Vägledning

Bekämpning av invasiva främmande växter på land

Bekämpning och hantering av parkslide

Här hittar du information och rekommendationer om hur parkslide bör bekämpas och hanteras.

Parkslide är en invasiv och besvärlig växt att bekämpa. Läs noga på om bekämpning innan du börjar. Tänk på att det ibland kan vara bättre att inte bekämpa den då bekämpningen i sig kan innebära spridning av växten.

 

Om arten

Parkslide (Reynoutria japonica, tidigare Fallopia japonica) är en seglivad växt med mycket stor spridningskraft, som snabbt kan ta över stora områden och tränger ut andra arter. Den utgör stort problem i trädgårdar och i infrastruktur och är mycket svår att bekämpa.

Parksliden är en storväxt som kan bli upptill 2,5 meter hög, har grov stjälk och är ljust grön eller rödbrun, växer upprätt med rik grenighet. Parkslide är spridd i södra Sverige upp till Dalarna med enstaka fynd längs kusten upp till Umeå, men finns ännu inte i inlandet norr om Dalälven.

Parsklide förväxlas ibland med sin släkting som kallas jätteslide. Dessutom finns en hybridart som kallas hybridslide. 

Mer om parkslide, jätteslide och hybridslide här

Undvik spridning till nya platser

Eftersom parkslide lätt får fäste på nya platser och är så svårt att bekämpa, är det viktigare att inte sprida parkslide till nya platser än att faktiskt bekämpa det. Om du inte kan genomföra en spridningssäker bekämpning ska du avstå från att bekämpa.

Det är viktigt att tänka igenom varje steg och säkerställa att du kan hantera jord och växtmaterial rätt. Det är bättre att avvakta med bekämpning tills du känner att du har ekonomiska förutsättningar och tid med en säker bekämpning och har tillräckligt med information för att genomföra den.

Om du väljer att ta in en entreprenör för att genomföra arbetet, försäkra dig om att de hanterar växtdelar och jordmassor på ett säkert sätt.

Om du köper jord, kontrollera med säljaren var jorden kommer ifrån och att den är ren från parkslide (och andra invasiva arter).

Transportera aldrig någon del av parkslide oförpackat i öppna släp eller gallersläp. En del av den initiala spridningen utmed vägkanter beror troligen på att växtdelar trillat av i transport.

När ska parkslide bekämpas?

Naturvårdsverkets rekommendation är att avstå från att bekämpa parkslide om den inte verkar sprida sig eller inte är ett problem för dig som har den på din mark.

Om du inte har för avsikt att bekämpa parksliden bör du inte ändra på något som du gjort tidigare och som har fungerat. Om du till exempel tidigare trimmat den några gånger per år under växtsäsongen kan du fortsätta med det om du upplever att det har fungerat bra.

Om du inte vet hur parksliden har skötts innan och inte har för avsikt att bekämpa parksliden utan bara är ute efter att städa i trädgården bör du vänta till plantan vissnat ner på hösten innan du klipper den.

Ett sätt att bedöma om plantan sprider sig kan vara att ha växten under uppsikt och markera ytterkanterna av beståndet (kanske med pinnar i marken) för att notera om den sprider sig från år till år.

Situationer då det kan vara aktuellt att bekämpa kan till exempel vara

  • vid ombyggnad eller anläggning av trädgård på din tomt,
  • om den börjar sprida sig till grannen
  • eller börjar närma sig ett vattendrag eller sjö.

Förberedelser inför bekämpning

Inför bekämpning är det viktigt att förbereda sig ordentligt. Här är exempel på några viktiga förberedelser och saker att tänka på:

  • Läs på om parkslide.
  • Läs på om bekämpningsmetod och bestäm vilken metod som är mest lämplig
  • Ta reda på vilka regler du behöver förhålla dig till vid val av en viss metod
  • Ta fram en plan för bekämpningen och tänk på att bekämpa hela beståndet
  • Samråd med angränsande markägare om beståndet spridit sig till grannen. Sträva efter att genomföra en samordnad insats.
  • Kontrollera att en återvinningscentral i kommunen tar emot växtavfallet innan bekämpning påbörjas och vilka instruktioner som finns för packning av avfallet i kommunen.

Vid större exploatering som exempelvis vid uppförande av vägar eller bostadsområden är det viktigt att i tidigt skede identifiera förekomster och ta fram en plan för hanteringen av förekomster av parkslide.

Hantering av växtavfall

Glöm inte hantering av växtavfallet från invasiva främmande arter. På sidorna nedan kan du läsa mer om hur du gör:

Ineffektiva, olagliga och miljöfarliga metoder

Eftersom parkslide är så svårbekämpat har många metoder testats, tyvärr också metoder som är mycket miljöfarliga, ineffektiva och olagliga.

Det är inte tillåtet att hälla bensin eller diesel på parkslide, inte heller saltsyra, svavelsyra, kaustiksoda (”propplösare”) eller batterisyra. Förutom att det är mycket miljöfarligt och olagligt är det dessutom ineffektivt eftersom ämnena inte tas upp aktivt av rötterna.

En metod som testats av många är att försöka salta ihjäl parksliden. Parkslide är generellt väldigt tålig mot salt, den växer gärna både på strandängar och i vägkanter som saltas. De mängder salt som behövs för att avdöda parkslide är mycket skadligt för naturen och tar död på organismer i jorden både lokalt och en bra bit ifrån platsen. Salt ändrar också kemin i marken och markens vattenhållande egenskaper och tar mycket lång tid att skölja ur jorden.

Att välja metod

Det finns många faktorer som spelar in när du ska välja metod. Plats, storlek på beståndet, ekonomiska förutsättningar och tidsresurser spelar roll. Det går inte att rekommendera en metod som fungerar för alla, eller ens de flesta. Det finns idag inte någon metod som garanterat helt tar bort parkslide från en plats.

Grävning och bortforsling samt inneslutning med markduk är metoder där en engångsinsats kan lösa problemet, men som ofta innebär en stor engångskostnad. Dessa metoder har också flera riskmoment som gör att det kan bli mycket efterarbete. Metoderna har också sina begränsningar, markduk kräver till exempel att marken är fri från träd, buskar och byggnationer eftersom det är svårt att få markduken att fästa så att det blir tätt.

Ytligt mekaniska metoder som klippning och rotdragning är “billiga” och kan utföras av de flesta, men har du ett gammalt bestånd med ett utbrett rot- och jordstamssystem kan bekämpningen behöva ske under många år. Det är också risk att plantan “sticker iväg” i sidled, kanske till någon annans mark som man inte har rådighet över. Då krävs samarbete och vilja att bekämpa från den angränsande fastighetsägaren. Tänk på att metoden måste upprepas tätt, sker det för sällan är det verkningslöst och kan leda till större problem.

Kemisk bekämpning med produkter innehållande glyfosat är bevisat effektivt men har många restriktioner. Även här måste metoden upprepas under flera år. Det är heller inte tillåtet att användas i närheten av vatten och endast personer med behörighet att använda växtskyddsmedel får utföra bekämpningen.

Du kan läsa mer om metoderna här under och i metodkatalogen:

Viktigt!

Tänk på följande råd vid och efter bekämpning

Oavsett vilken metod du använder vid bekämpning behöver du tänka på följande när du hanterar parkslide under och efter bekämpningen:

  • Detaljerna i bekämpningen är ofta viktiga, hoppa inte över steg.
  • Hantera växtavfallet på rätt sätt för att undvika spridning vid transport av avfallet.
  • Rengör redskap från jord efter kontakt med parkslide.
  • Jord från det bekämpade området ska inte flyttas utan återföras till samma plats eftersom de fortfarande kan innehålla grobara delar.

Metoder för bekämpning

Med mekanisk bekämpning avses metoder där växtdelar åtgärdas genom klippning, rotdragning, grävning eller täckning. Utöver detta finns kemisk bekämpning. Ofta kan en kombination av metoder användas. Nedan beskrivs dessa olika metoders för- och nackdelar och tillämpning.

Mekanisk bekämpning

Alla former av mekanisk bearbetning av de ovanjordiska delarna under växtsäsongen riskerar att stimulera plantans vilande rötter och jordstammar att sätta nya skott längre bort från ursprungsplantan. Det gäller särskilt när plantan är väletablerad. Du får vara beredd på att plantan ”sticker iväg” och kanske blir tätare.

Detta gäller oavsett om du väljer att klippa, dra upp den med rötterna eller vid bekämpning genom bete. Om denna typ av bekämpning påbörjas på en väletablerad planta sätter den ofta mycket sidoskott också långt från ursprungsplantan. Om plantan står nära andra fastigheter eller tomter kan det vara bra att prata med grannarna innan du bekämpar och få godkänt att ta bort skott även på deras mark.

För att metoden ska lyckas behöver du klippa eller rycka parksliden ofta under hela dess växtsäsong. Hur ofta är i dagsläget svårt att besvara eftersom få långtidsstudier på metoden är gjorda, men riktlinjen är minst en gång per månad, gärna oftare. Det kommer att ta flera år innan växten slutar sätta skott. Hur lång tid det tar beror på mängden rötter under jord. Med ett ungt bestånd kan det gå ganska snabbt medan ett äldre bestånd kan ta många år att trötta ut.

För att lyckas är det oerhört viktigt att du har hand om avfallet på rätt sätt. Inga levande delar av parkslide, till exempel rötter eller stamdelar, ska slängas på någon form av kompost eller i naturen. Om du inte vill ta avfallet till återvinningscentralen kan du låta stamdelar torka in ordentligt på en hårdgjord yta. De kan inte orsaka spridning när de har blivit helt bruna rakt igenom.

Om du tar materialet till en återvinningscentral ska det vara väl förpackat och slängas i anvisat kärl. Fråga på återvinningscentralen vilka riktlinjer de har. Det ska absolut inte slängas i kärlet för trädgårdsavfall!

Privatpersoner som anlitar ett företag för att till exempel klippa ner eller gräva upp buskar och andra växter på tomten kan ofta få rutavdrag. Det är utföraren som gör ett avdrag på arbetskostnaden på fakturan. Kontrollera därför med företaget om de erbjuder rutavdrag.

Det finns i dagsläget få bevis för bekämpning genom bete fungerar men försök med både grisar, får och getter pågår på flera platser.

Ibland kan total utgrävning av parkslidens rötter vara en lösning. Ofta blir detta dock dyrt och risken att misslyckas med metoden är ganska stor. Eftersom varje jordstam som går av i grävningen kan skapa en ny planta är det stor risk att parkslide återetableras. Både små och stora bestånd kan grävas ut totalt men tänk på att planera insatsen noggrant och ha goda marginaler runt om beståndet för att få med utlöpare.

Det är av yttersta vikt att all jord som grävs upp och schaktas bort från platsen tas omhand på rätt sätt. Jorden ska köras, i täckt släp, till en avfallsstation som kan ta emot den. Kontakta avfallsstationen i förväg och kontrollera att de tar emot jord med parkslide.

Alla redskap och maskindelar som varit i kontakt med jord med parkslide måste rengöras noggrant med högtryckstvätt eller borste så att ingen jord är kvar. Detta inkluderar spadar och skosulor. Det är väldigt lätt att rotdelar blir kvar och dessa stimuleras då ofta att snabbt sätta skott. Om du väljer att gräva ut ett område bör du också ha en plan för att hantera skott som kommer upp efter att arbetet är utfört.

Om området där parkslide finns måste grävas av en annan anledning än för att bekämpa den, tex dragning av ledning, kan det vara lämpligt att planera för att även ta bort hela parkslidebeståndet. Om du istället låter jord med parksliderötter vara kvar är risken stor att man få en ökning och spridning av plantor på platsen.

Fundera dock på om det verkligen är nödvändigt att gräva på platsen, risken är stor att du förvärrar problemet! Läs mer om grävning vid hantering av parkslide i infrastrukturen längre ner på sidan.

Markduk är som uppgrävning en metod som, om den görs helt rätt, kan åtgärda ytan med parkslide vid ett bekämpningstillfälle. Metoden kan utföras när som helst under året. Du kan installera duken permanent eller tillfälligt.

En tillfällig duk kan vara värt att testa på ett yngre bestånd men kunskapsläget kring hur länge duken behöver ligga är i dagsläget dåligt och det går inte att svara på hur länge den måste ligga, men en rekommendation är att den bör ligga i minst fem år. Du bör noggrant följa beståndets utveckling och ta hand om skott som kommer upp vid sidan av. Efter att du tagit bort duken behöver du följa upp området under flera år då det kan ta tid innan skotten kommer upp igen.

En “permanent” duk kan också anläggas, en metod som gör det möjligt att utnyttja ytan till annat direkt efter anläggande. Parksliden tas bort eller plattas ner och en grövre duk installeras. Det är viktigt att duken är väl anpassad för ändamålet. Om en duk inte räcker måste duken tejpas eller fogas samman väl och det får inte bli hål på, eller försvagningar i, duken. Om det finns träd eller konstruktioner i området som ska täckas bör dessa avlägsnas eftersom man sällan lyckas foga duken hårt nog runt öppningar.

Området behöver täckas med god marginal. Exakt hur mycket är svårt att svara på utan att undersöka platsen, men normalt räcker 3–4 m. Det är viktigt att förankra (gräva ner) duken väl och hela ytan täcks sedan med minst 20–30 cm jord, sand eller grus. Du kan bygga eller plantera ovanpå, men inget som riskerar att ta hål på duken (träd och buskars rötter riskerar att tränga igenom). Precis som för en tillfällig duk är kunskapsläget för hur länge duken måste ligga dålig och vi rekommenderar tillsvidare att om du täckt duken med sand/jord/grus så låter du den ligga och avlägsnar den inte.

Även om man gjort rätt kan man ha otur och få skott som kommer på sidorna eller att det kommer genom ett hål som blivit i duken. Ha uppsikt på området där duken är lagd och ha en plan för att hantera skott. Skotten kan behandlas mekaniskt (klipp, rotdra), kemiskt (se ”Kemisk bekämpning”- Samma regler gäller), eller genom att täta hålet eller lägga på ytterligare duk.

Kemisk bekämpning

I första hand bör kemisk bekämpning undvikas men om det inte anses genomförbart med andra metoder kan kemisk bekämpning vara aktuell. Om kemisk bekämpning anses nödvändig är det viktigt att följa de försiktighetsråd, förbud och regler som gäller vid applicering av växtskyddsmedel samt i förhållande till den plats där bekämpningen är tänkt att genomföras.

Det är också viktigt att följa instruktioner för respektive produkt: hur ofta man får applicera växtskyddsmedlet samt vilka koncentrationer som är tillåtna.

Lagstiftning

Glyfosat är ett verksamt ämne i vissa växtskyddsmedel och som under vissa förutsättningar visats effektivt mot parkslide. För privatpersoner är dock samtliga produkter med glyfosat förbjudna, vilket innebär att endast yrkesmässig hantering är tillåten.

All kemisk bekämpning ska därför utföras av yrkeskunnig person med bevis på godkänd utbildning och tillstånd för hantering av växtskyddsmedel, som kan gällande lagstiftning och som har rätt utrustning för applicering av växtskyddsmedel.

Kontakta en godkänd entreprenör i god tid innan bekämpning eftersom vissa ytor kan kräva dispens från förbud att använda växtskyddsmedel; dispens som kan sökas från den kommunala nämnden.

Genomförande

Faktorer som kan påverka resultat av kemisk bekämpning inkluderar tidpunkt för applicering, koncentration av verksamt ämne, hur ofta man applicerar samt metod för applicering.

Precis som för många andra bekämpningsmetoder mot parkslide behöver kemisk bekämpning oftast upprepas under flera efterföljande år, men kräver då generellt mindre mängd växtskyddsmedel. För att nå bästa effekt med de växtskyddsmedel som i dagsläget är godkända i Sverige rekommenderas högsta tillåtna koncentration glyfosat och att man applicerar två gånger under de första åren av bekämpningen.

För att få god effekt ska man bespruta plantorna två gånger per växtsäsong. En gång när plantan nått sin fulla höjd och bladen är väl utvecklade (normalt strax efter midsommar) och sedan på hösten när blommorna börjar vissna, men minst ett par veckor innan frosten.

Den första appliceringen gör att den gröna växtmassan dör av, fotosyntesen hindras och plantan måste använda ny sparad energi för att sätta nya skott, detta leder till att växten tröttas ut. När plantan är fullväxt drar den också ner näringsämnen i roten och glyfosatet följer med ner. Transporten ner i roten och jordstammen är extra kraftig i samband med blomning och applicering under denna period för då effektivt ner glyfosat i roten.

Eftersom glyfosat kan vara giftigt för pollinerande insekter rekommenderar vi dock inte att man besprutar precis när det blommar som mest utan besprutar strax innan de börjar blomma eller väntar tills blommorna börjar vissna. Om det inte går att undvika att applicera under blomning kan bekämpningen utföras antingen tidigt eller sent på dagen, eller under dagar med låg temperatur, då pollinatörer inte är lika aktiva.

Tänk dock på att dagg på bladen både sänker effektiviteten och ökar risken att glyfosatet rinner av. Om det finns biodlare i närområdet rekommenderar vi att dessa informeras om planerade bekämpningstillfällen.

Felaktig användning av glyfosat

Det är inte effektivt att bespruta parkslide med glyfosat på våren innan den är fullt utvecklad. De ovanjordiska delarna kommer att dö, men väldigt små mängder glyfosat dras ner i rötterna.

Det är i Sverige tillåtet med avstrykning på bladen, men detta är oftast svårt att få till bra rent tekniskt. En väldigt stor andel blad måste också strykas eftersom de tillåtna koncentrationerna är relativt låga. Det finns idag inte något preparat som är godkänt för staminjicering i Sverige.

Kombinationsmetoder

En kombination av mekanisk och kemisk bekämpning kan ibland rekommenderas. Till exempel kan man först klippa ner den gröna delen av växten och senare på säsongen behandla återväxten med glyfosat. Att klippa ner växten har samma syfte som en tidig kemisk bekämpning: att försöka trötta ut växten genom att ta bort grön växtmassa. Det är dock mycket viktigt att den gröna växtmassan efter nedklippning tas omhand för destruering så att spridning undviks. Det bör också gå minst 6 veckor mellan nedklippningen och besprutningen så att växten utvecklat ordentlig bladmassa.

Uppföljning

Fortsätt att följa beståndet under kommande år och efterbehandla återväxten som generellt blir mindre och kräver mindre mängd växtskyddsmedel. Det är dock viktigt att fortsätta behandling då plantorna annars kan återhämta sig. Även om återväxt inte noteras efter flera års behandling är det inte säkert att växten är helt borta, eftersom rötterna kan ha gått i dvala.

Kombination av metoder

Du kan kombinera flera av metoderna ovan men du bör läsa igenom samtliga riktlinjer för varje enskild metod. Det är viktigt att du kan uppfylla alla kriterier för en effektiv och säker bekämpning för varje enskild metod.

Du kan till exempel kombinera grävning och klippning/rotdragning. Gräv bort stora rotbitar och följ upp med att dra upp skott som kommer. Det är fortfarande mycket viktigt att hantera jordmassor och växtdelar rätt. Tänk på att bägge metoderna kan orsaka både spridning till nya platser och att plantan sätter rotskott som drar iväg lång väg. Det är viktigt att du är beredd på att lägga ner mycket tid på efterarbete med rotskott annars kan du mycket väl ha förvärrat situationen.

Klippning/rotdragning kan vara ett bra komplement till markduk om det kommer upp skott vid sidan av. Du bör dock tänka på att lägga duken enligt beskrivningen i vägledningen ovan och använda klippning/rotdragning endast som komplement. Att lägga duken med kort marginal eller dålig överlappning kommer leda till en stor mängd skott och stort efterarbete.

Du bör vara försiktig med att kombinera mekanisk bekämpning med glyfosat. För att glyfosatet ska ha god verkan behöver plantan ha en ordentlig bladmassa och ordentligt utvecklade blad. Ju mer blad, desto större träffyta. Ju mer välmående planta desto effektivare följer glyfosatet med ner i rötterna.

Om du väljer att kombinera klippning/rotdragning med besprutning bör det gå minst 6 veckor mellan den mekaniska bekämpningen och besprutningen. Tänk på att sen inte klippa/dra rötter förrän plantan börjar vissna (ca 2 veckor) efter den kemiska bekämpningen.

Under utveckling

Olika metoder för att hetta upp parkslidens jordstammar och rötter är under utveckling och visar hoppfulla resultat. Samtliga metoder är dock fortfarande så pass nya att en fullständig utvärdering inte har kunnat göras. Gemensamt för samtliga upphettningsmetoder är att du behöver ta in en entreprenör med specialbyggda maskiner.

Upphettningsmetoderna kan delas in utifrån två skilda strategier; upprepade behandlingar och engångsbehandling.

Upprepande behandlingar

Vid upprepade behandlingar värms de ytligaste delarna av parkslidens rötter upp. Den upphettade rotdelen dör och plantan måste använda energi från rötter längre ner för att få upp en ny stam. Grundtanken är att man genom att upprepa detta tillräckligt ofta och länge till slut tömmer ut parkslidens energier. Upphettningen av rötterna kan genomföras med hetvatten eller el.

Om man behandlar med hetvatten sticks ett spjut ner runt roten och nära 100 gradigt vatten pumpas in, ofta under flera minuter. Proceduren bör upprepas var fjärde till var sjätte vecka under hela växtsäsongen för att få ett bra resultat. Hur många år man behöver upprepa beror på beståndets ålder och totala rotvolym. För att lyckas med hetvattenbekämpning behöver man ha en maskin anpassad för bekämpning av invasiva växter som kommer upp i höga temperaturer och håller värmen. Det kommer inte hjälpa att hälla kokande vatten på plantan.

Om upphettningen görs med el istället sänds ström genom plantan ner i roten som värms upp av den höga spänningen. Detta upprepas två gånger per år. Det är ännu oklart hur många år metoden behöver upprepas.

För båda upphettningsmetoderna gäller att plantan kan “sticka iväg” när man påbörjar bekämpningen, precis som vid klippning och rotdragning. Dessa nya skott behandlar man vid de uppföljande behandlingarna.

Engångsbehandling

Det finns också en metod under utveckling som går ut på att värma upp hela ytan med parkslide under en längre tid (flera dagar). Detta utförs som en engångsbehandling och tanken är att det behandlade området ska vara helt fritt från parkslide när man avslutar.

Oavsett vilken av metoderna ovan man använder så dör alla organismer i jorden som hettas upp.

Parkslide i infrastrukturen och vid anläggningsarbete

Parkslide är ett stort problem som orsakar både ökade kostnader och förseningar vid anläggningsarbete och grönyteskötsel i infrastrukturen. Fundera på om ni måste gräva genom eller precis i närheten av parksliden - Går det att gräva runt eller på en annan plats? Måste området klippas?

Alla företag som jobbar i infrastrukturen bör ha en strategi för hur man jobbar med parkslide och sörja för att all personal känner till riktlinjerna. Strategin bör innehålla riktlinjer för kartläggning, planering, utförande, uppföljning och tillbud.

Se exempel på innehåll i en möjlig strategi här: 

  • En kartläggning innefattar sök både i kartmaterial och på plats. Lokaler med parkslide bör märkas ut så att ingen av misstag gräver i eller klipper ner den.
  • Vid grävning i bestånd med, eller i nära anslutning till parkslide bör man göra en riskhanteringsplan som klargör hur man säkerställer att jordmassor inte sprids ut.
  • Vidare bör man ha riktlinjer för hur man sedan följer riskhanteringsplanen, har man till exempel en arbetsledare som ansvarar för att varje steg följs och som endast övervakar arbetet med parksliden.
  • Hur ser det ut med införsel av nya massor i ett område, är de rena från parkslide? Ställ krav på att det ni tar in på en plats är fritt från parkslide och andra invasiva växter oavsett om det finns på områden sedan innan eller ej.
  • Efter arbetet ska maskiner och maskindelar (samt skor och handspadar) som varit i kontakt med jord med parkslide rengöras noggrant, antingen borstas eller högtryckstvättas. All jord måste avlägsnas och jorden som sköljs av ska inte hamna på icke förorenad mark. Rengöringen kan till exempel genomföras på en genomsläpplig fiberduk. Alla redskap och maskindelar som varit i kontakt med jord med parkslide måste rengöras.
  • Man bör följa upp sitt arbete och utvärdera hur arbetet gått, kan något förbättras? Strategin bör också innehålla riktlinjer för olyckshändelser. Vilka åtgärder ska genomföras om jord hamnar på fel plats, maskiner inte rengörs eller någon råkar köra över parkslide med en gräsklippare eller slåttermaskin?

Om du jobbar med klippning av grönytor och träffar på parkslide, kontrollera om parksliden ska klippas och kontrollera hur beställaren vill att den klipps. Parkslide bör inte slaghackas och växtdelar bör inte lämnas på platsen utan samlas upp och transporteras väl förslutet till återvinningscentral, eftersom även gröna delar kan slå rot.

Vägledning

Säker avfallshantering

Så undviker du att sprida invasiva främmande växter.

Läs vägledningen här