Vägledning

Kommunal friluftslivsplanering

Kajakpaddling i stadsvatten.

Lärande exempel

Lärande exempel på förvaltningsövergripande arbetssätt och mellankommunalt samarbete i kommunalt friluftslivsarbete.

De här sidorna vänder sig till 

Dig som arbetar med friluftsliv, planering, naturvård samt kultur- och fritidsfrågor i en kommun, kommunpolitiker med intresse för att lyfta friluftslivsfrågorna samt länsstyrelsen som kan stödja kommunerna i arbete med friluftsliv. Andra aktörer inom friluftslivet kan ha nytta av informationen.

Bra att veta

Den här sidan är en del i Naturvårdsverkets vägledning om att ta fram en kommunal friluftslivsplan – en process i sex steg. Alla steg, 1–6, samt fakta, referenser och råd finns här:

Kommunal friluftslivsplanering

Friluftsprogram Örnsköldsvik 2015

Beskrivning

Örnsköldsviks kommun har arbetat med naturvård och friluftsfrågor i samverkan under lång tid. Utifrån naturvårdsprogrammet från 2006, som beslutades av kommunfullmäktige, etablerades ett förvaltningsövergripande samarbete i naturgruppen, som innefattade områden som friluftsliv, naturvård och gröna frågor. I naturvårdsprogrammet, reviderat 2011, var en åtgärd att ett friluftsprogram skulle tas fram.

Kommunen beslutade bilda en förvaltningsövergripande styrgrupp, en arbetsgrupp och flera olika referensgrupper. Ett direktiv togs fram som styrgruppen beslutade att genomföra. Därefter sökte kommunen LONA-bidrag för att ta fram ett program. Ansökan beviljades och en projektledare anställdes. Arbetet med programmet tog ungefär två år inklusive beslutsprocessen.

Syftet med programmet var att ta fram ett kommunalt förvaltningsövergripande styrdokument där friluftslivsfrågor skulle få en långsiktig, samlad och samverkande hantering utifrån tydliga, övergripande policys och strategier. Friluftsprogrammet skulle fastställa kommunens centrala inriktning med friluftslivet och utgöra en grund för ansvarig förvaltning i arbetet med friluftsliv samt ge stöd i kommunens planering.

Örnsköldsviks kommuns projekt för att ta fram ett friluftsprogram var en del i ett större forskningsprojekt som initierades och leddes av Naturvårdsverket. Syftet med forskningsprojektet var att genom fallstudier erhålla en kunskapsbas för hur användarvänliga, kommunala friluftsplaner kan tas fram. Som underlag för arbetet togs det fram en rapport med en nulägesbeskrivning och utvecklingsområden utifrån nationella friluftspolitiken.

Flera enkäter, dialoger samt en översyn och värdebeskrivning över särskilt viktiga områden för friluftsliv, var alla viktiga delar i underlagsmaterialet till programmet. I samband med att friluftsprogramarbetet inleddes beslutade kommunen att upphöra med att ta fram program som styrdokument för olika politikområden. Beslutet innebar att det skulle finnas tre nya typer av kommunala styrdokument: policy och strategier, som beslutas politiskt av fullmäktige eller nämnd, samt riktlinjer/åtgärder, som beslutas på förvaltningsnivå. Därmed blev kommunens friluftsprogram en lokal friluftspolitik med tre styrdokument.

Den lokala friluftspolitiken togs fram i samverkan med externa parter och dialogen fortsatte och löper nu med en fastställd organisation. Natur- och friluftsting hålls en gång per år och det externa natur- och friluftsrådet följer kommunens friluftsarbete löpande. Huvudansvarig för den lokala friluftspolitiken är kultur- och fritidsnämnden. Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen Naturgruppen administrerar och samordnar arbetet. Till den lokala friluftspolitiken beslutades det även om Friluftslyftet; en satsning på friluftsliv á en miljon kronor per år som ska löpa under två mandatperioder för att skapa möjligheter till att genomföra dessa planerade åtgärder.

Naturgruppen består av tjänstepersoner från alla förvaltningar: bildnings-, kommunlednings-, samhällsbyggnads-, välfärds- samt konsult- och serviceförvaltningen. Här deltar friluftsstrategen, en fritidskonsulent, byggnadsantikvarie, parkingenjör, folkhälsoutvecklingsstrateg, verksamhetsutvecklare och kvalitetsledare. Naturgruppen sammanträder varje månad och har en arbetsordning för att samordna och utveckla frågor om friluftsliv, naturvård och grönstruktur i natur- och kulturlandskapet.

Verksamheten följer en tydlig årsplan. I arbetet ingår bland annat att samordna strategiska frågor och att identifiera vilka insatser som ska prioriteras inom ramen för Friluftslyftet. Gruppen bereder de förslag som kommer in och redovisar sedan förslagen för ett externt natur- och friluftsråd och förslagen beslutas sedan i förvaltningschefsgruppen. Under åren har medel sökts från EU till olika projekt och LONA-bidrag, som tillsammans med den egna finansieringen bidrar till olika åtgärder som främjar friluftslivet i kommunen.

Effekter

Friluftspolitiken finns numera i alla förvaltningars och nämnders verksamheter. Samverkansarbetet har också lett till en ökad förståelse för friluftslivets möjligheter och värden. En effekt av det förvaltningsövergripande arbetssättet är att man samlar en bred kompetens. Man lär känna varandra och varandras verksamheter över förvaltningsgränserna och de olika kompetenserna bidrar till att få bättre helhetssyn och kvalitet på de aktiviteter och åtgärder som genomförs.

Erfarenheter

I Örnsköldsvik har det förvaltningsövergripande arbetssättet gett bra förutsättningar för att uppnå ett framgångsrikt arbete med friluftsliv med naturgruppen som nav. Att friluftsfrågorna får resurser beror till stor del på att det finns en politiskt beslutad lokal friluftspolitik. Mandat och arbetsordning möjliggör att tjänstepersonerna i förvaltningarna kan vara delaktiga i arbetet med friluftspolitiken. De är även förutsättningarna för att få till samverkansorgan samt resurser till åtgärder som exempelvis inventeringar, tillgänglighetsprojekt m.m.

En framgångsfaktor är att tydliga styrdokument finns i arbetet med friluftsliv i kommunen. Det är viktigt med en fastställd organisation med styrgrupp, arbetsgrupp samt referensgrupper och ett beslutat direktiv kring framtagande av ett friluftsprogram.

Ännu en framgångsfaktor var att det fanns en LONA-projektanställd som höll i arbetet. Resultatet av vår medborgarundersökning 2012 med en enkät som gick ut till 3 000 personer kring utevistelse, fysisk aktivitet med mera, utgjorde ett bra underlag för arbetet med att forma vår lokala friluftspolitik och våra styrdokument. Enkäten, som nu genomförts igen hösten 2018, ger kommunen en uppföljning av det arbete som gjorts hittills utifrån friluftspolitiken.

Friluftsprogram för Växjö kommun 2017

Beskrivning

Växjö kommun tog på ett år fram ett Friluftsprogram som klubbades i kommunstyrelsen 2017-08-15 efter ett initiativ från Kultur- och fritidsförvaltningen. Ett av Kultur- och fritidsnämndens mål för åren 2015–2017 var att Växjö kommun ska bli en av de främsta friluftskommunerna i landet, men det fanns ingen klar plan på hur ett förvaltningsövergripande arbete skulle se ut. Som utgångspunkt fanns ett Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013, med tillhörande kunskapsunderlag ur fem olika perspektiv – Rekreation och friluftsliv, biologisk mångfald och grönska, klimatutjämning, kulturhistoria och identitet, odling och betesmarker. LONA-bidrag söktes och en projektledare anställdes.

Projektledaren fick i uppdrag att leda arbetet under framtagandet, formera en politiskt beslutad förvaltningsövergripande arbetsgrupp samt undersöka vilka rubriker och perspektiv som bör ingå i en kommunal friluftsplan. En viktig del i det förberedande arbetet var att förstå hur andra kommuner gått tillväga. Genom kontakter med andra kommuner bl.a. Örebro, Örnsköldsvik och Linköping samt genom att läsa forskningrapporten 6533 Kommunala friluftsplaner initierades arbetet.

Några månader efter att projektledaren anställts skapades en förvaltningsövergripande arbetsgrupp bestående av olika kompetenser från tekniska förvaltningen, kommunledningsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen. För strategiska frågor i projektet skapades en styrgrupp av förvaltningschefer från respektive förvaltningar. I förarbetet utfördes webenkäter, besöksundersökningar, statusinventering av friluftsanordningar och kartläggning av upplevelsevärden i valda friluftsområden. Arbetsgruppens framtagande pågick ca ett år.

Friluftsprogrammet beskriver förutsättningar, övergripande mål och prioriterade friluftsområden. För de prioriterade områdena gjordes ett urval av primära upplevelsevärden och handlingsplaner upprättades. Materialet finns tillgängligt på kommunens interna kartplattform.

Ett av flera mätbara mål i friluftsprogrammet var ett digitalt publiceringsverktyg som primär kommunikationskanal för friluftslivets möjligheter. Man undersökte möjligheter och hade en dialog med Länsstyrelsen Kronoberg om digital naturinformation och beslöt sig för att ansluta till Naturkartan, som är en app/webb för besöksvärda friluftsområden, leder och platser.

Effekter

Arbetet med friluftsprogrammet har gett ett strategiskt underlag i den kommunala planeringen och bidragit till ett förvaltningsövergripande arbetssätt kring gröna miljöer och friluftsliv. Framförallt är både Grönstrukturprogram och Friluftsprogram kunskapsunderlag till pågående arbete med en digitalt aktuell översiktsplan.

Frågorna lever vidare genom den förvaltningsövergripande grön-miljö-gruppen och friluftssamordnarens arbetsbeskrivning. De mätbara målen anger inriktningen i handlingsplanerna och resursbehoven för de olika områdena och kan följas upp av friluftssamordnaren.

Erfarenheter

Under projektet blev frågor kring avgränsning av projektet viktiga.Till exempel landade man i att en målsättning var att i första hand höja kvaliteten i befintliga områden snarare än att öka mängden friluftsanordningar. Processen att genomföra och förankra friluftsprogrammet i pågående detaljplaneprojekt och i den översiktliga planeringen fungerar väl genom att friluftslivssamordnare och arbetsgruppen deltar i olika projektgrupper.

Det har däremot varit svårt att få finansiering för de åtgärder som föreslås i program och handlingsplan. Arbetet med friluftlivsfrågor ryms istället inom ordinarie verksamhets budgetram, vilket påverkar genomförandetakten och en större utmaning att uppnå målet att Växjö ska bli en av de främsta friluftskommunerna i landet.

Några rekommendationer från friluftssamordnaren är:

  • När programmet läggs fram för politiken bör de ekonomiska konsekvenserna av beslutet ingå och betonas.
  • Definiera vad begreppet friluftsliv och tillgång, nåbarhet, kvalitet innebär så att det kan omfatta såväl rofyllda som aktiva upplevelser som är nåbara intill tätorten såväl som på några mils avstånd. ”Hemester” – naturturism på hemmaplan.
  • Använd lokal kunskap och se till att kartläggning omfattar samverkan och många fältbesök. Dokumentera inventeringar av nuläge i GIS med position, text och bild.
  • Fundera om digital naturinformation kan göras än mer tillgänglig genom att som Växjö, översätta de topp 100 besöksmålen till engelska i Naturkartan 2019. Kontinuerligt arbete med uppdaterad information på plats vid välbesökta entréer och rastplatser. Jobba aktivt för att öka kunskapen om allemansrätten och kortfattat förmedla vad som gäller vid olika friluftsaktiviteter.

Friluftsprogrammet och naturkartan

En av landets mest detaljerade digitala naturguider på naturkartan.se/sv/vaxjo

Rekreation inom Stockholm stad

Beskrivning

I Stockholm delas uppdraget att förvalta och utveckla friluftsvärden i befintliga miljöer mellan stadsdelsförvaltningarna, miljöförvaltningen och trafikkontoret. Varje stadsdelsområde har sin nämnd och budget. Stadsbyggnads- och exploateringskontoret ansvarar för planering och genomförande av nya områden, oftast parker snarare än naturområden, som anläggs i samband med stadsutveckling. De handlägger även kompensationsåtgärder. Kommunen förvaltar även naturreservat i andra kommuner t.ex. Nackareservatet, detta görs genom fastighetskontoret.

För att ha ett bra planeringsunderlag och gemensam målbild har staden successivt inventerat, kartlagt och analyserat gröna värden. På dataplattformen DP map kan man t.ex. söka ut upplevelsevärden (sociotopvärden). Tillgångsanalys av närhet och kvaliteter har gjorts för hela staden i rapporten Rekreation inom Stockholm stad. Det sker också en kontinuerlig utvärdering av dessa aspekter i den pågående planeringen. Utöver skötselplaner för naturreservaten (10 st) och vårdprogram för nationalstadsparken (Djurgårdsförvaltningen) tar stadsdelsförvaltningarna fram en parkplan ungefär vart tionde år.

I parkplanen beskrivs målbild för karaktärer och upplevelsevärden i varje park och naturområde. På en övergripande nivå finns styrdokumentet Grönare Stockholm – riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden samt Miljöprogrammet 

Effekter

En kommun av Stockholms storlek med många förvaltningar har stora utmaningar för att vara en myndighet. Samverkan och delad kunskap är de stora insatsområdena för att de rekreativa frågorna ska följa med i kommunens olika processer. Därför pågår ett arbete att samla kunskapsunderlag på gemensamma digitala plattformar, t.ex. tillgångsanalyser av upplevelsevärden och parkplaner. Samordningen av geografiskt underlag sker kontinuerligt och finns i dagsläget tillgängligt i stadens GIS-system. Samverkan mellan de olika förvaltningarna har effektiviserats efter att en Grön samordningsgrupp som leds av Stadsträdgårdsmästaren etablerats

Erfarenheter

Stockholms parkriktlinjer är vägledande för vård och utveckling av befintliga områden och skapande av ny rekreativa ytor. Generellt har stadens olika förvaltningar bra kompetens om gröna frågor där landskapsarkitekter, ekologer och miljöstrateger deltar i det löpande arbetet med förvaltning, planering och genomförande vilket innebär att de rekreativa frågorna är närvarande i alla sammanhang. Sedan 2017 finns också en strategisk grön samordningsgrupp efter beslut av kommunfullmäktige. Gruppen följer kontinuerligt upp övergripande riktlinjer, gröna investeringar och kunskapsunderlag och rapporterar till stadsledningen. Genom miljöförvaltningen följer man också upp mätbara mål inom ramen för miljöprogrammet.

Parkplaner (Några av Stockholms styrande dokument för gröna frågor) 

Sociotopkarta 

Grönare Stockholm

Miljöprogrammet (pdf på Stockholm stads webbplats)

Natur- och friluftsplan Sundsvalls kommun 2018

Beskrivning

Sundsvall är ett exempel på ett förvaltningsövergripande samarbete. Kommunfullmäktige antog en natur- och friluftsplan 2018. Planen innehåller vision, mål och strategier. Här redovisas också hur nämnderna ska arbeta övergripande för att genomföra natur- och friluftsplanen. Den är beslutad av kommunfullmäktige, följs upp varje mandatperiod och revideras vid behov.

Natur- och friluftsplan (sundsvall.se)

Friluftsprogram Göteborgs Stad 2018

Beskrivning

Göteborgs Stad antog ett friluftsprogram 2018 för alla nämnder och styrelser som planerar, bygger, förvaltar, har pedagogiskt arbete, engagemang eller andra verksamheter som berör friluftslivet. Programmet går pedagogiskt igenom både förutsättningar och mål. 

Friluftsprogram Göteborgs stad 2018–2025 (pdf)

Natur i Dalsland av Dalslands miljö- och energiförbund

Beskrivning

Kommunerna Färgelanda, Dals-Ed, Mellerud och Bengtsfors har upprättat ett miljö-och energiförbund som stödjer kommunerna med frågor kring miljö, naturvård, klimat, energi m.m. Kommunerna brottas med avfolkning och sviktande skatteintäkter. I först hand består arbetsuppgifterna hos miljö- och energiförbundet att löpande genomföra det lagstadgade tillsynsarbetet samt strategiska frågor gällande vattenplanering, naturvård, miljöledning samt energi- och klimatfrågor. Frågor som friluftsliv sker inte systematiskt. Det saknas också utsedda personer på kommunerna som ansvarar för dessa frågor.

Dalsland har många statliga naturreservat som förvaltas av Västkuststiftelsen på uppdrag av länsstyrelsen. Områdets rekreativa värden är kanske mer kända och använda av tillresta besökare från Sverige och norra Europa än för Dalslänningar. Dalslands Turist AB marknadsför Dalsland som besöksmål tillsammans med friluftsentreprenörer. 2015 påbörjades ett projekt med hjälp av LONA-bidrag som heter Natur i Dalsland. I ett samarbete mellan kommunerna i Miljö- och energiförbudet, Åmåls kommun, Västkuststiftelsen, Vänersborgs kommun och Dalslands Turist AB producerades en bok och hemsida som lyfter fram besöksvärda landskap i Dalsland.

Under projektet gjordes många fältbesök och man hade täta markägarkontakter för att kunna lyfta fram områden som låg utanför naturreservaten. Tillsammans med markägare har parkeringsplatser anlagts och säkra tillfartsvägar tillgodosetts. Produktion av text, foton och grafisk form upphandlades. Projektet blev mycket uppskattat och bokens första upplaga sålde slut direkt. Det finns finansiering för att upprätthålla hemsidan.

Effekter

Produktionen av boken och hemsidan har gett en samlad bild av områdets rekreativa värden. Detta kan användas som ett kunskapsunderlag i fortsatt arbete med miljöprogram och Agenda 2030 där minskad klimatpåverkan såsom resande och ökad folkhälsa förmodligen kommer att belysas.  

Erfarenheter

Genom projektet Natur i Dalsland har området fått en tydlig och fin guide till områdets friluftsområden. Trots att det inte finns något strategiskt arbete eller budget för friluftslivsfrågor så har man genom ett gemensamt projekt fått en bra vägledning vad Dalsland har att erbjuda. 

Utmaningen med att arbeta i projektform är t.ex. att säkra finansiering för upprätthållande av information och fysiska anläggningar. Till exempel har parkeringsplatser anlagts på privat mark och överenskommelsen bygger på att markägaren kontaktar kommunen om det finns behov av upprustning, men det saknas en utpekad budget för dessa kostnader.

Natur i Dalsland – en vägvisare

Dalslands miljö- och energiförbund

Friluftsliv i grön kil – Delsjön-Härskogskilen i Göteborgsregionen

Beskrivning

Göteborgsregionen (GR) är ett kommunalförbund och regionalt planeringsorgan för 13 kommuner i Västsverige. GR driver ett långsiktigt arbete för att utveckla de gröna områdena och kusten. Sedan 2008 finns en strukturbild som slår fast att regionens attraktionskraft ska stärkas genom att bland annat utveckla de gröna kilarna. Då man inte arbetat så mycket med de gröna kilarna började man jobba med Delsjön-Härskogskilen.

En person anställdes och de fem kommunerna Göteborg, Härryda, Partille, Lerum och Alingsås skickade in en LONA-ansökan (den lokala naturvårdssatsningen som ger bidrag för naturvårdsengagemang) för att utveckla kunskap och strategier för Delsjön-Härskogskilen. I projektet ingick:

  1. Ta fram kommunövergripande kunskapsunderlag
  2. Utredning om ekosystemtjänster
  3. Seminarium om ekosystemtjänster
  4. Seminarium och workshop om landskapsperspektivet
  5. Möte med referensgrupp
  6. Projektrapport och populärrapport
  7. Slutseminarium

För att genomföra arbetet skapade man en grupp av miljöstrateger, kommunekologer och planerare, två personer från varje kommun, för att få fram vilka åtgärder som var aktuella. En aktivitet som genomfördes i varje kommun var att bjuda in olika organisationer för att identifiera upplevelsevärden som t.ex. skogskänsla, utkiksplatser, aktiviteter och utmaningar. Kartläggningen av upplevelsevärden liknar den som genomfördes för Region Stockholm.

Utbyte av erfarenheter med andra offentliga organisationer skedde löpande i en referensgrupp ett par gånger per år. Kunskapen om upplevelsevärden, biologisk mångfald, kulturvärden och ekosystemtjänster finns nu tillgänglig i rapportform på webben och som GIS-underlag.

Effekter

Kartläggningen av upplevelsevärden i Delsjön-Härskogskilen har lett till att det nu finns ett planeringsunderlag för utveckling av grönstruktur och friluftsliv inom den egna kommunen och regionalt. I rapporten har områden med höga värden identifierats vilket ger vägledning i planeringssammanhang. Det finns också rekommendationer hur man kan jobba vidare med att utveckla värdena i de gröna kilarna. Materialet finns tillgängligt som GIS-underlag på GR och i respektive berörd kommun.

LONA-projektet ledde till en samverkan mellan kommunerna. Göteborgsregionen är fortsatt en plattform för samverkan. En ny LONA-ansökan lämnades in för att jobba vidare med att sprida kunskap om ekosystemtjänster i de alla kilarna. Göteborgsregionen har nu inrättat en fast tjänst som ska jobba med miljöstrategiska planeringsfrågor inklusive grönstruktur.

Erfarenheter

Kunskap om landskapets rekreativa värden (kartläggning) är en viktig förutsättning för att kunna arbeta med utveckling och bevarande. Kunskapsunderlaget måste sedan finnas tillgängligt i geografiska databaser (GIS). Med kunskap om de gröna värdena i Göteborgsregionen har kommunerna ett bra underlag för att ta fram friluftsplaner och program. Tysta områden är ett exempel på upplevelsevärde som kan ligga i gränsen mot en annan kommun och där det finns risk att miljöstörande verksamheter förläggs. Med denna kännedom kan de angränsande kommunerna ha en dialog om hur planeringen bäst tar hand om detta rekreativa värde.

Kommunerna har särskilt stor möjlighet att praktiskt utveckla friluftslivsvärden genom skötselplaner i kommunala naturreservat och i egenägd natur- och skogsmark genom samverkan med olika organisationer och genom anvisningar i sina skogsbruksplaner. En tydlig geografisk strukturbild och fördjupad kunskap om mellankommunala upplevelsevärden ger förutsättningar för att bedriva en aktiv friluftslivsplanering.

Göteborgsregionen: Delsjön-Härskogen – pilotprojekt i en grön kil

Göteborgsregionen: Grönstruktur

Vindelälven-Juhtatdahka Biosfärkandidatur

Beskrivning

Biosfärområde är en modell för hållbar utveckling, ett koncept som beaktar landskapets helhetsvärden, liksom koncepten Model-Forest och UNESCO:s världsarv. Biosfärområden utses av UNESCO. I Sverige finns fem stycken biosfärområden varav fyra är mellankommunala samarbeten. Vindelälven är ett av Europas sista, stora fritt strömmande vattendrag.

När man på 1960-talet planerade att bygga en rad kraftverk i Vindelälven väcktes ett stort lokalt, regionalt och nationellt engagemang och 1970 beslöt den svenska regeringen att Vindelälven skulle få förbli fritt strömmande. Engagemanget som spreds som en rörelse i området, har levt vidare även efter att utbyggnadsplanerna lades ner. Det är just detta engagemang och en brett förankrad önskan om att samla regionen och människorna från fjäll till kust för att möjliggöra en långsiktigt positiv och hållbar utveckling av området, som ligger till grund för arbetet att införliva området som en del av Unesco:s globala nätverk av biosfärområden.

2010–2012 började tankarna på att ansöka om en Biosfärkandidatur längs Vindelälven-Juhtatdahka. I området fanns sedan tidigare Vindelälvskommunernas ekonomiska förening som med hjälp av en eldsjäl i Sorsele kommun satte igång en studie om förutsättningar för en ansökan.

En projektledare anställdes som ansvarade för förstudien. Under ett par år åkte hen runt i alla stugor och frågade – Vad är hållbar utveckling för oss på den här platsen?

En styrelse skapades med representanter från näringsliv, organisationer och de 6 kommunerna Umeå, Vännäs, Vindeln, Lycksele, Sorsele, Arjeplog- samt fjäll-, inlands- och kustkommuner. Styrelsen omfattar 17 ledamöter och 17 suppleanter. Man samverkar med andra biosfärområden, stödjer olika projekt med ekonomiskt bistånd eller hjälper till att formulera ansökningar. De deltagande kommunerna är de viktigaste aktörerna som bidrar med finansiering, kompetens och engagemang. 2018 lämnades ansökan in till UNESCO för att bli ett Biosfärområde.

Effekter

Arbetet med ansökan om en biosfärskandidatur har lett till att folk som inte brukar prata hittar viktiga gemensamma förutsättningar t.ex. att få igång en transportförbindelse för att kunna gynna naturföretag, friluftslivet och småföretagen. Detta har blivit en prioriterad fråga som nu tagits över av Region Västerbotten. En framgångsfaktor har varit den stora gruppen där det uppstått en samverkan i många underprojekt. En målsättning är att biosfärsområdets inriktning ska tas upp kommunernas mål- och styrdokument. 

Erfarenheter

Det finns alltid ett motstånd hos markägare och intressenter, men i ett biosfärsområde finns inga restriktioner som gör att det blir svårare att driva sin verksamhet. Drivkraften är att folk ska kunna bo och leva.

En av de viktigaste erfarenheterna från projektet så här långt är att de skapat en plattform för samverkan och att drivkraften om ett hållbart resursutnyttjande kommer från de som bor i området. Den relativt omfångsrika styrelsen har bidragit till att nya idéer fötts och att nya ansökningar kommit in t.ex. att bistå med att formulera en ansökan för att ta fram en klimatstrategi för Rans sameby. Friluftsliv och besöksnäring kopplat till landskapets värden har varit en viktig drivkraft för kandidaturen.

Vindelälven-Juhtatdahka Biosfärområdets webbplats

Upplevelsevärden i gröna kilar, Stockholmsregionen

I Stockholmsregionen har regionplanekontoret arbetat med upplevelsevärden i de gröna kilarna inom ramen för den Regionala utvecklingsplanen (RUFS). Här används sju olika upplevelsevärden. De härstammar från djupintervjuer med användare som sedan har stämts av mot de parkegenskaper som tagits fram genom forskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Rörsjökilen och Järvakilen är två av de områden som beskrivits i särtryck på regionalnivå. Inom dessa områden har kommunerna bildat plattformar för samverkan där de fortsätter att vårda och utveckla leder, information och aktiviteter för att stärka friluftslivet.

Programmet för Järvakilen (pdf)

Mer om plattformen (pdf)