Vägledning

Riktvärden för förorenad mark

Gifttunnor som dumpats i naturen

På sidan hittar du aktuella generella riktvärden för förorenad mark och Naturvårdsverkets modell för att ta fram generella och platsspecifika riktvärden.

Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenade mark kan användas som ett verktyg i bedömningen om en förorening kan innebära en risk och om det finns behov av ytterligare utredning eller åtgärder. Riktvärdena är beräknade utifrån en modell som även kan användas för att anpassas utifrån platsspecifika förhållanden.  

Sidan vänder sig till 

Tillsynsmyndigheter, verksamhetsutövare och fastighetsägare som har ett efterbehandlingsansvar, exploatörer samt konsulter inom efterbehandling. 

Bra att veta 

De generella riktvärdena är bara lämpliga att använda om förhållandena på platsen motsvarar de som använts för att beräkna dem. Översyn av de generella riktvärdena görs löpande. De senaste uppdateringarna rör bly och PCE/TCE i förorenad mark. Mer information hittar du under rubriken Generella riktvärden för förorenad mark.

Om Naturvårdsverkets riktvärden

Riktvärden är ett av flera verktyg som kan användas för att bedöma huruvida en påvisad markförorening kan innebära en risk för människors hälsa eller miljön. Detta utifrån att det underlag som jämförs med riktvärdena är ändamålsenligt och i tillräcklig utsträckning representerar situationen för platsen. Riktvärden är däremot inte att betrakta som gränsvärden eller åtgärdsmål.

Naturvårdsverket har utvecklat en modell för att ta fram riktvärden för förorenad mark. Med modellen har vi beräknat generella riktvärden för förorenad mark för olika ämnen och grupper av ämnen. Modellen kan också användas för att beräkna platsspecifika riktvärden. Längre ner på sidan finns den senaste versionen av modellen för nedladdning, uppdaterade bilagor som redogör för modellens funktion samt Naturvårdsverkets Rapport om riktvärden (rapport 5976).  

De generella riktvärdena är beräknade utifrån två olika typer av markanvändningsscenarier,  

  • känslig markanvändning (KM), såsom bostadsområden och lekplatser och 
  • mindre känslig markanvändning (MKM), exempelvis industri- och kontorsområden.  

Markanvändningsscenarierna anger de aktiviteter som ska vara möjliga inom området och därmed vilka grupper som kan komma att exponeras och i vilken omfattning detta kan ske. Markanvändningen påverkar även vilka krav som tillsynsmyndigheten bör ställa på skydd av markmiljön i området. Scenarierna används också vid beräkning av platsspecifika riktvärden. 

Riktvärden för förorenad mark anger inte nödvändigtvis vad en avhjälpandeåtgärd ska åstadkomma eller en nivå som ska uppnås. Det ger information om vilka risker en förorening kan innebära. I de fall en riskbedömning resulterar i att det finns oacceptabla risker, behöver den ansvarige ta fram mätbara åtgärdsmål som i tillräcklig omfattning avhjälper dessa risker. Detta sker efter att en åtgärdsutredning och en riskvärdering landat i ett åtgärdsalternativ. 

Bra att veta

Riktvärden för förorenad mark är inte juridiskt bindande värden.

Generella riktvärden för förorenad mark

Det är viktigt att ha förståelse för vad riktvärden är och hur de kan användas. 

Om det förekommer föroreningshalter i marken över de generella riktvärdena innebär detta inte nödvändigtvis att de gett upphov till negativa effekter. Snarare innebär det att det kan finnas en risk för negativa effekter på människors hälsa, miljö eller naturresurser. Ytterligare utredningar eller åtgärder behövs för att besvara frågan om det finns ett åtgärdsbehov, och hur omfattande detta i så fall är. Om uppmätta halter är under de generella riktvärdena, innebär detta vanligtvis att risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser är acceptabel. 

De generella riktvärdena är beräknade för att vara tillämpbara nationellt i Sverige och för ett antal scenarier vid förorenade områden. När de generella riktvärdena används för att bedöma om en markförorening kan innebära en risk eller ej, behöver man säkerställa att förutsättningarna på platsen inte betydligt avviker från de generella scenarierna som modellen bygger på. Det kan exempelvis gälla relevanta skyddsobjekt, storlek på det förorenade området och förutsättningar för fastläggning i marken. I sådana fall kan de generella riktvärdena ge en felaktig bild av riskerna och platsspecifika riktvärden bör beräknas i stället. 

Risk för hälsa eller miljö?

De generella riktvärdena är tänkta att ge en indikation om svaret på frågan: ”Kan föroreningarna i marken innebära en risk för människors hälsa eller miljö?”.

Vid användning av de generella riktvärdena för förorenad mark i utredningen av ett förorenat område bör förutsättningarna för spridning och exponering inte avvika väsentligt från de förutsättningar som antagits i riktvärdesmodellen. De generella riktvärdena har tagits fram utifrån följande förutsättningar: 

  • De baserar sig på den kemiska form som ämnena förekommer i jorden och som förväntas ge de största riskerna. Vissa ämnen förekommer i olika kemiska former med olika hälso- och miljörisker, till exempel arsenik, krom och kvicksilver. Eftersom en omvandling sker mellan formerna har vi bedömt det olämpligt med separata riktvärden för olika förekomstformer. Undantaget är krom där den huvudsakliga omvandlingen sker från den mer toxiska formen till den mindre toxiska. 
  • De tar inte hänsyn till samverkanseffekter mellan föroreningar. 
  • De baserar sig på normaltäta jordarter och är beräknade för föroreningar som ligger i mark ovanför grundvattenytan. De kan användas för andra förhållanden om dessa inte nämnvärt påverkar förutsättningarna för spridning. Om en stor andel av föroreningen ligger under grundvattenytan, kan förutsättningarna för förorening av grundvatten och ytvatten påverkas . I de fall betydande förorening finns under grundvattenytan bör en bedömning av spridningsrisken göras baserat på föroreningshalterna i grundvattnet. 
  • Vissa av de ämnen som har generella riktvärden i mark förekommer i stor omfattning i ångfas, till exempel klorerade lösningsmedel, bensen, toluen, etylbensen, xylen och MTBE. Förekommer dessa ämnen bör även markluft eller inomhusluft analyseras och resultaten ingå i en riskbedömning.
  • En del ämnen, till exempel klorerade lösningsmedel, bensen, toluen, etylbensen, xylen, och MTBE, förekommer ofta i stor omfattning även i grundvatten. Dessa kan ofta vara svåra att detektera i jordprov. Även grundvatten bör analyseras och resultaten ingå i en riskbedömning. 
  • de är ett av flera verktyg i riskbedömning av förorenade områden.  
  • förutsättningarna i det enskilda fallet stämmer överens med antagandena i beräkningen av de generella riktvärdena. 
  • de är framtagna för enskilda ämnen och i vissa fall för grupper av ämnen och därmed inte återspeglar risker relaterade till kombinationer av föroreningar. 
  • juridiskt bindande värden.  
  • en exakt nivå där ett överskridande av riktvärdena medför negativa effekter. 
  • avsedda att användas som miljökvalitetsmål för storskalig påverkan och inte heller för att bedöma påverkan från luftburna diffusa föroreningar.   
  • en nivå upp till vilken det är acceptabelt att förorena. 
  • kriterier för återanvändning av avfall. Särskilda kriterier har tagits fram för detta.  
  • per automatik mätbara åtgärdsmål. När mätbara åtgärdsmål formuleras för ett efterbehandlingsprojekt, bör även hänsyn tas till teknik, ekonomi och allmänna och enskilda intressen. 
  • direkt användbara för andra typer av förorenade medier, som till exempel sediment eller byggnadsmaterial. 

Tabell över generella riktvärden

Naturvårdsverkets generella riktvärden (2022) nedan ersätter tabell 8.1 i rapport 5976. Se också uppdaterade bilagor som ersätter motsvarande bilagor i rapport 5976. Riktvärdet för bly för MKM samt vissa ingående parametrar för ämnet har justerats jämfört med tidigare version, enligt beskrivning nedan.  

Generella riktvärden för förorenad mark 2022 (pdf 1 MB) 

Det sker ett löpande arbete med att uppdatera riktvärden för förorenad mark. Nedan listas ny information om specifika riktvärden.

Naturvårdsverket har gjort en översyn av de generella riktvärdena för bly i förorenad mark, med anledning av European Food Safety Authoritys (EFSA) reviderade toxikologiska referensvärden för bly (EFSA, 2010).  

Resultatet av översynen är att Naturvårdsverket bedömer att det inte är motiverat att justera riktvärdet för känslig markanvändning (KM) som fortsatt är 50 mg/kg. Detta då det inte bedöms praktiskt lämpligt att sänka riktvärdet utifrån vad som skulle kunna vara riskmässigt motiverat. Det bedöms inte heller finnas tillräckligt med underlag som visar att en sänkning skulle medföra en tydlig riskreduktion och positiva effekter för människors hälsa. Dock är att det är motiverat att beräkna platsspecifika riktvärden utifrån det nya sänkta toxikologiska referensvärdet. Riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) sänks dock från dagens 400 mg/kg till 180 mg/kg. Detta då det inte finns samma skäl att inte sänka som för riktvärdet för KM.   

Det är värt att ha i beaktande att bly är ett utfasningsämne, vilket innebär att det är särskilt viktigt att minska användningen av och exponeringen för ämnet. Förekomst av bly bör hanteras med försiktighet och platsspecifika bedömningar kan vara nödvändiga så att överväganden om vad som är rimligt och möjligt att åstadkomma görs på bästa sätt i varje enskilt fall och med intentionen att minska människors exponering för bly. Naturvårdsverket bevakar fortlöpande kunskapsutvecklingen om förorenande ämnens toxicitet och skulle det framkomma ny data kan en förnyad översyn bli aktuell. 

Så påverkas platsspecifika beräkningar för bly 

Det generella riktvärdet för KM (50 mg/kg) är ett policybaserat värde som beslutats efter praktiska och ekonomiska överväganden, och som inte motsvarar det värde beräkningsverktyget ger.  Däremot anser vi att beräkningsverktyget, vid beräkning av platsspecifika riktvärden för bly, ska få beräkna utifrån den faktiska risken utan att begränsas av policybeslutet om 50 mg/kg. Därför kommer det lägsta platsspecifika riktvärdet (med korrigering för bakgrundshalt) att bli 20 mg/kg för bly, eftersom den nationella bakgrundshalten begränsar riktvärdet "nedåt". Klickar man ur begräsningen för bakgrundshalt kommer man att kunna få ett ännu lägre platsspecifikt riktvärde. 

Hur påverkas redan utredda och åtgärdade områden? 

Under lång tid har förorenade områden utretts och åtgärdats utifrån de tidigare toxikologiska referensvärdena för bly och riktvärden för förorenad mark. Genom att ny kunskap om riskerna med bly tillkommit, kan detta påverka tidigare bedömningar och beslut som fattats. Beslut om att se över sådana bör fattas utifrån hur prioriterat det bedöms vara i det enskilda fallet och vägas gentemot andra insatser inom förorenade områden som kan behövas. 

Mer information 

Naturvårdsverket har genomfört en översyn av riktvärdena för förorenad mark för tetrakloretylen (PCE) och trikloretylen (TCE). Syftet med översynen har varit att utvärdera om Naturvårdsverkets riktvärden bör uppdateras, eller om de befintliga i tillräcklig utsträckning skyddar människors hälsa. 

I översynen har flera olika referensvärden jämförts med dem som tillämpas i Sverige vid riskbedömning av förorenade områden för närvarande. De värden som studerats i jämförelsen är framför allt US Environmental Protection Agencys (USEPA:s) reviderade värden, de värden som publicerats av Världshälsoorganisationen WHO och Concise International Chemical Assessment Documents (CICADs) samt bedömningar från europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) och den danska Miljøstyrelsen. Synpunkter på dessa värden har inhämtats från sakkunniga toxikologer. 

Naturvårdsverkets slutsats är att de referensvärden som används i riktvärdesmodellen för förorenade områden idag skyddar människors hälsa och miljön i tillräckligt stor utsträckning. Skälet till detta ställningstagande är att det granskade underlaget inte ger tydliga skäl att bedöma att en sänkning av de toxikologiska referensvärden som används vid beräkning av riktvärden skulle medföra en positiv hälsoeffekt. De toxikologiska referensvärden som används i riktvärdesmodellen idag är i linje med, och till och med mer konservativt satta, än de som publicerats av ECHA.  

Naturvårdsverket bevakar fortlöpande kunskapsutvecklingen om förorenande ämnens toxicitet och skulle det framkomma nytt underlag som påverkar denna bedömning, kan en förnyad utvärdering bli aktuell. 

Översyn av toxikologiska referensvärden för PCE och TCE (pdf 219 kB)

I slutet av 2018 publicerade EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) ett nytt värde för tolerabelt veckointag (TVI) för dioxiner och dioxin-lika PCB. Det nya värdet är 2 pikogram TEQ/kg kroppsvikt och vecka, vilket är en sjundedel av det tidigare värdet. 

För närvarande reviderar Naturvårdsverket inte våra generella riktvärden för dioxin (TCDD-ekvivalenter) i jord. Anledningen är att EFSA har rekommenderat att de toxikologiska ekvivaleringsfaktorerna (TEF), som beskriver hur toxiska dioxinlika ämnen är i förhållande till (2,3,7,8)-TCDD, ska utredas. FAO/WHO:s gemensamma expertkommitté för livsmedelstillsatser, JECFA, kommer att inleda utredningen under andra halvan av 2021, och arbetet bedöms ta ett par år. Det är först när den här utredningen är avslutad som vi kommer att ha tillräckligt med information för att veta om riktvärdena bör ses över. Livsmedelsverket avser inte heller att gå ut med några förändrade rekommendationer förrän detta är utrett. 

År 2015 fick SGI i uppdrag från regeringen att ta fram preliminära riktvärden för PFAS i mark och grundvatten som ett underlag för framtagande av generella riktvärden. Under 2022 skickade SGI ett förslag till generella riktvärden för PFAS i mark och grundvatten på remiss. Till dess att nya generella riktvärden för PFAS beslutas är det de preliminära riktvärdena från 2015 som bör användas. 

Preliminära riktvärden för PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) i mark och grundvatten (sgi.se)

Platsspecifika riktvärden

När förutsättningarna på platsen avviker från de antaganden som de generella riktvärdena är beräknade utifrån bör platsspecifika riktvärden tas fram, som tar hänsyn till hur riskförutsättningarna ser ut i det aktuella området. 

När platsspecifika riktvärden tas fram för att utvärdera risker med en markförorening, justeras vissa antaganden i beräkningsprogrammet, se nedan. De justeringar som görs i modellen bör grunda sig på underlag som samlats in avseende källor, spridnings- och exponeringsvägar samt skyddsobjekt som är aktuella vid det enskilda fallet. Sådant underlag samlas in genom bakgrundsinventering och undersökningar med provtagning och test på den aktuella platsen. De platsspecifika riktvärdenas representativitet avgörs av modellens utformning men också i stor utsträckning av de data som används vid beräkningarna. Krav på vilken kvalitet som ingående data ska ha bör avgöras i det enskilda fallet utifrån vad som är rimligt med hänsyn till föroreningssituationen.

Vid beräkning av platsspecifika riktvärden är Naturvårdsverkets utgångspunkter vägledande, och det finns parametrar som inte bör justeras, till exempel antagandet att ett förorenat område inte får inteckna hela det tolerabla intaget av ett ämne. Vidare är det viktigt att ta hänsyn till konsekvenserna av  att göra justeringar i scenarioparametrar, så som att utesluta en spridningsväg eller skyddsobjekt respektive justera antaganden avseende exponeringsmodellen. I de fall justeringar görs är det viktigt att transparent redovisa vad dessa innebär för riktvärdenas giltighetsområde. Det är också viktigt att granska att justerade antaganden är rimliga utifrån det enskilda fallet. 

Beräkningsverktyg

Beräkningsverktyget har uppdaterats med förbättringar jämfört med tidigare verktyg utifrån synpunkter som inhämtats under den tid verktyget använts. 

Beräkningsprogram, version 2.1 (xlsm 1,2 MB) 

Observera att kopplingen mellan bladet ”Konceptuell modell” och bladet ”Inmatning” är borttagen och att inmatningarna i de två bladen därför inte längre påverkar varandra. Bladet ”Konceptuell modell” ska ses som ett stöd i beaktandet av relevanta spridnings- och exponeringsvägar. 

Korttidsexponering

En del ändringar i beräkningsmetodiken har också gjorts. För att göra modellen mer heltäckande har en humanrisk lagts till som tidigare inte beaktades, nämligen korttidsexponering. 

Om mycket korta exponeringstider sätts för direktkontakt med förorenad jord kan detta resultera i mycket höga hälsoriskbaserade riktvärden. En oönskad konsekvens av att lämna höga halter kvar i marken är att ett enda exponeringstillfälle kan orsaka en dos till en individ som motsvarar det tolerabla dagliga intaget för en mycket lång tidsperiod. För vissa föroreningar (arsenik och cyanid) täcks detta in genom den begränsning som finns vad gäller akuttoxicitet, men det finns andra föroreningar med lång uppehållstid i kroppen där enstaka tillfällen med exponering för jord med höga halter (korttidsexponering) kan leda till långsiktiga risker, exempelvis kadmium, bly och dioxin. 

Begränsningsvärdet beräknas utifrån att ett barn som väger 10 kg, som vid ett tillfälle får i sig 5 gram förorenad jord, inte ska få en genomsnittlig dos som överskrider det tolerabla intaget över ett år. Årsdosen beräknas med hänsyn till ämnets uppehållstid i kroppen. Det innebär att ett intag av ett ämne med kort uppehållstid i kroppen ger en lägre årsdos än ett ämne med lång uppehållstid. 

Rapport om riktvärden

Rapport 5976 beskriver vår riktvärdesmodell samt våra generella riktvärden för förorenad mark. Notera att Naturvårdsverket har uppdaterat beräkningsverktyget för generella riktvärden för förorenad mark 2022. 

Uppdaterade bilagor till rapport om riktvärden 

Rapporten innehåller fyra bilagor som också har uppdaterats med anledning av revideringarna. Rapporten kommer att uppdateras i sin helhet de kommande åren. De uppdaterade bilagorna läggs därför separat på denna sida tillsvidare:

Bilaga 1: Sammanställning av indata i beräkningsmodellen (pdf 1 MB) 

Bilaga 2: Modellbeskrivning – lista över variabler (pdf 371 kB)

Bilaga 3: Modellbeskrivning – matematisk beskrivning av beräkningsprogram (pdf 481 kB)

Bilaga 4: Handledning för beräkningsprogram (pdf 137 kB)

Underlagsdata och konsekvensanalys

Det finns datablad som närmare beskriver hur bakgrundsdata tagits fram eller reviderats för en del av ämnena. Länkar till dessa finns längst ned på sidan.

Relaterad vägledning

Här hittar du komplement till Naturvårdsverkets vägledning om förorenade områden.