Tillsynsvägledning

Tillsynsvägledning om invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter som sprids med massor

Granskad: ‎den ‎26‎ ‎mars‎ ‎2025

Tillsynsmyndigheter har en viktig roll i att förhindra spridning av invasiva arter som kommer av hantering av massor. Här vägleder vi om regler, ansvar och vilka krav tillsynsmyndigheter kan ställa på verksamheter som hanterar massor.

Invasiva främmande arter, framför allt växter, kan förekomma på platser där massor tas upp och följa med i de uppgrävda massorna i form av frön eller som växtdelar. Om massorna används i anläggningsändamål kan växtdelar eller frön gro och ge upphov till nya bestånd på anläggningsytan. Även transport eller återanvändning av redskap kan bidra till spridningen längs infrastruktur eller inom exploateringsområden. Genom tillsyn går det att förebygga att invasiva främmande arter som är på fel plats vid fel tillfälle sprids.

Sidan vänder sig till

I första hand till tillsynshandläggare som arbetar med tillsyn av invasiva främmande arter på länsstyrelser och kommuner. Informationen kan även vara till hjälp för tillsynshandläggare på Skogsstyrelsen och Försvarsinspektören för hälsa och miljö.

Frågor och svar

Tillsynen av invasiva främmande arter syftar till att säkerställa att förbudet mot att avsiktligt låta invasiva främmande arter bland annat växa, reproducera sig eller släppas ut i miljön följs, se artikel 7.1 i EU-förordningen.

Förbuden gäller endast invasiva främmande arter som finns uppräknade i EU:s förteckning, till exempel jättebalsamin, jätteloka, gudaträd och gul skunkkalla.

Invasiva växter och djur på EU:s förteckning

För de invasiva främmande arter som inte omfattas av EU:s förteckning är utgångspunkten för tillsynen de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. 

Reglerna innebär bland annat att, den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda miljön mot skada samt utföra de skyddsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten skadar miljön. Tillsynen handlar om att kontrollera att verksamhetsutövaren har den kunskap och vidtar de åtgärder som behövs. 

Länsstyrelsen är ansvarig tillsynsmyndighet i fråga om EU-förordningen. Det innebär att länsstyrelsen kan utföra tillsyn utifrån förbudet i artikel 7.1 i EU-förordningen. Länsstyrelsen kan då ställa krav på åtgärder men ska även ge vägledning utifrån gällande regler.

En kommun kan överta ansvaret för tillsynen av invasiva främmande arter från länsstyrelsen om kommunfullmäktige begär det (1 kap. 18 § miljötillsynsförordningen). Överlåtelsen av tillsynsansvaret ska avse en viss typ av tillsynsobjekt, en viss typ av tillsynsobjekt med undantag för ett visst eller vissa tillsynsobjekt, eller ett visst tillsynsobjekt (1 kap. 19 § miljötillsynsförordningen).

Om kommunen inte har övertagit tillsynsansvaret för invasiva främmande arter från länsstyrelsen sker tillsynen av invasiva främmande arter endast inom ramen för annan miljöbalkstillsyn. Det innebär att kommunen i sin tillsyn kopplat till exempelvis avfall, livsmedel, växtskydd, växtnäring även kan observera om verksamheten hanterar jordmassor innehållande invasiva främmande arter i enlighet med gällande regler.

Upptäcker kommunen otillåten hantering av invasiva främmande arter hos en verksamhet kommunen har tillsynsansvar för ska den informera länsstyrelsen. Länsstyrelsen och kommunen får sedan gemensamt bestämma hur de går vidare med tillsynen och vem som informerar/förelägger verksamhetsutövaren att vidta lämpliga åtgärder. Upptäcker kommunen i sin tillsyn en åtgärd där det finns risk för spridning av invasiva främmande arter ska kommunen även informera länsstyrelsen om detta, för vidtagande av åtgärder.

Har flera myndigheter tillsyn över verksamheten bör tillsynsmyndigheten noga se till att samordna eventuella förelägganden, vare sig dessa rör försiktighetsmått eller egenkontroll, med övriga tillsynsmyndigheter.

Kommunen ska då undersöka om hanteringen av invasiva främmande arter på avfallsanläggningen följer restriktionerna i artikel 7.1 EU-förordningen. Det kan då vara bra att titta på hur massor fraktas inom anläggningen (övertäcka, närmsta vägen, separat från övrigt avfall osv), hur maskiner som hanterar massorna rengörs, hur området för massor med invasiva främmande arter övervakas m.m. Kommunen har då samma möjligheter som länsstyrelsen att utfärda förelägganden m.m.  med avseende på hanteringen av invasiva främmande arter. 

Vilka krav som kan ställas måste bedömas från fall till fall. Kraven kan exempelvis avse; skyltning, information, framtagande av handlingsplan eller bekämpningsplaner, täckning av släp vid transport, tvätt av verktyg och maskiner, övervakning av spridning, undersökning av massornas innehåll, dokumentation, massors spårbarhet eller att förbjuda transport om risk föreligger för spridning.

Om en verksamhet som kommunen har tillsynsansvar över hanterarmassor innehållande invasiva främmande arter ingår det i tillsynen av verksamheten att se till så hanteringen av invasiva främmande arter är lagenlig. 

Det är viktigt att den tillsynsmyndighet som i tillsynen uppmärksammar en otillåten hantering av invasiva främmande arter tar kontakt med länsstyrelsen som är ansvarig tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen kan då avgöra om kommunen kan hantera överträdelsen med egna förelägganden och beslut eller om länsstyrelsen behöver utföra ytterligare tillsyn. 

Om en tillsynsmyndighet upptäcker en överträdelse av förbuden i artikel 7 i EU-förordningen och det finns anledning att anta att ett brott har begåtts, ska myndigheten anmäla överträdelsen till polis eller åklagare skyndsamt (26 kap. 2 § miljöbalken). Straffbestämmelsen finns i 29 kap. 2 c § miljöbalken.

Vid prövning av verksamheter och åtgärder ska förekomsten av invasiva främmande arter som omfattas av förordningen utredas och hanteras genom de skyddsåtgärder eller försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att de sprids. Om beslutade skyddsåtgärder eller försiktighetsmått efterlevs är en fråga för den ansvariga tillsynsmyndighet att kontrollera.

I arbetet med att ta fram en detaljplan är det lämpligt att invasiva främmande arter beaktas. Då kan bestånd av invasiva främmande arter identifieras och beskrivas i planbeskrivningen. Där kan även information om de försiktighetsåtgärder som bör vidtas för att förhindra spridning redovisas. Exempelvis kan det i planbeskrivningen framgå att massor inte får flyttas eller att grävning i området bör undvikas. En planbeskrivning som innehåller information om invasiva främmande arter kan tillsynsmyndigheten använda som underlag vid tillsyn av exploateringsföretag inom planområdet eller liknande.

Antalet olika verksamheter som potentiellt kan sprida invasiva främmande arter i jordmassor är hög. För att jobba med dessa på ett effektivt sätt måste tillsynsmyndigheten prioritera att genomföra och planera tillsyn som får genomslag i efterlevnaden av lagstiftningen, och i förlängningen minska risken för spridning av invasiva främmande arter. Exempel på detta är att prioritera tillsyn mot verksamheter som utför aktiviteter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga, till exempel verksamhetsutövare inom exploatering, avfallsanläggningar, markentreprenad eller täktverksamhet. En effektiv metod för tillsyn kan även vara att arbeta proaktivt med kommunikativa insatser eller genom att meddela försiktighetsmått i anmälningsärenden. 

Tillsynsmyndigheten kan ställa krav på kommunen i egenskap av fastighetsägare, verksamhetsutövare m.m., på samma sätt som tillsynsmyndigheten kan ställa krav mot den som avsiktligt hanterar massor innehållande listade invasiva främmande arter för att se till så att reglerna efterlevs.

Tillsynsmyndigheten kan exempelvis kräva att en kommun, som fastighetsägare, ska upprätta och lämna in en handlingsplan för bekämpning av EU-listade invasiva främmande arter på kommunens fastigheter. Se MÖD M 5567-24 och 26 kap. 21 § miljöbalken för jämförelse.

Mål: M 5567-24 (domstol.se)

(jfr MÖD M 5567-24 och 26 kap. 21 § miljöbalken).

Relevanta områden för tillsyn

Antalet verksamheter som potentiellt kan sprida invasiva främmande arter i jordmassor är hög. För att jobba med dessa på ett effektivt sätt måste tillsynsmyndigheten prioritera att genomföra och planera tillsyn som får genomslag i efterlevnaden av lagstiftningen, och i förlängningen minska risken för spridning av invasiva främmande arter.

Särskilt stor risk för spridning av invasiva främmande arter finns inom många olika sorters verksamheter och åtgärder, ofta är de tillstånds- eller anmälningspliktiga:

  • Verksamhetsutövare inom bygg, exploatering och infrastruktur.
  • Avfalls- och mottagningsanläggningar.
  • Återvinningscentraler.
  • Markentreprenad, lagring och täktverksamhet.
  • Anläggningar som bearbetar eller samlar in jordmassor.

En effektiv metod för tillsyn kan även vara att arbeta proaktivt med kommunikativa insatser eller genom att meddela försiktighetsmått i anmälningsärenden. 

Miljöfarlig verksamhet

Användning av massor i anläggningsändamål kan enligt miljöbalken betraktas som miljöfarlig verksamhet. Är massan avfall kan de också vara tillstånds- eller anmälningspliktigt.

En del av nationella tillsynsstrategin

Tillsynsvägledningen är en del i arbetet med nationella tillsynsstrategin för 2022-2025.

Ansvarsfördelning och samverkan mellan olika tillsynsmyndigheter