Vägledning

Vägledning om fluorerade växthusgaser

Stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning

Vägledning om vilka krav som ställs för att få arbeta med stationär utrustning som innehåller F-gaser.

Sidan vänder sig till

dig som arbetar på tillsynsmyndighet eller är verksamhetsutövare, operatör, arbetar med service och underhåll, tillverkare, importör eller exportör. 

Bra att veta

Vägledningen uppdaterades senast 7 oktober 2015.

Nedan finns länkar till aktuella lagstiftningar, samt till det underlag som Naturvårdsverket lämnat till regeringen i samband med EU:s nya f-gasförordning. 

EU:s nya f-gasförordning 517/2014

Den svenska förordningen (2016:1128)   

Översyn av svensk lagstiftning med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och upphävande av förordning (EG) 842/2006 (pdf) 

Den nya f-gasförordningen är en omarbetning av Europaparlamentets förordning (EG) 842/2006 om vissa fluorerande växthusgaser. Då den nya f-gasförordningen 517/2014 trädde i kraft, upphävdes den tidigare 842/2006. 

Särskilda krav

Det finns särskilda krav på de företag och personer som hanterar stationära kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustningar.

Den här typen av utrustningar ska kontrolleras regelbundet för att se till att de inte läcker. Det finns också särskilda krav på de företag och personer som hanterar utrustningen.

De krav på certifiering, begränsning av utsläpp, läckagekontroll och registerföring som gäller för stationär utrustning gäller i de flesta fall även för mobil utrustning som innehåller F-gaser. Det finns dock vissa undantag. Se sidan "Mobil kyl- och luftkonditioneringsutrustning" i menyn.

Vad krävs för att installera och göra ingrepp i utrustningen?

Personer som utför läckagekontroll, återvinning (avtappning), installation och service och underhåll måste vara personcertifierade. Ett personcertifikat delas ut efter genomgången examination med både teoretiska och praktiska moment.

Om ett företag installerar eller utför service och underhåll krävs ett företagscertifikat. För att få ett sådant ska man kunna visa att företaget har tillräckligt många certifierade personer anställda och att det finns nödvändiga verktyg och rutiner för personalen.

Detaljerad information om vilka kunskaper och färdigheter som krävs för certifiering av personer och företag kan läsa om i en bilaga till EG-förordningen: 

Förordning EU 2015/2067 om certifiering för kyl- och värmeutrustning

Hur får man certifikaten?

I Sverige är det Installations Certifiering i Stockholm AB (INCERT) som certifierar personal och företag inom kylområdet.

Personcertifiering

Personcertifiering krävs för att få arbeta med utrustning som innehåller F-gaser och som omfattas av EUs förordning 517/2014. Certifikat som utfärdats under den tidigare EU-förordningen från 2006 gäller fortfarande. Du behöver inte ansöka om nytt certifikat om inte ditt nuvarande löper ut (idag gäller certifikatet i 5 år).

Vissa undantag finns för arbeten på mobil utrustning med mindre än 3 kilo köldmedium. Läs mer om det på sidan om mobil utrustning.

Mobil utrustning

Kompetenskraven för att få arbeta med kylutrustning, stationär luftkonditionering eller värmepumpssystem har 4 kategorier, se nedan. Det finns också en kategori 5 som är anpassad för arbeten på mobil luftkonditionering.  

Kategori I: Installation, underhåll och service, omhändertagande (avtappning) av köldmedium samt läckagekontroll oavsett fyllnadsmängd. Motsvarar tidigare klass 3.1 och 3.2.

Kategori II: Installation, underhåll och service, omhändertagande (avtappning) av köldmedium om fyllnadsmängden är mindre än 3 kg (6 kg om det är ett hermetiskt slutet system) samt läckagekontroll oavsett fyllnadsmängd (om inget ingrepp görs i köldmediesystemet). Motsvarar tidigare klass 2.2.

Kategori III: Omhändertagande (avtappning) av köldmedium om fyllnadsmängden är mindre än 3 kg (6 kg om det är ett hermetiskt slutet system). Motsvarar tidigare klass 2.1.

Kategori IV: Läckagekontroll oavsett fyllnadsmängd. Motsvarar tidigare klass 1.

Företagscertifiering

Företag som hanterar kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller F-gaser ska ha ett certifikat. Kraven för att få certifikat är att företaget:

  • har tillräckligt med certifierad personal anställd
  • kan visa att det finns nödvändiga verktyg tillgängliga
  • kan visa att det finns fungerande rutiner för arbetet.

Mer om person- och företagscertifikat på INCERT:S webbplats 

Ackrediterat certifieringsorgan

Certifieringen utförs av ett ackrediterat certifieringsorgan. Den som genomgår utbildning för att bli certifierad får under högst två års tid arbeta utan certifikat, under förutsättning att arbetet övervakas av en person som har rätt certifikat. Swedac har uppgifter om ackrediterade certifieringsorgan”.

Swedac

 

Läckagekontroller

Tidigare har mängdgränsen för när läckagekontroll ska utföras, gått vid antal kg. I den nya EU-förordningen används istället koldioxidekvivalenter (CO2e). Dessa tar hänsyn både till mängden F-gas i utrustningen och den globala uppvärmningsfaktorn (GWP).

Utrustning som inte krävde läckagekontroll enligt den tidigare F-gasförordningen från 2006, kan nu omfattas av den nya förordningen om den innehåller en F-gas med en hög GWP-faktor, som HFC 404A.

Om en läcka upptäcks vid en läcksökning, ska den åtgärdas. Den utförda åtgärden ska kontrolleras genom att en ny läcksökning görs inom en månad. 

Information om de nya intervallen för läckagekontroller och CO2e hittar du i menyn:  "Läckagekontroll, nya gränsvärden".

Läckagevarningssystem

Ett läckagevarningssystem måste installeras om utrustningen innehåller F-gaser motsvarande 500 ton CO2. Detta gäller inte för transportkylssystem, till exempel kylsystem i lastbilar, släpfordon, tåg eller båt.

Ett läckagevarningssystem måste kontrolleras en gång per år. Ett system som inte krävde läckagevarningssystem enligt den tidigare förordningen kan falla in under dessa krav nu. Det gäller till exempel om utrustningen innehåller en F-gas med en hög GWP, exempelvis HFC 404A.

Om ett läckagevarningssystem installeras, dubblas intervallet mellan läckagekontrollerna. Till exempel krävs endast läckagekontroll av en produkt som innehåller F-gas motsvarande 5 ton CO2 vartannat år, om ett läckagevarningssystem finns installerat.

Om en läcka upptäcks

Operatören har ett ansvar att se till att läckor på utrustning innehållande F-gaser stoppas och åtgärdas.

Den som är anlitad att installera, utföra service eller bortskaffa utrustning innehållande F-gaser delar ansvaret att se till att läckor stoppas.

F-gaser som inte får fyllas på utrustning från och med 2020

Från och med 2020 får vissa nyproducerade F-gaser inte användas till påfyllnad av utrustning.

Påfyllnadsförbudet gäller då båda dessa kriterier är uppfyllda:

  • kylsystemet innehåller F-gaser motsvarande 40 ton CO2
  • den nyproducerade F-gasen har en GWP på mer än 2500

Påfyllnadsförbudet gäller inte brandsläckningsutrustning eller luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning.

Alternativ då förbudet gäller

Om påfyllnad av F-gas krävs på en utrustning som omfattas av förbudet efter 2020, finns följande alternativ:

  • använd en F-gas med en GWP-faktor över 2500 som har regenererats (endast till och med 2030)
  • använd en F-gas med en GWP-faktor över 2500 som återanvänds från egen utrustning, eller av serviceföretaget
  • ersätt F-gasen med en F-gas med lägre GWP-faktor.
  • ersätt utrustningen med en ny som använder ett köldmedium med en lägre GWP-faktor

Hur vet jag om utrustningen innehåller F-gaser och faller in under EUs regelverk?

Ta reda på om utrustningen eller systemet innehåller F-gaser genom att titta i bilaga I till F-gasförordningen:

Bilaga I till F-gasförordningen (eur-lex)

För att sedan ta reda på om din utrustning innehåller någon av dessa F-gaser kan du:

  • titta i manualen eller på märkningen på utrustningen
  • prata med företaget som installerade utrustningen

HFC 404A och HFC 134 a är vanliga i kylsystem.
HFC 23 och HFC 227ea är vanliga i brandskyddssystem.
HFC 404A och HFC 410A är vanliga i luftkonditionerings- och värmepumpssystem.

Märkning av utrustning

Om F-gas fylls på en kylutrustning, brandsskyddssystem eller luftkonditioneringssystem då det installeras, ska märkning ske. Av märkningen ska det framgå:

  • att utrustningen innehåller en F-gas
  • den vedertagna beteckningen på F-gasen, och om det saknas, den kemiska beteckningen

Från och med 2017 måste det också framgå av märkningen:

  • mängd F-gas i utrustningen (i kg)
  • mängd koldioxid motsvarande mängden F-gas i utrustningen (i ton)
  • den globala uppvärmningsfaktorn (GWP-faktor) för F-gasen

Utrustning som är hermetiskt sluten

Om F-gasen är hermetiskt sluten i en produkt ska märkningen tydligt visa detta. F-gasen är hermetiskt sluten om båda kriterier nedan är uppfyllda:

  • alla enheter som innehåller F-gas har tätats genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning
  • produkten har ett fastställt läckage som är mindre än 3 gram per år under ett tryck som uppgår till minst en fjärdedel av det tillåtna maximitrycket

Ett system som lever upp till dessa krav anses vara hermetiskt slutet, även om det har förslutna ventiler eller förslutna serviceportar som möjliggör reparationer och underhåll.

Skyldighet att föra register

Operatörer har en skyldighet att föra register över utrustning som ska läckagekontrolleras (all utrustning som innehåller F-gaser motsvarande 5 ton CO2):

  • mängd och typ av gas i utrustningen när den installeras
  • mängd och typ av gas som fylls på vid service (vid åtgärdade läckor)
  • uppgifter (namn, adress, certifikatsnummer om relevant) av de företag som installerar, utför service eller utför nedmontering av utrustningen
  • -datum och resultat av alla obligatoriska läckagekontroller
  • åtgärder som vidtagits för att återvinna eller bortskaffa gaser när utrustningen kasseras

Anteckningar ska också föras i de fall då gasen som används i utrustningen har återanvänts eller regenererats, och i de fallen:

  • uppgifter om anläggningen där gasen återanvänts eller regenererats (namn, adress, certifikatsnummer om relevant)
  • mängd återvunnen gas

Uppgifterna ska sparas i 5 år och på begäran göras tillgängliga för tillsynsmyndigheten.

De krav som tillkommit i den nya förordningen vad gäller uppgifter är:

  • åtgärder som vidtagits för att återvinna och bortskaffa gaser
  • om gasen är återanvänd eller regenererad och i så fall vid vilken anläggning/verksamhetsutövare detta skett

Återvinning av F-gaser när utrustning ska kasseras

En certifierad person måste anlitas för att återvinna F-gasen då utrustning ska kasseras.

Information från EU om reglerna

EU-kommissionen har tagit fram en informationsfolder för teknisk personal och företag som arbetar med stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller F-gas.

Folder för teknisk personal och företag som arbetar med stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller F-gas (pdf 1,04 MB)

Kommissionen har också tagit fram en vägledning för tekniker och användare av kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller F-gaser.

Vägledning för tekniker och användare av kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som innehåller F-gaser (pdf 813 kB

Mer information

Falsk e-post om HFC-kvota

EU-kommissionen har fått uppgift om att det förekommer falsk e-post från HFC-registret, så kallad ”phishing”. Den falska e-posten ser ut att komma från F-gas registret och innehåller ett meddelande om en överföring av kvota och en länk. Länken går till en falsk inloggningssida.  Den som har klickat på  falska länken uppmanas att  byta sitt lösenord. Den som fått en falsk e-post uppmanas att skicka information om den falska e-posten till CLIMA-HFC-REGISTRY.

CLIMA-HFC-REGISTRY@ec.europa.eu

Ansökan om kvoter

Den som har för avsikt att släppa ut HFC i bulk på marknaden i EU under 2023 har nu möjlighet att söka kvoter. Ansökan sker till EU-kommissionen. Ansökan görs mellan 14 mars och 13 april. För att kunna ansöka måste företaget vara registrerat i kommissionens F-gasportal senast 28 februari.

EU-kommissionens vägledning om kvoter

EU-kommissionens meddelande om ansökan

Covid-19

Arbetet med f-gaser kan påverkas av utbrottet av covid-19, det gäller främst läckagekontroller, rapportering och certifiering.

F-gaser och covid-19

Brexit

Med anledning av Storbritanniens utträde ur den Europeiska gemenskapen så påverkas de kvoter för f-gaser som har fördelats inom EU. Mer information finns i denna skrivelse från EU-kommissionen.

Notice to stakeholders (pdf 167 kB)

 

EU-förordning 517/2014 om fluorerade växthusgaser började gälla 1 januari 2015, vilket ligger till grund för den vägledning som nu finns tillgänglig.

Den ersätter den tidigare vägledningen som var kopplad till EU-förordning 842/2006.

FAQ och olika vägledningsdokument publiceras även löpande av kommissionen, vilka vi länkar till då dessa finns tillgängliga. 

Fluorerad växthusgas (F-gas): fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid och andra växthusgaser som innehåller fluor, enligt förteckningen i bilaga I i förordning 517/2014, eller blandningar som innehåller något av ämnena

Faktor för global uppvärmningspotential eller GWP: en växthusgas klimatuppvärmningspotential i förhållande till koldioxidens (CO2). Faktorn för global uppvärmningspotential beräknas i form av uppvärmningspotentialen under 100 år för ett kilogram av en växthusgas i förhållande till ett kilogram koldioxid i enlighet med vad som anges i bilagorna I, II och IV eller i fall av blandningar, beräknade i enlighet med bilaga IV.

Ton koldioxidekvivalenteren mängd växthusgaser, uttryckt som produkten av växthusgasernas vikt i ton och deras faktor för global uppvärmningspotential.

Operatörvarje fysisk eller juridisk person som har det faktiska tekniska ansvaret för de produkter och den utrustning som omfattas av förordning 517/2014

Användningutnyttjande av fluorerade växthusgaser vid framställning, underhåll eller service, inbegripet återfyllning av produkter och utrustning, eller i andra processer som avses i denna förordning.

Utsläppande på marknadennär fluorerade växthusgaser mot betalning eller gratis tillhandahålls eller görs tillgängliga för en annan part i unionen för första gången, eller används för egen räkning om det gäller en producent, inbegripet frisläppande i tullhänseende för fri omsättning i unionen.

Installation: sammanfogande av två eller fler delar eller kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla F-gaser, för att sätta samman ett system på den plats där det ska användas, som innebär sammanfogandet av gasförande ledare i ett system för att utgöra ett fullbordat kretslopp, utan hänsyn till att systemet kan behöva fyllas på efter sammanfogning.

Underhåll och service: allt arbete, utom återvinning i enlighet med artikel 8 och läckagekontroller i enlighet med artiklarna 4 och 10.1 b i förordning 517/2014, som innebär att kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla fluorerade växthusgaser öppnas, särskilt påfyllning av systemet med fluorerade växthusgaser, borttagande av en eller flera delar i kretsen eller utrustningen, hopfogning av två eller flera delar i kretsen eller utrustningen samt reparation av läckor.

Hermetiskt sluten utrustning: utrustning i vilken alla enheter som innehåller fluorerad växthusgas tätats genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning, vilket kan inbegripa förslutna ventiler eller förslutna serviceportar som möjliggör reparationer eller bortskaffande, och som har ett fastställt läckage som är mindre än tre gram per år under ett tryck som uppgår till minst en fjärdedel av det tillåtna maximitrycket.

Förkortningar som används

Svenska F-gasförordningen: Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser
Msa-förordningen: Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter
FMH: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet
MPF: Miljöprövningsförordningen (2013:251)

Det finns ett undantag för underrättelse (14§) och rapportering (15§) i 35§ för utrustningar i ”icke yrkesmässigt bruk”. Kan man se det som att bostadsrättsföreningar och kyrkor omfattas av det undantaget? 

Frågan gäller vad som är yrkesmässigt bruk. Kriterier enligt förarbetena för annan lagstiftning där yrkesmässig förekommer är varaktighet, självständighet och (dock ej nödvändigt) ekonomisk vinst. Naturvårdsverkets tidigare vägledning innebär att oäkta bostadsrättsföreningar uppfyller kriterierna för yrkesmässigt bruk. När det gäller stora bostadsrättsföreningar får det göras en bedömning i det enskilda fallet och det är mycket möjligt att vissa större föreningar som har mer eller mindre en professionell styrelse uppfyller dessa kriterier. Viktigt i sådant fall är att de i god tid blir informerade om tillsynsmyndighetens uppfattning så att de vet att de omfattas av reglerna och får möjlighet att uppfylla sina skyldigheter.

De flesta kyrkor kan anses vara yrkesmässiga.

Behöver operatören alltid underteckna årsrapporten eller kan exempelvis kylföretaget underteckna via fullmakt?

Operatören är ansvarig och ska i normalfallet underteckna.
A) Första frågan är att komma fram till vem som har rätt att underteckna en årsrapport enligt företagets delegationsordningar, firmateckningsrätt osv.
B) När man väl kommit fram till det kan den personen ge kylföretaget rätt att underteckna under förutsättning att delegationsordningen ger personen rätt att vidaredelegera. Det ska vara möjligt att följa rätten att underteckna så att det blir rätt i alla led. 

Vad kan man göra när man konstaterar att en operatör har stora utsläpp år efter år från en utrustning? Kan man exempelvis förelägga att utrustningen ska åtgärdas?

Med stöd av 2 och 26 kap MB kan föreläggande om att vidta åtgärder meddelas.

I vilken omfattning kan man begära in kompletteringar om vilka åtgärder som genomförts för att minska läckage?

Man kan begära att operatören lämnar in dokumentation som verifierar att vidtagna åtgärder har fungerat också inom ramen för tillsynen.

Generellt gäller att den kommun i vilken ett bolag har sitt säte är tillsynsmyndighet och det är även den kommunen som tar emot f-gasrapporter. Innebär det att exempelvis ett åkeri eller bussbolag med många fordon spridda över hela landet ska rapportera alla fordon till den kommun där bolaget har sitt säte?

Det är verksamhetsutövarens ansvar att se till att fordonen är på rätt plats vid rätt tidpunkt. Det är inget som tillsynsmyndigheten kan eller ska ta hänsyn till. Det är dock så att många stora transportföretag har dotterbolag runt om i landet. Det är även många större transportbolag som hyr in fordon och transporttjänster från lokala fordonsägare.

Kraven kring certifiering för arbete med luftkonditionering i fordon ändras efter 1 juli. Räcker det med ett företagscertifikat för att arbeta med luftkonditionering i fordon då?

Nej, förutom företagets certifiering gäller samma krav som tidigare där minst en i personalen är certifierad.

Kan den som har ett kategori II certifikat arbeta med luftkonditionering i fordon enligt den svenska f-gasförordningen fr o m 1 juli 2017?

Nej, ett kategori II certifikat räcker inte för arbete med luftkonditionering i fordon. Det krävs färdigheter och kunskaper motsvarande kategori I och II som är relevanta för arbetet. De kunskapskrav som finns i kategori I omfattar även kunskapskraven i kategori II, men kraven i kategori II är lägre än kategori I. Ett anpassat certifikat för luftkonditionering i fordon kallas kategori V.

Vem kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare? Bestämmelserna för certifiering ser annorlunda ut i den nya f-gasförordningen (2016:1128) jämfört med tidigare.

Det är fortfarande samma certifieringsorgan som kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare. Naturvårdsverket bedömer att 22§ i f-gasförordningen innebär att certifieringsorgan som utfärdar certifikat för arbete med kyl- och värmepumputrustning även kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare. Det vill säga att det är samma krav och rutiner som tidigare.

Finns det någon mängdgräns för det arbete med luftkonditionering i fordon som omfattas av 19§ i f-gasförordningen?

Den enda mängdgräns som gäller från 1 juli 2017 för 19§ är för arbete med mängder under 5 ton koldioxidekvivalent angivet i 19§ punkt 2 för arbeten under ledning av certifierad person. 

Ska rapportering för 2016 göras enligt den tidigare f-gas förordningen (2007:846) eller nya förordningen (2016:1128)? Dvs 10 kg köldmediemängd eller 14 ton CO2- ekvivalent köldmedia

Rapportering för 2016 ska göras för utrustningar med minst 10 kg köldmedia, dvs enligt den tidigare förordningen som gällde under 2016.

Intervallen för läckagekontroll följer de krav som finns i EU 517/2014 och som bygger på CO2-ekvivalenter. Det kravet gäller från 2015.”

Vissa företag säljer F-gaser till privatpersoner för påfyllnad hemma med s.k. gör-det-själv-kit? Är det tillåtet?

Nej, det är inte tillåtet att leverera köldmedier till en icke-certifierad person. Det är heller inte tillåtet att som privatperson fylla på AC-anläggningen på bilen. Det krävs certifikat för att utföra dessa arbeten. 

Jag har som privatperson köpt gas från ett nätföretag för påfyllnad av AC. De kallar gasen för ”ersättningsgas för R134a”. Det har ju visat sig att vissa säljer gasol som ersättning, vilket är brandfarligt. Om det är gasol, får man fylla på det på bilens AC?

En bils AC får aldrig fyllas på med något annat än det den är typgodkänd för. Det spelar därför ingen roll om AC:n i princip är tom på F-gaser eller ej. Alla åtgärder samt påfyllnad på AC ska ske av certifierad personal. När det gäller gasol är det dessutom en brandfarlig gas förenad med stora risker vid denna användning. 

Kan den nya lagstiftningen resultera i att en utrustning som tidigare inte omfattats, omfattas nu? 

Ja. Till exempel utrustning som innehåller under tre kilo köldmedier, men vid omräkning till det nya systemet ger ett värde på över fem ton CO2-ekvivalenter. Utrustningen omfattas då av de krav som ställs i EU:s förordning 517/2014. 

Kan den nya lagstiftningen resultera i att en utrustning som tidigare omfattades, inte gör det nu?

Ja. En utrustning som innehåller över tre kilo köldmedier men som vid omräkning till det nya systemet ger ett värde på under fem ton CO2-ekvivalenter. Den ska då inte längre omfattas av till exempel läckagekontroller. 

Vad är koldioxidekvivalenter, CO2e? 

CO2e är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt utsläpp av en gas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd (kg) koldioxid (CO2). Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra enskilda gasers bidrag till växthuseffekten. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppet (kg) av en växthusgas med gasens så kallade GWP-faktor (Global Warming Potential). I bilaga I och II till förordning 517/2014 finns tabeller med värden för GWP. I bilaga IV finns en metod för att beräkna GWP-faktorn för en blandning. På kylbranschens webbplats finns också ett verktyg för omräkning i Anläggningskollen där man kan få hjälp med beräkningen. 

Vad anger GWP-faktorn för ett köldmedium? 

GWP-faktorn (Global Warming Potential) för ett köldmedium anger hur stor växthuseffekt utsläpp av ett kg av köldmediet har i jämförelse med utsläpp av ett kg koldioxid (CO2). Vet man köldmediets GWP-faktor kan man enkelt beräkna hur många kg CO2 detta motsvarar vid ett läckage. Det får man fram genom att multiplicera mängden utsläppt köldmedium i kg med köldmediets GWP-faktor. I Anläggningskollen kan du få hjälp med beräkningen.

Hur kan GWP-faktorn variera beroende på i vilken rapport man hämtar siffrorna? 

Det har dessvärre förekommit olika uppgifter på GWP-faktorn för några vanligt använda köldmedier. Det beror på att man efter hand blivit bättre på att räkna fram dessa värden och man har då justerat i köldmediernas datablad.

De värden som ska användas är de som anges f-gasförordningens (EU/517/2014) Bilaga I och som för blandningar räknas fram enligt Bilaga IV. Dessa är baserade på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges. I Köldmedietabellen hittar du de vanligast förekommande köldmediernas GWP-faktor. En del av de köldmedier i tabellen har ett osäkert GWP-värde eftersom det inte är känt om värdena utgår från IPCC:s fjärde utvärderingsrapport eller annan källa. Det gäller främst de värden som har hänvisning till säkerhetsdatablad.

Är R22 förbjudet att använda? Finns miljösanktionsavgift för överträdelse?  

HCFC (till exempel R22) med fyllnadsmängd över tre kilo får inte användas efter den 1 januari 2015. För utrustning som innehåller mindre än tre kilo, får den användas men inte fyllas på med nytt HCFC-köldmedium.

När anläggningen tas ur bruk ska den skrotas, vilket innebär att den ska tömmas på köldmedium. Detta ska utföras av person med certifikat (f-gas). Det saknas miljösanktionsavgift för denna överträdelse, men det kan vara aktuellt med åtalsanmälan. 

Vad är en installation?

En installation görs när två delar, till exempel rör, som innehåller köldmedier, eller är avsedda att innehålla köldmedier, sätts samman på en plats (se definition i artikel 2 i EU:s förordning 517/2014). Om detta inte sker har inte en installation utförts. Inget undantag görs för privatpersoner.

Vad gäller före installation eller konvertering av utrustning på 14 ton koldioxidekvivalent eller mer?

Den som är eller avser att bli operatör av en stationär kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som innehåller 14 ton koldioxidekvivalent f-gaser eller mer ska enligt 14 § i svenska f-gasförordningen i god tid informera och samråda med tillsynsmyndigheten. Detsamma gäller vid konvertering. Detta ger tillsynsmyndigheten vetskap om anläggningen och möjlighet att kunna påverka eller ifrågasätta om det är möjligt att använda alternativa köldmedier.

Den som inte informerar tillsynsmyndigheten måste betala en miljösanktionsavgift på 5000 kr (9 kap. 19 § MSA-förordningen).

Stora anläggningar kan omfattas av anmälningsplikt enligt MPF. I 17 § FMH finns också bestämmelser om anmälningsplikt för värmepumpar för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen har rätt att meddela föreskrifter om luftvärmepumpar till skydd för människors hälsa, enligt 40 § FMH.

Vilka utrustningar ska räknas in i den årliga köldmedierapporten?

I 15 § i den svenska f-gasförordningen finns krav på rapportering till tillsynsmyndigheten.

Det är operatören som är ansvarig för att rapporteringen görs. Rapportering ska göras i de fall då en eller flera utrustningar i en anläggning totalt når upp till 14 ton koldioxidekvivalent f-gaser eller mer. I den totala mängden f-gaser är det endast utrustningar som omfattas av krav på läckagekontroll som räknas med. Har anläggningen under någon del av året innehållit en total köldmediemängd på 14 ton koldioxidekvivalent eller mer, ska man skicka in resultaten av läckagekontrollerna som gjorts i en årlig rapport till tillsynsmyndigheten. Rapporten ska skickas in senast den 31 mars året efter det att läckagekontrollen gjorts.

Hur ska intervallet minst 12 månader för läckagekontroll tolkas?

Europeiska kommissionen har konstaterat att intervallet inte ger utrymme för flexibla tolkningar, vilket innebär att kontrollen måste utföras inom en period om högst 12 månader efter den dag då den sista kontrollen utfördes. Det innebär att en kontroll måste göras senast samma datum året efter.

Operatören ansvarar för att läckagekontroller utförs. Den som utför kontrollerna måste vara certifierad.

Är icke aktiva utrustningar undantagna från återkommande kontroll?

Nej. En utrustning med köldmedier ska läckagekontrolleras, oavsett om det används eller inte. Samma intervall för läckagekontroll gäller för köldmedier när det är kvar i aggregatet. Då utrustningen töms på köldmedier krävs inte läckagekontroller. 

Vem är ansvarig för den periodiska läckagekontrollen av en utrustning som innehåller F-gaser?

Det är operatören som är ansvarig för att kontroller görs. I de allra flesta fall är det likställt med verksamhetsutövare. Operatör är den som har det faktiska bestämmandet över tekniska funktionerna av utrustningen, tillgång till utrustningen, som beslutar om tekniska ändringar, byten av delar med mera.

Får en privatperson installera en värmepump utan att ha certifikat?

NejEn person som ska installera eller demontera en värmepump ska vara certifierad. Inga undantag görs för privatpersoner.

Ska privatpersoner läckagekontrollera och föra register om utrustningen omfattas av EU:s F-gasförordning? 

Ja. Privatpersoner omfattas av EU:s f-gasförordning om utrustningen innehåller de mängder F-gaser som gör att man omfattas. Även att föra register gäller för privatpersoner. Det görs ingen skillnad mellan verksamhetsutövare och privatpersoner.

Privatpersoner omfattas även av miljösanktionsavgifter för utebliven läckagekontroll.

Kan en leverantör avtala bort skyldigheten att ta tillbaka köldmedier kostnadsfritt?

Nej. Det går inte avtala bort det kostnadsfria återtagandet av köldmedier, i enlighet med 12 § i den svenska f-gasförordningen.

Gäller ett certifikat i Sverige som är utfärdat i ett annat EU-land och som motsvarar de krav som ställs enligt EU:s lagstiftning?

Ja. Om man har skaffat ett certifikat i ett visst EU-land så kan man arbeta på detta certifikat även i Sverige.

Finns det någon förteckning över vilka företag eller personer som är certifierade?

Det går att kontakta ackrediterat certifieringsorgan. De har förteckningar över företag eller personer som är certifierade. Där kan du bland annat få reda på när certifikat togs och för vilken kategori. Swedac har uppgifter om ackrediterade certifieringsorgan

Swedac.se