Vägledning om fluorerade växthusgaser

Frågan gäller vad som är yrkesmässigt bruk. Kriterier enligt förarbetena för annan lagstiftning där yrkesmässig förekommer är varaktighet, självständighet och (dock ej nödvändigt) ekonomisk vinst. Naturvårdsverkets tidigare vägledning innebär att oäkta bostadsrättsföreningar uppfyller kriterierna för yrkesmässigt bruk. När det gäller stora bostadsrättsföreningar får det göras en bedömning i det enskilda fallet och det är mycket möjligt att vissa större föreningar som har mer eller mindre en professionell styrelse uppfyller dessa kriterier. Viktigt i sådant fall är att de i god tid blir informerade om tillsynsmyndighetens uppfattning så att de vet att de omfattas av reglerna och får möjlighet att uppfylla sina skyldigheter.

De flesta kyrkor kan anses vara yrkesmässiga.

Operatören är ansvarig och ska i normalfallet underteckna.
A) Första frågan är att komma fram till vem som har rätt att underteckna en årsrapport enligt företagets delegationsordningar, firmateckningsrätt osv.
B) När man väl kommit fram till det kan den personen ge kylföretaget rätt att underteckna under förutsättning att delegationsordningen ger personen rätt att vidaredelegera. Det ska vara möjligt att följa rätten att underteckna så att det blir rätt i alla led. 

Med stöd av 2 och 26 kap MB kan föreläggande om att vidta åtgärder meddelas.

Man kan begära att operatören lämnar in dokumentation som verifierar att vidtagna åtgärder har fungerat också inom ramen för tillsynen.

Det är verksamhetsutövarens ansvar att se till att fordonen är på rätt plats vid rätt tidpunkt. Det är inget som tillsynsmyndigheten kan eller ska ta hänsyn till. Det är dock så att många stora transportföretag har dotterbolag runt om i landet. Det är även många större transportbolag som hyr in fordon och transporttjänster från lokala fordonsägare.

Nej, förutom företagets certifiering gäller samma krav som tidigare där minst en i personalen är certifierad.

Nej, ett kategori II certifikat räcker inte för arbete med luftkonditionering i fordon. Det krävs färdigheter och kunskaper motsvarande kategori I och II som är relevanta för arbetet. De kunskapskrav som finns i kategori I omfattar även kunskapskraven i kategori II, men kraven i kategori II är lägre än kategori I. Ett anpassat certifikat för luftkonditionering i fordon kallas kategori V.

Det är fortfarande samma certifieringsorgan som kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare. Naturvårdsverket bedömer att 22§ i f-gasförordningen innebär att certifieringsorgan som utfärdar certifikat för arbete med kyl- och värmepumputrustning även kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare. Det vill säga att det är samma krav och rutiner som tidigare.

Den enda mängdgräns som gäller från 1 juli 2017 för 19§ är för arbete med mängder under 5 ton koldioxidekvivalent angivet i 19§ punkt 2 för arbeten under ledning av certifierad person. 

Rapportering för 2016 ska göras för utrustningar med minst 10 kg köldmedia, dvs enligt den tidigare förordningen som gällde under 2016.

Intervallen för läckagekontroll följer de krav som finns i EU 517/2014 och som bygger på CO₂-ekvivalenter. Det kravet gäller från 2015.”

Nej, det är inte tillåtet att leverera köldmedier till en icke-certifierad person. Det är heller inte tillåtet att som privatperson fylla på AC-anläggningen på bilen. Det krävs certifikat för att utföra dessa arbeten. 

En bils AC får aldrig fyllas på med något annat än det den är typgodkänd för. Det spelar därför ingen roll om AC:n i princip är tom på F-gaser eller ej. Alla åtgärder samt påfyllnad på AC ska ske av certifierad personal. När det gäller gasol är det dessutom en brandfarlig gas förenad med stora risker vid denna användning. 

Ja. Till exempel utrustning som innehåller under tre kilo köldmedier, men vid omräkning till det nya systemet ger ett värde på över fem ton CO₂-ekvivalenter. Utrustningen omfattas då av de krav som ställs i EU:s förordning 517/2014. 

Ja. En utrustning som innehåller över tre kilo köldmedier men som vid omräkning till det nya systemet ger ett värde på under fem ton CO₂-ekvivalenter. Den ska då inte längre omfattas av till exempel läckagekontroller. 

CO₂e är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt utsläpp av en gas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd (kg) koldioxid (CO₂). Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra enskilda gasers bidrag till växthuseffekten. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppet (kg) av en växthusgas med gasens så kallade GWP-faktor (Global Warming Potential). I bilaga I och II till förordning 517/2014 finns tabeller med värden för GWP. I bilaga IV finns en metod för att beräkna GWP-faktorn för en blandning. På kylbranschens webbplats finns också ett verktyg för omräkning i Anläggningskollen där man kan få hjälp med beräkningen. 

GWP-faktorn (Global Warming Potential) för ett köldmedium anger hur stor växthuseffekt utsläpp av ett kg av köldmediet har i jämförelse med utsläpp av ett kg koldioxid (CO2). Vet man köldmediets GWP-faktor kan man enkelt beräkna hur många kg CO2 detta motsvarar vid ett läckage. Det får man fram genom att multiplicera mängden utsläppt köldmedium i kg med köldmediets GWP-faktor. I Anläggningskollen kan du få hjälp med beräkningen.

Det har dessvärre förekommit olika uppgifter på GWP-faktorn för några vanligt använda köldmedier. Det beror på att man efter hand blivit bättre på att räkna fram dessa värden och man har då justerat i köldmediernas datablad.

De värden som ska användas är de som anges f-gasförordningens (EU/517/2014) Bilaga I och som för blandningar räknas fram enligt Bilaga IV. Dessa är baserade på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges. I Köldmedietabellen hittar du de vanligast förekommande köldmediernas GWP-faktor. En del av de köldmedier i tabellen har ett osäkert GWP-värde eftersom det inte är känt om värdena utgår från IPCC:s fjärde utvärderingsrapport eller annan källa. Det gäller främst de värden som har hänvisning till säkerhetsdatablad.

HCFC (till exempel R22) med fyllnadsmängd över tre kilo får inte användas efter den 1 januari 2015. För utrustning som innehåller mindre än tre kilo, får den användas men inte fyllas på med nytt HCFC-köldmedium.

När anläggningen tas ur bruk ska den skrotas, vilket innebär att den ska tömmas på köldmedium. Detta ska utföras av person med certifikat (f-gas). Det saknas miljösanktionsavgift för denna överträdelse, men det kan vara aktuellt med åtalsanmälan. 

En installation görs när två delar, till exempel rör, som innehåller köldmedier, eller är avsedda att innehålla köldmedier, sätts samman på en plats (se definition i artikel 2 i EU:s förordning 517/2014). Om detta inte sker har inte en installation utförts. Inget undantag görs för privatpersoner.

Den som är eller avser att bli operatör av en stationär kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som innehåller 14 ton koldioxidekvivalent f-gaser eller mer ska enligt 14 § i svenska f-gasförordningen i god tid informera och samråda med tillsynsmyndigheten. Detsamma gäller vid konvertering. Detta ger tillsynsmyndigheten vetskap om anläggningen och möjlighet att kunna påverka eller ifrågasätta om det är möjligt att använda alternativa köldmedier.

Den som inte informerar tillsynsmyndigheten måste betala en miljösanktionsavgift på 5000 kr (9 kap. 19 § MSA-förordningen).

Stora anläggningar kan omfattas av anmälningsplikt enligt MPF. I 17 § FMH finns också bestämmelser om anmälningsplikt för värmepumpar för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen har rätt att meddela föreskrifter om luftvärmepumpar till skydd för människors hälsa, enligt 40 § FMH.

I 15 § i den svenska f-gasförordningen finns krav på rapportering till tillsynsmyndigheten.

Det är operatören som är ansvarig för att rapporteringen görs. Rapportering ska göras i de fall då en eller flera utrustningar i en anläggning totalt når upp till 14 ton koldioxidekvivalent f-gaser eller mer. I den totala mängden f-gaser är det endast utrustningar som omfattas av krav på läckagekontroll som räknas med. Har anläggningen under någon del av året innehållit en total köldmediemängd på 14 ton koldioxidekvivalent eller mer, ska man skicka in resultaten av läckagekontrollerna som gjorts i en årlig rapport till tillsynsmyndigheten. Rapporten ska skickas in senast den 31 mars året efter det att läckagekontrollen gjorts.

Europeiska kommissionen har konstaterat att intervallet inte ger utrymme för flexibla tolkningar, vilket innebär att kontrollen måste utföras inom en period om högst 12 månader efter den dag då den sista kontrollen utfördes. Det innebär att en kontroll måste göras senast samma datum året efter.

Operatören ansvarar för att läckagekontroller utförs. Den som utför kontrollerna måste vara certifierad.

Nej. En utrustning med köldmedier ska läckagekontrolleras, oavsett om det används eller inte. Samma intervall för läckagekontroll gäller för köldmedier när det är kvar i aggregatet. Då utrustningen töms på köldmedier krävs inte läckagekontroller. 

Det är operatören som är ansvarig för att kontroller görs. I de allra flesta fall är det likställt med verksamhetsutövare. Operatör är den som har det faktiska bestämmandet över tekniska funktionerna av utrustningen, tillgång till utrustningen, som beslutar om tekniska ändringar, byten av delar med mera.

Nej. En person som ska installera eller demontera en värmepump ska vara certifierad. Inga undantag görs för privatpersoner.

Ja. Privatpersoner omfattas av EU:s f-gasförordning om utrustningen innehåller de mängder F-gaser som gör att man omfattas. Även att föra register gäller för privatpersoner. Det görs ingen skillnad mellan verksamhetsutövare och privatpersoner.

Privatpersoner omfattas även av miljösanktionsavgifter för utebliven läckagekontroll.

Nej. Det går inte avtala bort det kostnadsfria återtagandet av köldmedier, i enlighet med 12 § i den svenska f-gasförordningen.

Ja. Om man har skaffat ett certifikat i ett visst EU-land så kan man arbeta på detta certifikat även i Sverige.

Det går att kontakta ackrediterat certifieringsorgan. De har förteckningar över företag eller personer som är certifierade. Där kan du bland annat få reda på när certifikat togs och för vilken kategori. Swedac har uppgifter om ackrediterade certifieringsorgan

Swedac.se