Vägledning

Riktvärden för förorenad mark

Gifttunnor som dumpats i naturen

Naturvårdsverket har utvecklat en modell för att ta fram riktvärden för förorenad mark. Riktvärdena kan användas som ett verktyg i den riskbedömning som görs för att avgöra om ett område behöver efterbehandlas.

Riktvärden i efterbehandlingssammanhang anger den föroreningshalt i marken under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel.

Sidan vänder sig till

Kommuner och länsstyrelser, verksamhetsutövare och fastighetsägare som har ett efterbehandlingsansvar, exploatörer samt konsulter inom efterbehandling.

Bra att veta

De generella riktvärdena är bara lämpliga att använda om förhållandena på platsen motsvarar de som använts för att beräkna dem, och ska därför användas med försiktighet.

§

Lagstiftning

Miljöbalkens kapitel 10 handlar om förorenade områden. Regeringen har beslutat om tre förordningar på området. Följande författningar har regeringen utfärdade med stöd av miljöbalken:

SFS 2007:667 Förordning om allvarliga miljöskador 

SFS 2004:100 Förordning om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande

SFS 1998:930 Förordning om miljöriskområden 

Om modell för riktvärden

Naturvårdsverket har utvecklat en modell för att ta fram riktvärden för förorenad mark. Med modellen har vi beräknat generella riktvärden för förorenad mark för olika ämnen och grupper av ämnen.

Till riktvärdesmodellen hör också ett beräkningsprogram i Excel som kan användas för att ta fram eller granska platsspecifika riktvärden. Det är ditt ansvar att bedöma om såväl våra generella riktvärden för förorenad mark som beräkningsprogrammet kan användas för det förorenade området.

De generella riktvärdena för förorenad mark kan användas mot bakgrund av följande:

  • De är rekommendationer och ett av flera verktyg i riskbedömning av förorenade områden. De är inte juridiskt bindande värden.
  • De anger en föroreningshalt under vilken vi inte förväntar några skadliga effekter på människor och miljö. Det innebär inte nödvändigtvis att ett överskridande av riktvärden medför negativa effekter.
  • De är beräknade för att kunna användas nationellt och för ett stort antal förhållanden.
  • De är framtagna för enskilda ämnen och i vissa fall för grupper av ämnen.
  • De är inte avsedda att användas som miljökvalitetsmål för storskalig påverkan och inte heller för att bedöma påverkan från luftburna diffusa föroreningar.
  • De anger inte en nivå upp till vilken det är acceptabelt att förorena. De har inte tagits fram i syfte att användas som kriterier för återanvändning av avfall. Särskilda kriterier finns för detta.
  • De bör inte automatiskt användas som mätbara åtgärdsmål. När man formulerar mätbara åtgärdsmål för ett efterbehandlingsprojekt, bör man också ta hänsyn till teknik, ekonomi och allmänna och enskilda intressen.
  • De är inte direkt användbara för andra typer av förorenade medier, som till exempel sediment eller byggnadsmaterial.

Se till att förutsättningarna inte avviker väsentligt

Vid användning av de generella riktvärdena för förorenad mark i utredningen av ett förorenat område bör förutsättningarna för spridning och exponering inte avvika väsentligt från de förutsättningar som antagits i riktvärdesmodellen. De generella riktvärdena har tagits fram utifrån följande förutsättningar:

  • De baserar sig på den kemiska form som ämnena förekommer i jorden och som förväntas ge de största riskerna. Vissa ämnen förekommer i olika kemiska former med olika hälso- och miljörisker, till exempel arsenik, krom och kvicksilver. Eftersom en omvandling sker mellan formerna har vi bedömt det olämpligt med separata riktvärden för olika förekomstformer. Undantaget är krom där den huvudsakliga omvandlingen sker från den mer toxiska formen till den mindre toxiska.
  • De tar inte hänsyn till samverkanseffekter mellan föroreningar.
  • De baserar sig på normaltäta jordarter och är beräknade för föroreningar som ligger i mark ovanför grundvattenytan. De kan användas för andra förhållanden om dessa inte nämnvärt påverkar förutsättningarna för spridning. Om en stor andel av föroreningen ligger under grundvattenytan, kan förutsättningarna för förorening av grundvatten och ytvatten vara större. I de fall betydande förorening finns under grundvattenytan bör en bedömning av spridningsrisken göras baserat på föroreningshalterna i grundvattnet.
  • Vissa av de ämnen som har generella riktvärden i mark förekommer i stor omfattning i ångfas, till exempel klorerade lösningsmedel, bensen, toluen, etylbensen, xylen och MTBE. Förekommer dessa ämnen bör även markluft eller inomhusluft analyseras och resultaten ingå i en riskbedömning.
  • En del ämnen, till exempel klorerade lösningsmedel, bensen, toluen, etylbensen, xylen och MTBE, förekommer ofta i stor omfattning även i grundvatten. Dessa kan ofta vara svåra att detektera i jordprov. Även grundvatten bör analyseras och resultaten ingå i en riskbedömning.

Platsspecifika riktvärden

Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark anger en nivå som ger skydd mot hälso- och miljöeffekter vid flertalet förorenade områden i Sverige, dock inte samtliga. För fall där våra generella riktvärden inte är lämpliga att använda (det vill säga då förutsättningarna på platsen avviker från antagandena i modellen) kan du ta fram platsspecifika riktvärden. Då tas hänsyn till de förhållanden som råder i det aktuella området.

När man tar fram riktvärden är den markanvändning som förväntas på området viktig. Markanvändningen styr de aktiviteter som kan förekomma och därmed vilka grupper som kan exponeras och i vilken omfattning detta kan ske. Markanvändningen påverkar även vilka krav som man bör ställa på skydd av markmiljön i området. Våra generella riktvärden för förorenad mark har tagits fram för två olika typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM).

Uppdatering av Naturvårdsverkets generella riktvärden

Dioxin

I slutet av 2018 publicerade EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) ett nytt värde för tolerabelt veckointag (TVI) för dioxiner och dioxin-lika PCB. Det nya värdet är 2 pikogram TEQ/kg kroppsvikt och vecka, vilket är en sjundedel av det tidigare värdet.

För närvarande revideras inte Naturvårdsverkets generella riktvärden för dioxin (TCDD-ekvivalenter) i jord. Anledningen är att EFSA har rekommenderat att de toxikologiska ekvivaleringsfaktorerna (TEF), som beskriver hur toxiska dioxinlika ämnen är i förhållande till (2,3,7,8)-TCDD, ska utredas. FAO/WHO:s gemensamma expertkommitté för livsmedelstillsatser, JECFA, kommer att inleda utredningen under andra halvan av 2021, och arbetet bedöms ta ett par år. Det är först när den här utredningen är avslutad som vi kommer att ha tillräckligt med information för att veta om riktvärdena bör ses över. Livsmedelsverket avser inte heller att gå ut med några förändrade rekommendationer förrän detta är utrett.

PCE och TCE

Naturvårdsverket har genomfört en översyn av riktvärdena för förorenad mark för tetrakloretylen (PCE) och trikloretylen (TCE). Syftet med översynen har varit att utvärdera om Naturvårdsverkets riktvärden bör uppdateras, eller om de befintliga i tillräcklig utsträckning skyddar människors hälsa.

I översynen har flera olika referensvärden jämförts med de som tillämpas i Sverige vid riskbedömning av förorenade områden för närvarande. I jämförelsen har framför allt US Environmental Protection Agencys (USEPA:s) reviderade värden, de värden som publicerats av Världshälsoorganisationen WHO och Concise International Chemical Assessment Documents (CICADs) samt bedömningar från europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) och den danska Miljøstyrelsen studerats. Synpunkter på dessa värden har inhämtats från sakkunniga toxikologer.

Naturvårdsverkets slutsats är att de referensvärden som används i riktvärdesmodellen för förorenade områden idag skyddar människors hälsa och miljön i tillräckligt stor utsträckning. Skälet till detta ställningstagande är att det granskade underlaget inte ger tydliga skäl att bedöma att en sänkning av de toxikologiska referensvärden som används vid beräkning av riktvärden skulle medföra en positiv hälsoeffekt. De toxikologiska referensvärden som används i riktvärdesmodellen idag är i linje med, och till och med mer konservativt satta, än de som publicerats av ECHA. 

Naturvårdsverket bevakar fortlöpande kunskapsutvecklingen om förorenande ämnens toxicitet och skulle det framkomma nya underlag eller dylikt som påverkar denna bedömning, kan en förnyad utvärdering bli aktuell.

Översyn av toxikologiska referensvärden för PCE och TCE (pdf 219 kB)

Bly

År 2010 skärpte EFSA bedömningen av hur mycket bly en person kan få i sig utan att riskera skador på centrala nervsystemet. EFSA fastställde en nedre gräns på 0,5 mikrogram bly per kilo kroppsvikt och dag. Detta sänkta värde har potentiellt en betydande effekt på de generella riktvärdena för bly i mark. Utredningen av detta pågår, och resultaten kommer att publiceras under 2021.

Riktvärden förorenad mark

Rapporten beskriver vår riktvärdesmodell samt våra generella riktvärden för förorenad mark. Notera att Naturvårdsverket har uppdaterat beräkningsverktyget för generella riktvärden för förorenad mark 2016.

Nya riktvärden och uppdaterat beräkningsverktyg

Naturvårdsverket har uppdaterat beräkningsverktyget för generella riktvärden för förorenad mark. Reviderade och nya generella riktvärden gäller från den 1 juli 2016.