Vägledning

Vägledning om fluorerade växthusgaser

Att rapportera till tillsynsmyndighet

Vägledning om hur operatörer ska rapportera f-gas till tillsynsmyndighet. Här finns information om vem, vad, hur och när.

Sidan vänder sig till

Operatörer vid anläggningar och tillsynsmyndigheter.

Bra att veta

EU:s och Sveriges f-gasförordningar anger båda att operatörer av utrustning med f-gas ska ha register över utrustning och användning av f-gas. Den svenska förordningen anger även att registrerade uppgifter ska rapporteras till tillsynsmyndigheten. 

Nedan finns länkar till aktuella lagstiftningar, samt till det underlag som Naturvårdsverket lämnat till regeringen i samband med EU:s nya f-gasförordning. 

EU:s nya f-gasförordning 517/2014

Den svenska förordningen (2016:1128)   

Översyn av svensk lagstiftning med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och upphävande av förordning (EG) 842/2006 (pdf) 

Den nya f-gasförordningen är en omarbetning av Europaparlamentets förordning (EG) 842/2006 om vissa fluorerande växthusgaser. Då den nya f-gasförordningen 517/2014 trädde i kraft, upphävdes den tidigare 842/2006. 

Vilka anläggningar ska rapporteras?

Stationära anläggningar

Rapportering år 2017 avseende 2016 ska göras enligt 2007:846 som var gällande förordning under2016. Rapportering ska göras för anläggningar med minst 10 kg köldmedia. Utrustningar under 3 kg ska inte ingå.

Rapportering år 2018 avseende 2017 ska göras enligt 2016:1128, se dock övergångsbestämmelserna. Rapporteringen ska göras för anläggningar med minst 14 ton koldioxidekvivalenter. Delsystem som omfattas av läckagekontroll ska ingå.

Som stationär utrustning räknas även flyttbar utrustning som normalt inte flyttas under användning (EU 517/2014 art 2, punkt 23). En anläggning omfattar de kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustningar som används i en och samma verksamhet av samma operatör (SFS 2016:1128 4§).

Mobila utrustningar

Rapportering år 2017 avseende 2016 ska göras enligt 15§ SFS 2016:1128. Där anges att mobil utrustning som omfattas av läckagekontroll enligt 11§ eller artikel 3.3 andra stycket och 4.1-4.3 ska rapportera. Utifrån11§ omfattas mobil kyl, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som motsvarande stationär utrustning som anges i artikel 3.2, 3.3, 4.1 -4.4 eller 5.1. Rapporteringen ska göras för mobil anläggning som innehåller minst 14 ton koldioxidekvivalent. De som ska rapportera är mobila utrustningar, även fordon, flyg och tåg. Mobila utrustningar för kyla, luftkonditionering eller värme har sedan tidigare varit skyldiga att registrera de uppgifter som ska rapporteras (SFS 2007:846 24§).

Mobil utrustning som inte var skyldig att föra register enligt SFS 2007:846, men som ska rapportera enligt SFS 2016:1128 börjar rapportera 2018.

Militär mobilutrustning omfattas av en övergångsbestämmelse i SFS 2016:1128 som innebär att de rapporterar först 2018.

Fartyg (mobil anläggning)

Rapportering år 2017 avseende 2016 ska göras enligt 2007:846 som var gällande förordning under 2016. Rapportering ska göras för anläggningar med minst 10 kg köldmedia. Utrustningar under 3 kg ska inte ingå.

Rapportering år 2018 avseende 2017 ska göras enligt 2016:1128, se dock övergångsbestämmelserna. Rapporteringen ska göras för anläggningar med minst 14 ton koldioxidekvivalent. Delsystem som omfattas av läckagekontroll ska ingå.

Vad är en anläggning?

En anläggning omfattar de kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustningar som används i en och samma verksamhet av samma operatör (SFS 2016:1128 4§).

Vem ska rapportera?

Den som är operatör för en anläggning ska rapportera. Det är normalt sett den som är ägare som är operatör. Om ägaren inte har rådighet över utrustningen så är operatören den fysiska eller juridiska person som har det faktiska tekniska ansvaret för de produkter och den utrustning som omfattas av denna förordning (EU 517/2014 art 2.8). Inom en anläggning kan det finnas flera operatörer, varje operatör ansvarar då för de utrustningar som man har rådighet över. Om exempelvis en produktleverantör har en tillfällig kylutrustning i en affär så bör parterna komma överens om vem som är operatör.

Vad ska rapporteras?

Den svenska f-gas förordningen 2016:1128 15§ anger vad som ska rapporteras, förutom vissa uppgifter som gäller för Sverige ska även uppgifter från EU 517/2014 art 6 ingå i rapporten. Det är sammantaget dessa uppgifter:

  1. Operatörs organisationsnummer, postadress och faktureringsadress.
  2. Adress och fastighetsbeteckning där utrustningen finns om utrustningen är stationär.
  3. Förteckning över utrustning.
  4. Vem som installerat, utfört service på, underhållit och i förekommande fall reparerat eller nedmonterat utrustningen, samt, i förekommande fall, certifieringsnumret.
  5. Resultat av utförda kontroller.
  6. Datum för utförda kontroller.
  7. Namn och kontaktuppgifter till den som utfört kontrollen.
  8. Total mängd och typ av köldmedier i utrustningen.
  9. Total mängd påfyllda f-gaser p.g.a. läckage under kalenderåret.
  10. Total mängd omhändertagna och återvunna köldmedier från utrustningen under senaste kalenderåret.
  11. Om installerad mängd f-gas kommer från återanvändning eller regenerering, så ange materialåteranvändnings eller regenereringsanläggningens namn och adress samt, i förekommande fall, certifieringsnumret.
  12. Om utrustning har nedmonterats (skrotats), ange vilken utrustning det gäller och vilka åtgärder som vidtagits för återvinning och bortskaffande av f-gas.
  13. Om fartyg – fartygets namn, signalbokstäver eller liknande.
    EU 517/2014 artikel 2, definitioner
  14. Återvinning: Insamling och lagring av fluorerade växthusgaser från produkter, inbegriper behållare, och utrustning under underhåll eller service eller innan produkterna, eller utrustningen.
  15. förnyad användning av en återvunnen fluorerad växthusgas efter en grundläggande reningsprocess.
  16. Regenerering: Beredning av en återvunnen fluorerad växthusgas för att uppnå en standard motsvarande ett nyproducerat ämne, med beaktande av dess avsedda användningsområde.
  17. Destruktion: Ett förfarande genom vilket hela eller större delen av en fluorerad växthusgas permanent omvandlas eller uppdelas i ett eller flera stabila ämnen som inte är fluorerade växthusgaser.
  18. Nedmontering: Slutlig avstängning och slutligt tagande ur drift eller bruk av en produkt eller utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser.

När ska rapporter skickas in?

Rapporten ska skickas in senast 31 mars.

Vart ska rapporten skickas?

I de flesta fall ska rapporten skickas till kommunen som är tillsynsmyndighet.

Rapporter för fartyg ska skickas till Transportstyrelsen (Miljötillsynsförordningen 17§, punkt 2).

För övriga mobila utrustningar är kommunen tillsynsmyndighet. I de fall som ett företag har verksamhet i andra kommuner än där man har sitt säte så är det till den kommun där bolaget har sitt säte som rapporten skickas. Den kommun där verksamheten sker ska, om man upptäcker en överträdelse, informera den kommun där bolaget har sitt säte om överträdelsen.

Vilka krav finns för hermetiskt tillsluten utrustning?

Hermetiskt tillsluten utrustning är en utrustning som tätats genom exempelvis svetsning eller förslutna ventiler så att läckaget är obetydligt (definition se EU 517/2014 art 2 punkt 11). Om den utrustningen innehåller mindre än 10 ton koldioxidekvivalenter så omfattas den inte av läckagekontroll eller rapportering. Hermetiskt tillsluten utrustning som innehåller minst 10 ton koldioxidekvivalenter omfattas av läckagekontroll och rapportering.

Vilka undantag finns?

Det finns undantag, bl.a. rapportering för mobil utrustning i fordon registrerade i utlandet. För fler undantag och specifikationer hänvisas till gällande förordningar.

Mer information

Falsk e-post om HFC-kvota

EU-kommissionen har fått uppgift om att det förekommer falsk e-post från HFC-registret, så kallad ”phishing”. Den falska e-posten ser ut att komma från F-gas registret och innehåller ett meddelande om en överföring av kvota och en länk. Länken går till en falsk inloggningssida.  Den som har klickat på  falska länken uppmanas att  byta sitt lösenord. Den som fått en falsk e-post uppmanas att skicka information om den falska e-posten till CLIMA-HFC-REGISTRY.

CLIMA-HFC-REGISTRY@ec.europa.eu

Ansökan om kvoter

Den som har för avsikt att släppa ut HFC i bulk på marknaden i EU under 2023 har nu möjlighet att söka kvoter. Ansökan sker till EU-kommissionen. Ansökan görs mellan 14 mars och 13 april. För att kunna ansöka måste företaget vara registrerat i kommissionens F-gasportal senast 28 februari.

EU-kommissionens vägledning om kvoter

EU-kommissionens meddelande om ansökan

Brexit

Med anledning av Storbritanniens utträde ur den Europeiska gemenskapen så påverkas de kvoter för f-gaser som har fördelats inom EU. Mer information finns i denna skrivelse från EU-kommissionen.

Notice to stakeholders (pdf, europa.eu)

EU-förordning 517/2014 om fluorerade växthusgaser började gälla 1 januari 2015, vilket ligger till grund för den vägledning som nu finns tillgänglig.

Den ersätter den tidigare vägledningen som var kopplad till EU-förordning 842/2006.

FAQ och olika vägledningsdokument publiceras även löpande av kommissionen, vilka vi länkar till då dessa finns tillgängliga. 

Fluorerad växthusgas (F-gas): fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid och andra växthusgaser som innehåller fluor, enligt förteckningen i bilaga I i förordning 517/2014, eller blandningar som innehåller något av ämnena

Faktor för global uppvärmningspotential eller GWP: en växthusgas klimatuppvärmningspotential i förhållande till koldioxidens (CO2). Faktorn för global uppvärmningspotential beräknas i form av uppvärmningspotentialen under 100 år för ett kilogram av en växthusgas i förhållande till ett kilogram koldioxid i enlighet med vad som anges i bilagorna I, II och IV eller i fall av blandningar, beräknade i enlighet med bilaga IV.

Ton koldioxidekvivalenteren mängd växthusgaser, uttryckt som produkten av växthusgasernas vikt i ton och deras faktor för global uppvärmningspotential.

Operatörvarje fysisk eller juridisk person som har det faktiska tekniska ansvaret för de produkter och den utrustning som omfattas av förordning 517/2014

Användningutnyttjande av fluorerade växthusgaser vid framställning, underhåll eller service, inbegripet återfyllning av produkter och utrustning, eller i andra processer som avses i denna förordning.

Utsläppande på marknadennär fluorerade växthusgaser mot betalning eller gratis tillhandahålls eller görs tillgängliga för en annan part i unionen för första gången, eller används för egen räkning om det gäller en producent, inbegripet frisläppande i tullhänseende för fri omsättning i unionen.

Installation: sammanfogande av två eller fler delar eller kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla F-gaser, för att sätta samman ett system på den plats där det ska användas, som innebär sammanfogandet av gasförande ledare i ett system för att utgöra ett fullbordat kretslopp, utan hänsyn till att systemet kan behöva fyllas på efter sammanfogning.

Underhåll och service: allt arbete, utom återvinning i enlighet med artikel 8 och läckagekontroller i enlighet med artiklarna 4 och 10.1 b i förordning 517/2014, som innebär att kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla fluorerade växthusgaser öppnas, särskilt påfyllning av systemet med fluorerade växthusgaser, borttagande av en eller flera delar i kretsen eller utrustningen, hopfogning av två eller flera delar i kretsen eller utrustningen samt reparation av läckor.

Hermetiskt sluten utrustning: utrustning i vilken alla enheter som innehåller fluorerad växthusgas tätats genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning, vilket kan inbegripa förslutna ventiler eller förslutna serviceportar som möjliggör reparationer eller bortskaffande, och som har ett fastställt läckage som är mindre än tre gram per år under ett tryck som uppgår till minst en fjärdedel av det tillåtna maximitrycket.

Förkortningar som används

Svenska F-gasförordningen: Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser
Msa-förordningen: Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter
FMH: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet
MPF: Miljöprövningsförordningen (2013:251)

Det finns ett undantag för underrättelse (14§) och rapportering (15§) i 35§ för utrustningar i ”icke yrkesmässigt bruk”. Kan man se det som att bostadsrättsföreningar och kyrkor omfattas av det undantaget? 

Frågan gäller vad som är yrkesmässigt bruk. Kriterier enligt förarbetena för annan lagstiftning där yrkesmässig förekommer är varaktighet, självständighet och (dock ej nödvändigt) ekonomisk vinst. Naturvårdsverkets tidigare vägledning innebär att oäkta bostadsrättsföreningar uppfyller kriterierna för yrkesmässigt bruk. När det gäller stora bostadsrättsföreningar får det göras en bedömning i det enskilda fallet och det är mycket möjligt att vissa större föreningar som har mer eller mindre en professionell styrelse uppfyller dessa kriterier. Viktigt i sådant fall är att de i god tid blir informerade om tillsynsmyndighetens uppfattning så att de vet att de omfattas av reglerna och får möjlighet att uppfylla sina skyldigheter.

De flesta kyrkor kan anses vara yrkesmässiga.

Behöver operatören alltid underteckna årsrapporten eller kan exempelvis kylföretaget underteckna via fullmakt?

Operatören är ansvarig och ska i normalfallet underteckna.
A) Första frågan är att komma fram till vem som har rätt att underteckna en årsrapport enligt företagets delegationsordningar, firmateckningsrätt osv.
B) När man väl kommit fram till det kan den personen ge kylföretaget rätt att underteckna under förutsättning att delegationsordningen ger personen rätt att vidaredelegera. Det ska vara möjligt att följa rätten att underteckna så att det blir rätt i alla led. 

Vad kan man göra när man konstaterar att en operatör har stora utsläpp år efter år från en utrustning? Kan man exempelvis förelägga att utrustningen ska åtgärdas?

Med stöd av 2 och 26 kap MB kan föreläggande om att vidta åtgärder meddelas.

I vilken omfattning kan man begära in kompletteringar om vilka åtgärder som genomförts för att minska läckage?

Man kan begära att operatören lämnar in dokumentation som verifierar att vidtagna åtgärder har fungerat också inom ramen för tillsynen.

Generellt gäller att den kommun i vilken ett bolag har sitt säte är tillsynsmyndighet och det är även den kommunen som tar emot f-gasrapporter. Innebär det att exempelvis ett åkeri eller bussbolag med många fordon spridda över hela landet ska rapportera alla fordon till den kommun där bolaget har sitt säte?

Det är verksamhetsutövarens ansvar att se till att fordonen är på rätt plats vid rätt tidpunkt. Det är inget som tillsynsmyndigheten kan eller ska ta hänsyn till. Det är dock så att många stora transportföretag har dotterbolag runt om i landet. Det är även många större transportbolag som hyr in fordon och transporttjänster från lokala fordonsägare.

Kraven kring certifiering för arbete med luftkonditionering i fordon ändras efter 1 juli. Räcker det med ett företagscertifikat för att arbeta med luftkonditionering i fordon då?

Nej, förutom företagets certifiering gäller samma krav som tidigare där minst en i personalen är certifierad.

Kan den som har ett kategori II certifikat arbeta med luftkonditionering i fordon enligt den svenska f-gasförordningen fr o m 1 juli 2017?

Nej, ett kategori II certifikat räcker inte för arbete med luftkonditionering i fordon. Det krävs färdigheter och kunskaper motsvarande kategori I och II som är relevanta för arbetet. De kunskapskrav som finns i kategori I omfattar även kunskapskraven i kategori II, men kraven i kategori II är lägre än kategori I. Ett anpassat certifikat för luftkonditionering i fordon kallas kategori V.

Vem kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare? Bestämmelserna för certifiering ser annorlunda ut i den nya f-gasförordningen (2016:1128) jämfört med tidigare.

Det är fortfarande samma certifieringsorgan som kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare. Naturvårdsverket bedömer att 22§ i f-gasförordningen innebär att certifieringsorgan som utfärdar certifikat för arbete med kyl- och värmepumputrustning även kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare. Det vill säga att det är samma krav och rutiner som tidigare.

Finns det någon mängdgräns för det arbete med luftkonditionering i fordon som omfattas av 19§ i f-gasförordningen?

Den enda mängdgräns som gäller från 1 juli 2017 för 19§ är för arbete med mängder under 5 ton koldioxidekvivalent angivet i 19§ punkt 2 för arbeten under ledning av certifierad person. 

Ska rapportering för 2016 göras enligt den tidigare f-gas förordningen (2007:846) eller nya förordningen (2016:1128)? Dvs 10 kg köldmediemängd eller 14 ton CO2- ekvivalent köldmedia

Rapportering för 2016 ska göras för utrustningar med minst 10 kg köldmedia, dvs enligt den tidigare förordningen som gällde under 2016.

Intervallen för läckagekontroll följer de krav som finns i EU 517/2014 och som bygger på CO2-ekvivalenter. Det kravet gäller från 2015.”

Vissa företag säljer F-gaser till privatpersoner för påfyllnad hemma med s.k. gör-det-själv-kit? Är det tillåtet?

Nej, det är inte tillåtet att leverera köldmedier till en icke-certifierad person. Det är heller inte tillåtet att som privatperson fylla på AC-anläggningen på bilen. Det krävs certifikat för att utföra dessa arbeten. 

Jag har som privatperson köpt gas från ett nätföretag för påfyllnad av AC. De kallar gasen för ”ersättningsgas för R134a”. Det har ju visat sig att vissa säljer gasol som ersättning, vilket är brandfarligt. Om det är gasol, får man fylla på det på bilens AC?

En bils AC får aldrig fyllas på med något annat än det den är typgodkänd för. Det spelar därför ingen roll om AC:n i princip är tom på F-gaser eller ej. Alla åtgärder samt påfyllnad på AC ska ske av certifierad personal. När det gäller gasol är det dessutom en brandfarlig gas förenad med stora risker vid denna användning. 

Kan den nya lagstiftningen resultera i att en utrustning som tidigare inte omfattats, omfattas nu? 

Ja. Till exempel utrustning som innehåller under tre kilo köldmedier, men vid omräkning till det nya systemet ger ett värde på över fem ton CO2-ekvivalenter. Utrustningen omfattas då av de krav som ställs i EU:s förordning 517/2014. 

Kan den nya lagstiftningen resultera i att en utrustning som tidigare omfattades, inte gör det nu?

Ja. En utrustning som innehåller över tre kilo köldmedier men som vid omräkning till det nya systemet ger ett värde på under fem ton CO2-ekvivalenter. Den ska då inte längre omfattas av till exempel läckagekontroller. 

Vad är koldioxidekvivalenter, CO2e? 

CO2e är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt utsläpp av en gas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd (kg) koldioxid (CO2). Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra enskilda gasers bidrag till växthuseffekten. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppet (kg) av en växthusgas med gasens så kallade GWP-faktor (Global Warming Potential). I bilaga I och II till förordning 517/2014 finns tabeller med värden för GWP. I bilaga IV finns en metod för att beräkna GWP-faktorn för en blandning. På kylbranschens webbplats finns också ett verktyg för omräkning i Anläggningskollen där man kan få hjälp med beräkningen. 

Vad anger GWP-faktorn för ett köldmedium? 

GWP-faktorn (Global Warming Potential) för ett köldmedium anger hur stor växthuseffekt utsläpp av ett kg av köldmediet har i jämförelse med utsläpp av ett kg koldioxid (CO2). Vet man köldmediets GWP-faktor kan man enkelt beräkna hur många kg CO2 detta motsvarar vid ett läckage. Det får man fram genom att multiplicera mängden utsläppt köldmedium i kg med köldmediets GWP-faktor. I Anläggningskollen kan du få hjälp med beräkningen.

Hur kan GWP-faktorn variera beroende på i vilken rapport man hämtar siffrorna? 

Det har dessvärre förekommit olika uppgifter på GWP-faktorn för några vanligt använda köldmedier. Det beror på att man efter hand blivit bättre på att räkna fram dessa värden och man har då justerat i köldmediernas datablad.

De värden som ska användas är de som anges f-gasförordningens (EU/517/2014) Bilaga I och som för blandningar räknas fram enligt Bilaga IV. Dessa är baserade på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges. I Köldmedietabellen hittar du de vanligast förekommande köldmediernas GWP-faktor. En del av de köldmedier i tabellen har ett osäkert GWP-värde eftersom det inte är känt om värdena utgår från IPCC:s fjärde utvärderingsrapport eller annan källa. Det gäller främst de värden som har hänvisning till säkerhetsdatablad.

Är R22 förbjudet att använda? Finns miljösanktionsavgift för överträdelse?  

HCFC (till exempel R22) med fyllnadsmängd över tre kilo får inte användas efter den 1 januari 2015. För utrustning som innehåller mindre än tre kilo, får den användas men inte fyllas på med nytt HCFC-köldmedium.

När anläggningen tas ur bruk ska den skrotas, vilket innebär att den ska tömmas på köldmedium. Detta ska utföras av person med certifikat (f-gas). Det saknas miljösanktionsavgift för denna överträdelse, men det kan vara aktuellt med åtalsanmälan. 

Vad är en installation?

En installation görs när två delar, till exempel rör, som innehåller köldmedier, eller är avsedda att innehålla köldmedier, sätts samman på en plats (se definition i artikel 2 i EU:s förordning 517/2014). Om detta inte sker har inte en installation utförts. Inget undantag görs för privatpersoner.

Vad gäller före installation eller konvertering av utrustning på 14 ton koldioxidekvivalent eller mer?

Den som är eller avser att bli operatör av en stationär kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som innehåller 14 ton koldioxidekvivalent f-gaser eller mer ska enligt 14 § i svenska f-gasförordningen i god tid informera och samråda med tillsynsmyndigheten. Detsamma gäller vid konvertering. Detta ger tillsynsmyndigheten vetskap om anläggningen och möjlighet att kunna påverka eller ifrågasätta om det är möjligt att använda alternativa köldmedier.

Den som inte informerar tillsynsmyndigheten måste betala en miljösanktionsavgift på 5000 kr (9 kap. 19 § MSA-förordningen).

Stora anläggningar kan omfattas av anmälningsplikt enligt MPF. I 17 § FMH finns också bestämmelser om anmälningsplikt för värmepumpar för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen har rätt att meddela föreskrifter om luftvärmepumpar till skydd för människors hälsa, enligt 40 § FMH.

Vilka utrustningar ska räknas in i den årliga köldmedierapporten?

I 15 § i den svenska f-gasförordningen finns krav på rapportering till tillsynsmyndigheten.

Det är operatören som är ansvarig för att rapporteringen görs. Rapportering ska göras i de fall då en eller flera utrustningar i en anläggning totalt når upp till 14 ton koldioxidekvivalent f-gaser eller mer. I den totala mängden f-gaser är det endast utrustningar som omfattas av krav på läckagekontroll som räknas med. Har anläggningen under någon del av året innehållit en total köldmediemängd på 14 ton koldioxidekvivalent eller mer, ska man skicka in resultaten av läckagekontrollerna som gjorts i en årlig rapport till tillsynsmyndigheten. Rapporten ska skickas in senast den 31 mars året efter det att läckagekontrollen gjorts.

Hur ska intervallet minst 12 månader för läckagekontroll tolkas?

Europeiska kommissionen har konstaterat att intervallet inte ger utrymme för flexibla tolkningar, vilket innebär att kontrollen måste utföras inom en period om högst 12 månader efter den dag då den sista kontrollen utfördes. Det innebär att en kontroll måste göras senast samma datum året efter.

Operatören ansvarar för att läckagekontroller utförs. Den som utför kontrollerna måste vara certifierad.

Är icke aktiva utrustningar undantagna från återkommande kontroll?

Nej. En utrustning med köldmedier ska läckagekontrolleras, oavsett om det används eller inte. Samma intervall för läckagekontroll gäller för köldmedier när det är kvar i aggregatet. Då utrustningen töms på köldmedier krävs inte läckagekontroller. 

Vem är ansvarig för den periodiska läckagekontrollen av en utrustning som innehåller F-gaser?

Det är operatören som är ansvarig för att kontroller görs. I de allra flesta fall är det likställt med verksamhetsutövare. Operatör är den som har det faktiska bestämmandet över tekniska funktionerna av utrustningen, tillgång till utrustningen, som beslutar om tekniska ändringar, byten av delar med mera.

Får en privatperson installera en värmepump utan att ha certifikat?

NejEn person som ska installera eller demontera en värmepump ska vara certifierad. Inga undantag görs för privatpersoner.

Ska privatpersoner läckagekontrollera och föra register om utrustningen omfattas av EU:s F-gasförordning? 

Ja. Privatpersoner omfattas av EU:s f-gasförordning om utrustningen innehåller de mängder F-gaser som gör att man omfattas. Även att föra register gäller för privatpersoner. Det görs ingen skillnad mellan verksamhetsutövare och privatpersoner.

Privatpersoner omfattas även av miljösanktionsavgifter för utebliven läckagekontroll.

Kan en leverantör avtala bort skyldigheten att ta tillbaka köldmedier kostnadsfritt?

Nej. Det går inte avtala bort det kostnadsfria återtagandet av köldmedier, i enlighet med 12 § i den svenska f-gasförordningen.

Gäller ett certifikat i Sverige som är utfärdat i ett annat EU-land och som motsvarar de krav som ställs enligt EU:s lagstiftning?

Ja. Om man har skaffat ett certifikat i ett visst EU-land så kan man arbeta på detta certifikat även i Sverige.

Finns det någon förteckning över vilka företag eller personer som är certifierade?

Det går att kontakta ackrediterat certifieringsorgan. De har förteckningar över företag eller personer som är certifierade. Där kan du bland annat få reda på när certifikat togs och för vilken kategori. Swedac har uppgifter om ackrediterade certifieringsorgan

Swedac.se