidra till uppfyllelse av kulturmiljömål och miljömål? Hur kan positiva effekter säkerställas?
Miljökonsekvensbeskrivningen behöver redovisa:
- Aktuella och relevanta förhållanden när det gäller landskapets karaktär, historiska utveckling och vilka värden som finns inom planens/programmets eller verksamhetens geografiska område.
- En bedömning av känslighet, tålighet hos det aktuella landskapet/kulturmiljön/bebyggelsen
- Vilken påverkan och vilka effekter som förändringarna kan komma att innebära för kulturmiljöns värden, landskapets karaktär och bebyggelsens värden.
- En redovisning av vilka metoder och förutsättningar som använts vid bedömningen av värden i kulturmiljön och beskrivningen av landskapskaraktärer, och vilka metoder som använts för att bedöma konsekvenser på dessa värden
- En beskrivning av hur osäkerheter i underlag och bedömning har hanterats
- En beskrivning av hur planen/verksamheten bidrar till och/eller motverkar relevanta mål – lokala, regionala, nationella och internationella
- Alternativ som bidrar till att nå mål för kulturmiljö, landskap och bebyggelse och som motverkar betydande påverkan
- En redovisning av hur planen/programmets eller verksamhetens påverkan ska följas upp
Särskild handling (strategisk miljöbedömning)
- Hur har kulturmiljö/landskapliga aspekter integrerats i planen/programmet?
Uppföljning/övervakning
- Hur kommer de betydande effekter som rör påverkan på kulturmiljöer, landskap och bebyggelse övervakas och följas upp?
Mer inom miljöeffekter
Mer information
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ett nytt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar trädde ikraft den 1 januari 2018. Det finns ärenden som påbörjats enligt tidigare lagstiftning om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivning. Övergångsbestämmelserna beskriver på vilket sätt dessa ärenden ska hanteras.
Tidigare 6 kap miljöbalken och den numera upphävda MKB-förordningen (1998:905) hittar du i fliken Lagstiftning ovan.
Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken framgår följande.
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.
För mål och ärenden gällande planer och program som har påbörjats före den 1 januari 2018 ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen. Ett plan- eller programärende får anses ha påbörjats när ett formellt beslut om att inleda ärendet fattats. Övergångsbestämmelserna kan sägas vara uppbyggda så att ju längre man kommit i processen innan årsskiftet 2017/2018 ju mindre av de nya reglerna gäller. Det är också så själva övergångsbestämmelserna är uppbyggda i sin punktlista.
När det gäller verksamheter och åtgärder ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och prövningen av mål och ärenden där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före den 1 januari 2018. Med den som ska pröva tillståndsfrågan avses antingen länsstyrelsens miljöprövningsdelegation eller mark-och miljödomstolen. Bestämmelsen tar inte sikte på om underlag avseende betydande miljöpåverkan kommit in till länsstyrelsen.
Om länsstyrelsen före ikraftträdandet av nya 6 kap. miljöbalken har fattat ett beslut i fråga om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan gäller det beslutet. Samråd som föregått länsstyrelsens beslut behöver inte göras om.
Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till miljöbedömningsförordningen framgår följande.
- Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
- Genom förordningen upphävs förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
- Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
a) handläggningen och bedömningen av ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet,
b) handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet, och
c) beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet. - Om 6 § första stycket 1 innebär strängare krav på en verksamhet eller åtgärd på så sätt att den alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan medan den enligt äldre föreskrifter inte alltid skulle antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska de äldre föreskrifterna tillämpas.
Övergångsbestämmelserna för bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen innebär således att för ärenden där man kommit så långt i handläggning att ansökan om tillstånd getts in till prövningsmyndigheten före årsskiftet 2017/2018 så gäller äldre bestämmelser i miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar fullt ut vad gäller process, krav på miljökonsekvensbeskrivning, kungörelse m.m.
När det gäller verksamheter och åtgärder för vilka beslut om betydande miljöpåverkan har fattats av länsstyrelsen innebär övergångsreglerna en skillnad om beslutet innebär att verksamheten ska antas medföra betydande miljöpåverkan och om det inte ska antas medföra betydande miljöpåverkan.
Om länsstyrelsen beslutat att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller den äldre förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Verksamhetsutövaren ska således inte ta fram en liten MKB enligt miljöbedömningsförordningen.
Om länsstyrelsen beslutat att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan bedömer Naturvårdsverket att de nya bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen gäller avseende avgränsningssamråd, krav på MKB och kungörelse m.m.
Övergångsbestämmelserna rör även de undersökningssamråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se punkt 4 i övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken. Ändringarna i 6 kap. miljöbalken ska därmed inte innebära att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan ska behöva göras om eller att länsstyrelsens beslut inte längre gäller efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft. Bestämmelserna i den tidigare lydelsen ska därför tillämpas för de samråd som genomförts före den 1 januari 2018.1
Naturvårdsverket tolkar övergångsbestämmelserna punkten 4 till 6 kap. miljöbalken enligt följande. Om samråd genomförts före årsskiftet 2017/2018 men beslut om betydande miljöpåverkan inte tagits innan de nya bestämmelserna trädde ikraft ska beslut fattas enligt de nya bestämmelserna. Samrådet inför beslutet behöver dock inte göras om utan för själva samrådet gäller bestämmelserna i den tidigare lydelsen. Ett beslut om betydande miljöpåverkan eller ett beslut som innebär inte betydande miljöpåverkan som fattats före årsskiftet med stöd av de tidigare bestämmelserna fortsätter också att gälla.
För samråd eller delar av samråd som genomförs efter den 1 januari 2018 gäller de nya bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken.
Verksamhetsutövare som utfört ett samråd (eller del av samråd) före årsskiftet 2017/2018 men där miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in till prövningsmyndigheten efter årsskiftet behöver beakta de nya bestämmelserna i framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Naturvårdsverket tolkar således bestämmelserna så att samrådet är giltigt men att miljökonsekvensbeskrivningen ska upprättas i enlighet med det nya 6 kap. (om ansökan lämnas in efter årsskiftet). Om verksamhetsutövaren är osäker på om samrådet rörande miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning behöver kompletteras efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft kan det vara lämpligt att diskutera detta med länsstyrelsen.
De regler som verksamhetsutövaren ska iaktta när de samråder är till stor del desamma som gällt fram till årsskiftet 2017/2018 varför det inte bör innebära större förändringar i praktiken. Det kan finnas tillfällen då miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i något avseende på grund av de nya reglerna.
Sektorslagstiftning
För sektorslagstiftning med koppling till miljöbedömningar gäller vissa andra övergångsbestämmelser än för 6 kap. miljöbalken. I fråga om plan- och bygglagen ska äldre föreskrifter gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer som har påbörjats före den 1 januari 2018. I fråga om väglagen eller lagen om byggande av järnväg ska ett ärende handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som senast den 31 december 2017 lämnats till länsstyrelsen för godkännande. Det vill säga den fortsatta hanteringen av väg- eller järnvägsärendet ska i dessa fall ske enligt det gamla regelverket.2
1 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidan 168
2 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidorna 168–169
Begrepp och förklaringar
Miljöbedömning: Ordet miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken används som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program, dels verksamheter och åtgärder. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder.
Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.
Undersökning: Ordet undersökning i 6 kap. miljöbalken används som beteckning för den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.
För både strategiska och specifika miljöbedömningar är den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan.
Strategisk miljöbedömning: Strategisk miljöbedömning innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn under beslutsprocessen tas till miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och det som framkommit i samråden. Strategisk miljöbedömning ska ha samma innebörd som ordet miljöbedömning i SMB-direktivet.
Specifik miljöbedömning: En specifik miljöbedömning innebär miljöbedömning för verksamheter och åtgärder. Det är den process som innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som framkommit i samråden när beslut fattas.
Miljökonsekvensbeskrivning: En miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram som en del av miljöbedömningsprocessen. Innehållskravet på miljökonsekvensbeskrivningen framgår av 6 kap. 11 § miljöbalken för strategiska miljöbedömningar och av 6 kap. 35 § miljöbalken för specifika miljöbedömningar.
Liten miljökonsekvensbeskrivning: Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning används som beteckning för det prövningsunderlag som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan.
Bakgrund
Varför ett nytt 6 kapitel i miljöbalken?
Syftet med ett nytt kapitel om miljöbedömningar är dels att Sverige har en skyldighet att föra in de senaste ändringarna i det så kallade MKB-direktivet *) i svensk rätt och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden. Dels är syftet att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Med effektivare bestämmelser ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövning.
Vilka är de stora förändringarna?
Det nya kapitlet har en ny struktur och innehåller flera nya begrepp. Ett exempel är begreppet miljöbedömning som används för att beskriva processerna med att exempelvis ta fram underlag och samråda. När det gäller verksamheter och åtgärder introduceras bland annat en bestämmelse som tydliggör de nuvarande kraven på innehåll i ett samrådsunderlag. Det kommer även nya och tydligare krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett kompetenskrav för de personer som tar fram en sådan beskrivning.
När det gäller miljöbedömningar av planer och program innehåller det nya kapitlet bland annat nya krav på beslut som en del av den undersökning som krävs för att ta reda på om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan och som avgör om en miljöbedömning ska göras eller ej. Kraven på vilka miljöaspekter som ska omfattas av miljöbedömningen har förändrats och utökats och större fokus ligger på att integrera dessa i planen.
Ni kan ta del av riksdagens beslut om nytt kapitel 6 miljöbalken och underlaget till beslutet samt miljöbedömningsförordningen nedan.
Regeringens proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar
*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.
Videoföreläsningar och webbinarier
Naturvårdsverkets korta videoföreläsningar om miljöbedömningar finns tillgängliga nedan. Här finns också inspelade webbinarier:
Videoföreläsning del 1: Bakgrund till det nya 6 kap. miljöbalken (ca 10 min)
Videoföreläsning del 2: Nyheter i kapitel 6 (ca 10 min)
Videoföreläsning: Syftet med miljöbedömningar
Videoföreläsning: Miljöeffekter
Videoföreläsning: Samrådsunderlag, specifik miljöbedömning
Videoföreläsning: Undersökning, specifik miljöbedömning
Videoföreläsning: Beslut om betydande miljöpåverkan, specifik miljöbedömning
Naturvårdsverkets webbinarium: Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i miljöbedömningar
Naturvårdsverkets webbinarium: Undersökning och beslut om betydande miljöpåverkan