Utsläpp av metan från energisektorn

De verksamheter som berörs av de nya kraven för utsläpp av metan är:

• Överföring och distribution av naturgas, med undantag för mätarsystem vid slutförbrukningspunkter och de delar av servisledningar mellan distributionsnät och mätarsystem som är belägna på slutförbrukares egendom, samt underjordslagring och verksamhet i LNG-anläggningar. .
• Metanutsläpp som uppstår från råolja, naturgas och kol vid produktion utanför EU, men för produkter som sätts på EU:s marknad. För dessa produkter är det den importör som sätter produkterna på EU:s marknad som ska rapportera utsläpp.
• Prospektering och produktion av olja och fossil gas, samt insamling och behandling av fossil gas. 
• Inaktiva brunnar, tillfälligt igenpluggade brunnar samt permanent igenpluggade och övergivna brunnar som använts för prospektering eller produktion av olja eller gas. 
• Aktiva underjordiska kolgruvor och koldagbrott, stängda underjordiska kolgruvor och övergivna underjordiska kolgruvor. De gruvor som berörs är de som är aktiva eller som stängdes efter år 1954. Det är den fysiska eller juridiska person som driver eller kontrollerar kolgruvan som berörs. 

Det är fossil olja, kol och gas som berörs av förordningen om minskade metanutsläpp inom energisektorn. Raffinaderier, bioolja och biogas berörs inte av denna förordning.

Rapportering och information ska ske till Naturvårdsverket. Tabellerna över aktiviteter är en förenklad sammanfattning. Den som berörs behöver ta in fullständig information från förordningen.

Rapportering och information ska ske till Naturvårdsverket enligt de punkter som anges i tabellen ovan. Rapportering och undersökningar ska följa de artiklar som nämns i tabellen ovan och även följa relevant bilaga i förordningen. Rapporten kan lämnas in i form av ett vanligt dokument. Rapporten skickas till Naturvårdsverket med mejl till

metanrapport@naturvardsverket.se

Förutom de uppgifter som anges i bilagorna ska det även framgå vilket företag och verksamhet som rapporten gäller för, samt kontaktuppgifter. 

Rapportering som ska ske enligt artiklarna 12, 18.3, 20 och 25.6 ska verifieras av en kontrollör. Denne kontrollör är enligt definition i artikel 2.14 ”en juridisk person som bedriver verifieringsverksamhet och som vid tidpunkten för utfärdandet av ett verifieringsutlåtande är ackrediterad av ett nationellt ackrediteringsorgan enligt förordning (EG) nr 765/2008 eller, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5.2 i den förordningen, en fysisk person som på annat sätt är bemyndigad att utföra verifieringsverksamhet”

Enligt FN:s miljöprogram UNEP står metan för cirka en tredjedel av den genomsnittliga globala uppvärmning som skett hittills. Metan är en kortlivad klimatgas som har en klimatpåverkan jämfört med koldioxid som är ca 80 gånger högre per kilogram utsläppt gas i ett tjugoårsperspektiv (så kallad GWP20) och ca 25 gånger högre i ett hundraårsperspektiv. Befintlig statistik bygger än så länge på hundraårsperspektivet.  

Enligt FN:s miljöprogram måste de globala metanutsläppen minska med 40–45 procent till 2030 för att nå Parisavtalets mål på det mest kostnadseffektiva sättet. EU har ett övergripande klimatmål, enligt den klimatlag som antogs i juni 2021, som innebär att EU ska vara klimatneutralt senast 2050. År 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än 1990.

I Sverige domineras metanutsläppen av utsläpp från jordbrukssektorn, följt av avfallssektorn, markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt energisektorn. Enligt EU, FN:s miljöprogram, m.fl. är energisektorn den sektor där det sammantaget är lättast att hitta kostnadseffektiva åtgärder för att minska utsläppen. Detta är bakgrunden till EU:s nya förordning.

De svenska utsläppen av metan från energisektorn uppgick - enligt befintlig statistik - år 2021 till 0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande drygt 5 procent av de totala metanutsläppen i Sverige och 0,6 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Mycket tyder på att de verkliga utsläppen från energisektorn är avsevärt större men det har saknats bra teknik för, och krav på mer fullständiga, mätningar. 

Fler definitioner av begrepp finns i artikel 2 i förordning EU 2024/1787 om minskade metanutsläpp inom energisektorn

anläggning: en samling komponenter som har ett visst samband med varandra som delar av en tillgång

fackling: bortskaffande av metan genom kontrollerad förbränning, i en anordning som är konstruerad för detta ändamål.

icke-kontrollerade tillgångar: tillgångar vars drift inte kontrolleras av operatören.

importör: en fysisk eller juridisk person som i sin kommersiella verksamhet släpper ut råolja, naturgas eller kol med ursprung i ett tredjeland på unionsmarknaden, inbegripet fysiska eller juridiska personer som är etablerade i unionen och som utsetts att utföra de handlingar och formaliteter som krävs enligt kapitel 5 i förordningen

komponent: en del eller enhet av utrustning som används i anläggningar eller infrastruktur för olja, naturgas eller kol och som kan släppa ut metan. 

kontrollerade tillgångar: tillgångar vars drift kontrolleras av operatören.

källa: en komponent eller en geologisk struktur som släpper ut metan i atmosfären, avsiktligt eller oavsiktligt, intermittent eller kontinuerligt

LDAR (Leak Detection and Repair): undersökning för detektering och reparation av läckage

metanutsläpp: alla direkta utsläpp från en komponent, oavsett om de orsakas av ventilering, ofullständig förbränning vid fackling eller av läckage.

operatör: en fysisk eller juridisk person som driver eller kontrollerar en tillgång eller, om så föreskrivs i nationell rätt, har delegerad ekonomisk befogenhet att fatta beslut om en tillgångs tekniska funktion. 

tillgång: en affärsenhet eller driftsenhet som kan bestå av flera anläggningar, inklusive kontrollerade tillgångar och icke-kontrollerade tillgångar.

ventilering: direktutsläpp av oförbränt metan till atmosfären.