Utsläpp av metan från energisektorn

De verksamheter som berörs av de nya kraven för utsläpp av metan är:

• Överföring och distribution av naturgas, med undantag för mätarsystem vid slutförbrukningspunkter och de delar av servisledningar mellan distributionsnät och mätarsystem som är belägna på slutförbrukares egendom, samt underjordslagring och verksamhet i LNG-anläggningar. .
• Metanutsläpp som uppstår från råolja, naturgas och kol vid produktion utanför EU, men för produkter som sätts på EU:s marknad. För dessa produkter är det den importör som sätter produkterna på EU:s marknad som ska rapportera utsläpp.
• Prospektering och produktion av olja och fossil gas, samt insamling och behandling av fossil gas. 
• Inaktiva borrhål, tillfälligt igenpluggade borrhål samt permanent igenpluggade och övergivna borrhål som använts för prospektering eller produktion av olja eller gas. 
• Aktiva underjordiska kolgruvor och koldagbrott, stängda underjordiska kolgruvor och övergivna underjordiska kolgruvor. De gruvor som berörs är de som är aktiva eller som stängdes efter år 1954. Det är den fysiska eller juridiska person som driver eller kontrollerar kolgruvan som berörs. 

Det är fossil olja, kol och gas som berörs av förordningen om minskade metanutsläpp inom energisektorn. Raffinaderier och bioolja berörs inte av denna förordning.

Rapportering och information ska ske till Naturvårdsverket. Tabellerna över aktiviteter är en förenklad sammanfattning. Den som berörs behöver ta in fullständig information från förordningen.

Rapportering och information ska ske till Naturvårdsverket enligt de punkter som anges i tabellen ovan. Rapportering och undersökningar ska följa de artiklar som nämns i tabellen ovan och även följa relevant bilaga i förordningen. I varje bilaga finns detaljerad information avseende vilken information som ska rapporteras till myndigheten. Just nu finns ingen standard för hur vissa mät- och kvantifieringskrav i förordningen ska utföras. Av den anledningen ska dessa krav för tillfället utföras enligt relevanta BAT-slutsatser enligt industriutsläppsdirektivet (se Naturvårdsverkets vägledning: Industriutsläppsdirektivet (IED)). Rapporten kan lämnas in som ett vanligt dokument med en innehållsstruktur som motsvarar den i bilagorna till förordningen. Rapporten skickas till Naturvårdsverket med mejl till:

metanrapport@naturvardsverket.se

Observera att rapporteringsrutiner kan komma att justeras beroende på innehåll och tidpunkt för tillämpning av standarden för övervakning, rapportering och verifiering (eng. Monitoring Reporting and Verification eller MRV ).

Rapportering som ska ske enligt artiklarna 12, 18.3, 20 och 25.6 ska verifieras av en kontrollör. Denne kontrollör är enligt definition i artikel 2.14 ”en juridisk person som bedriver verifieringsverksamhet och som vid tidpunkten för utfärdandet av ett verifieringsutlåtande är ackrediterad av ett nationellt ackrediteringsorgan enligt förordning (EG) nr 765/2008 eller, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.2 i den förordningen, en fysisk person som på annat sätt är bemyndigad att utföra verifieringsverksamhet”

Enligt FN:s miljöprogram UNEP står metan för cirka en tredjedel av den genomsnittliga globala uppvärmning som skett hittills. Metan är en kortlivad klimatgas med betydligt högre klimatpåverkan än koldioxid: cirka 80 gånger högre per kilogram utsläppt gas i ett 20-årsperspektiv (GWP20) och cirka 30 gånger högre i ett 100-årsperspektiv (GWP100).   Det kortare tidsperspektivet (GWP20) visar alltså en mycket större effekt, vilket är viktigt eftersom metan har en relativt kort livslängd i atmosfären, cirka 10–12 år. Trots detta bygger befintlig statistik och rapportering fortfarande främst på 100-årsperspektive.

Enligt FN:s miljöprogram måste de globala metanutsläppen minska med 40–45 procent till 2030 för att nå Parisavtalets mål på det mest kostnadseffektiva sättet. EU har ett övergripande klimatmål, enligt den klimatlag som antogs i juni 2021, som innebär att EU ska vara klimatneutralt senast 2050. År 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än 1990.

I Sverige domineras metanutsläppen av utsläpp från jordbrukssektorn, följt av avfallssektorn, markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt energisektorn. Enligt EU, FN:s miljöprogram, m.fl. är energisektorn den sektor där det sammantaget är lättast att hitta kostnadseffektiva åtgärder för att minska utsläppen. Detta är bakgrunden till EU:s nya förordning.

De svenska utsläppen av metan från energisektorn uppgick - enligt befintlig statistik - år 2021 till 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande drygt 5 procent av de totala metanutsläppen i Sverige och 0,6 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Mycket tyder på att de verkliga utsläppen från energisektorn är avsevärt större men det har saknats bra teknik för, och krav på mer fullständiga, mätningar. 

Fler definitioner av begrepp finns i artikel 2 i förordning EU 2024/1787 om minskade metanutsläpp inom energisektorn

• Anläggning: en samling komponenter som är relaterade till varandra och utgör delar av en tillgång, eller en större struktur eller plats där specifika verksamheter bedrivs, inklusive definierade sektioner eller delar inom anläggningen.
• Avblåsning: Direktutsläpp av oförbränd metan till atmosfären.
• Direkt mätning: mätning av metanutsläpp på källnivå med en mätutrustning som möjliggör sådan mätning.
• Fackling: bortskaffande av metan genom kontrollerad förbränning, i en anordning som är konstruerad för detta ändamål.
• Global Warming Potential (GWP): faktorer för global uppvärmningspotential enligt definitionen i IPCC´s sjätte utvärderingsrapport.
• Icke-kontrollerade tillgångar: tillgångar vars drift inte kontrolleras av operatören.
• Importör: en fysisk eller juridisk person som i sin kommersiella verksamhet släpper ut råolja, naturgas eller kol med ursprung i ett tredjeland på unionsmarknaden, inbegripet fysiska eller juridiska personer som är etablerade i unionen och som utsetts att utföra de handlingar och formaliteter som krävs enligt kapitel 5 i förordningen
• Komponent: en del eller enhet av utrustning som används i anläggningar eller infrastruktur för olja, naturgas eller kol och som kan släppa ut metan.
• Kontrollerade tillgångar: tillgångar vars drift kontrolleras av operatören.
• Källa: en komponent eller en geologisk struktur som släpper ut metan i atmosfären, avsiktligt eller oavsiktligt, intermittent eller kontinuerligt
• LDAR (Leak Detection and Repair): undersökning för detektering och reparation av läckage
• Metanutsläpp: alla direkta utsläpp från en komponent, oavsett om de orsakas av ventilering, ofullständig förbränning vid fackling eller av läckage.
• Mätning på anläggningsnivå: mätning som ger en heltäckande översikt över den totala mängden metanutsläpp från alla källor inom en anläggning, inklusive utsläpp från segment av ett rörledningsnät. Bedömningen baseras på integrerad datainsamling och analys, typiskt genom sensorer monterade på mobila plattformar såsom fordon, drönare, luftfartyg eller satellit, eller andra hjälpmedel som möjliggör en sammanvägd och representativ uppskattning av utsläppen.
• Operatör: en fysisk eller juridisk person som driver eller kontrollerar en tillgång eller, om så föreskrivs i nationell rätt, har delegerad ekonomisk befogenhet att fatta beslut om en tillgångs tekniska funktion.
• Tillgång: en affärsenhet eller driftsenhet som kan bestå av flera anläggningar, inklusive kontrollerade tillgångar och icke-kontrollerade tillgångar.
• Ventilering: direktutsläpp av oförbränt metan till atmosfären. Oftast även kallad avblåsning.