Förebygga skador från vildsvin

Utläggning av tillskottsfoder styr var vildsvin uppehåller sig. Ju närmare en åtel eller utfodringsplats ligger jordbruksmark, desto större är risken att vildsvinen födosöker och åsamkar skador där.

Undvik därför att lägga ut foder när och där risken för skador är hög. Som exempel är rekommendationen i Tyskland och Frankrike att hålla minst 500–1000 meters avstånd till jordbruksmark.

Kunskap om grödors begärlighet för vildsvin kan hjälpa i planeringen av brukande och förebyggande av skador. 

På syd- och mellansvensk jordbruksmark väljer vildsvin under sommaren enligt följande: 

• Havre föredras i cirka fyra gånger högre grad än en genomsnittlig marktyp. 
• Vårsått vete föredras i cirka tre gånger högre grad än en genomsnittlig marktyp.
• Andra blandade spannmål som vårsådd raps och höstsådd rågvete föredras i cirka tre gånger högre grad än en genomsnittlig marktyp.
• Höstsått vete undviks mer än en genomsnittlig marktyp.
• Gräsbeväxt mark undviks mer än en genomsnittlig marktyp.

Jakt i syfte att förebygga skador från vildsvin bedrivs med fördel på platser där skador redan finns eller riskerar att uppstå.

Planera gärna jakten utifrån:

• Grödans begärlighet: grödor som lockar mer och kräver mer insatser.  
• Tidigare erfarenheter: ofta finns kännedom om vilka fält som brukar drabbas mest och därför är i mest behov av skydd. 
• Årets tillgång på vildsvin: stammens täthet och storleken på årets föryngring av vildsvin påverkar behovet av skydd. 
• Tillgänglig ljuskälla vid tidpunkt för jakten:
  
  • Solljus som, beroende på årstid, möjliggör jakt sena kvällar med optiska riktmedel (kikarsikte) och handkikare.
  • Månljus som möjliggör jakt efter solens nedgång med optiska riktmedel (kikarsikte) och handkikare.
  • Lampa eller elektrooptiska riktmedel (mörkersikte eller termiskt sikte) och handkikare med elektrooptik som underlättar och möjliggör jakt i förhållanden som annars vore för mörka, dimmiga eller ha för skymmande vegetation. 
    
    För att säkerställa fullgott kulfång vid jakt i mörker, oavsett ljuskälla, behöver skjutplatsen vara känd.
• Att göra insatser före grödan blir som mest attraktiv, vilket har fördelar för förebyggande av skador:
  
  • Grödan har ännu inte blivit så högväxt. Det gör det enklare att bedöma att rätt djur fälls och att träffläget blir rätt. 
  • Försommaren ger bättre ljusförhållanden under jakten.
  •  Tidig jakt minskar sannolikt antalet skadegörande individer på platsen, när grödan är som mest attraktiv under högsommaren.

Elstängsel kan under vissa förutsättningar vara en metod att överväga för att skydda begärliga grödor från vildsvin.

Oftast är det ett alternativ för mindre arealer på grund av att det är relativt dyrt och kräver mycket underhåll. Av resursskäl kan du också överväga att endast stängsla den mest utsatta sidan av åkern, till exempel en sida som vetter åt skog eller tät vegetation, från vilken vildsvinen sannolikt tar sig in till grödan. 

Ta med fördel bort eller glesa ut tät vegetation som t.ex. ungskog, buskar eller vass, i den mån det är möjligt. På så sätt minskas de miljöer som vildsvinen föredrar för skydd och vila. Det innebär sannolikt att vildsvinen väljer att dagtid vistas längre ifrån tätorten och sammantaget trivs sämre i området.   

Ju närmare enplats vildsvin finner begärlig föda desto mer väljer de att vistas i det området, söka föda och riskera att orsaka skador. 

Undvik därför så långt möjligt begärlig vildsvinsföda i området, vilket kan indelas i tre kategorier:

• Vegetationen i området.
  Undvik så långt det går att vildsvinen når begärliga frukter från växter eller odlingar. Ett sätt kan vara att informera allmänhet, som har problem med vildsvinsbesök i trädgården, att inte låta fallfrukt vara tillgängligt för vildsvinen.
• Utfodring eller åtling
  Utfodring och åtling lockar vildsvin. Ju närmare tillskottsfoder läggs en plats, desto mer väljer vildsvinen att tillbringa tid och leta föda i detta område, med följden att risken för skador ökar i sådana områden.
  
  Om det på en fastighet läggs ut tillskottsfoder närliggande till området med skadeproblematik, för gärna dialog med berörd markägare eller jakträttshavare om att flytta platsen där tillskottsfoder läggs ut. 

• Avfall, sopor och kompost
  En del sorters avfall, sopor och kompost kan locka eller utgöra föda för vildsvin. Sådant lockande och sådan födotillgång bör undvikas. Både för att minska vildsvinens förekomst i området och för att sänka risken för spridning av afrikansk svinpest från avfall till vildsvin.

Mer om kommunens ansvar samt metoder för att skydda avfallsanläggningar och sopkärl från vildsvin:

Afrikansk svinpest

Jakt kan minska både antalet vildsvin och deras vilja att vistas i området. Det senare eftersom jakten ger en störningseffekt. I tätorter sker jakt enligt särskilda regler och krav samt utförs ofta genom kommunens utsedda jägare.

Om en gräsmatta skadas genom bök kan utläggning av rutnätsformat armeringsjärn, som växer in i gräsmattan, vara en förebyggande metod. Särskilt på mindre ytor eller särskilt utsatta delar.  

Kan ge långsiktigt skydd vid till exempel parker, soptippar, trädgårdar, idrottsplatser och industrier där skadorna är stora.

En del problem kan förebyggas genom att minska eventuell fallfrukt eller andra växter på tomten som utgör begärlig föda för vildsvin. 

Detsamma gäller om närliggande fastigheter har utfodring eller åtelplatser för vildsvin i närheten av tomten. I så fall kan en möjlig åtgärd vara att föra dialog med berörd markägare eller jakträttsinnehavare för att se om denne kan flytta platsen för utläggning av foder. Detta med tanke på att fodret lockar vildsvinen och ju närmare tillskottsfoder läggs tomten desto mer väljer vildsvinen att tillbringa tid och leta föda inom området som tomten finns, vilket ökar risken för skador. 

Om skadorna består i uppbökad gräsmatta kan utläggning av rutnätsformat armeringsjärn, som växer in i gräsmattan, vara en förebyggande metod. Särskilt på mindre ytor eller särskilt utsatta delar.  

Att störa vildsvinen på olika sätt kan vara en framkomlig väg:

• En radio med mänskliga röster eller ljus som tänds av en rörelsevakt kan vara hjälpmedel som underlättar störning av vildsvin nattetid. 
• Manuella insatser i form av skrämmande ljud, ljus eller rörelser kan också fungera. 

Vid återkommande besök av vildsvin kan det också vara värt att se om det går att ordna jakt på eller i närheten av tomten, för att försöka fälla någon skadegörande individ och samtidigt skrämma några ytterligare individer. Eventuellt kan rätt kontaktväg för att försöka åstadkomma denna åtgärd vara jägare som bedriver jakt på angränsande fastighet eller en angränsande markägare. Är tomten belägen i tätort, se också avsnittet Tätort och allmän plats.

Långsiktigt skydd mot vildsvin i form av elstängsel kan övervägas på en del fastigheter. Särskilt där problemen är stora eller fastigheten under långa perioder står obebodd.