Vägledning

Kvalitetsmanualen – att söka statlig finansiering

Krav på miljöprestanda vid efterbehandlingsåtgärder

Efterbehandlingsåtgärder som finansieras av statsbidrag eller statligt stöd ska genomföras utifrån generella krav på miljöprestanda som utarbetats av Stockholm, Göteborg och Malmö tillsammans med Trafikverket.

Sidan vänder sig främst till

Kommuner, länsstyrelser, verksamhetsutövare och fastighetsägare som har ett efterbehandlingsansvar, exploatörer samt konsulter och entreprenörer inom efterbehandling.

Miljöbalkens kapitel 10 handlar om förorenade områden. Regeringen har beslutat om fem förordningar på området. Följande författningar har regeringen utfärdat med stöd av miljöbalken:

Förordning (2007:667) om allvarliga miljöskador (riksdagen.se)

Förordning (1998:930) om miljöriskområden (riksdagen.se)

Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (riksdagen.se)

Förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador (riksdagen.se)

Förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador (riksdagen.se)

Förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande ersattes den 8 mars 2022 av förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador samt förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador.

Villkor om miljökrav vid avhjälpandeåtgärder som finansieras genom statsbidrag eller statligt stöd

Från och med 2020 ställer Naturvårdverket villkor om att generella krav på miljöprestanda ska tillämpas vid åtgärder som finansieras via anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden, anslagspost 1 Sanering och efterbehandling av förorenade områden. Antingen genom att kraven ställs gentemot entreprenör vid upphandling av åtgärden eller genom att åtgärder som genomförs av kommunen i egen regi, med egna resurser, genomförs i enlighet med kraven. Naturvårdsverkets villkor kommer i nuläget inte omfatta arbeten som genomförs i de åtgärdsföreberedande utredningarna, utan enbart fokusera på själva åtgärden. 

För redan beslutade åtgärder tillkommer inte villkor om att dessa genomförs i enlighet med miljökraven. Dock är det fortfarande relevant och eftersträvansvärt att ställa miljökraven på frivillig basis, trots att det inte är ett beslutsvillkor, i de fall åtgärderna inte redan planerats eller påbörjats.

I de fall det innan beslut om statlig finansiering och finns ramavtal med entreprenörer som ingåtts som är giltiga vid tillfället för genomförandet av åtgärden, ställs inte villkor från Naturvårdsverken att miljökraven ska ställas vid upphandling. Man kan dock i dessa sammanhang välja att använda miljökraven genom att man premierar de anbud som är i enlighet med de generella miljökraven.

Generella miljökrav

De generella miljökraven behandlar miljöaspekter vid utförandet av åtgärdsentreprenaden. De behandlar inte vad som ska utföras, utan vad som gäller när arbetet bedrivs. De generella miljökraven ska tillämpas i den utsträckning det är möjligt och ändamålsenligt med hänsyn till den typ av åtgärd som genomförs.

Naturvårdsverket ser att efterbehandlingsprojekt som finansieras genom anslag 1:4 generellt är att likställa med Trafikverkets investeringsprojekt som uppgår till mindre än 50 miljoner kronor, enligt beskrivning i det gemensamma kravdokumentet för storstäderna och Trafikverket:

Gemensamma miljökrav för entreprenader 2018 (Trafikverkets webbplats)

Därmed är utgångspunkten att motsvarande krav gäller vid genomförande av åtgärder som finansieras genom anslaget 1:4, anslagspost 1 Sanering och efterbehandling av förorenade område.

Det är främst aktuellt att dessa utgår från de delar av de generella miljökraven som rör klimat och luftkvalitet. Därmed ska åtgärderna genomföras utifrån följande generella miljökrav:

  • Drivmedel
  • Lätta fordon
  • Tunga fordon
  • Arbetsmaskiner

Vidare bedömer Naturvårdsverket att det är relevant att arbeta utifrån miljökraven som rör miljöledningssystem och miljöplan. Detta innebär bland annat att entreprenören, eller den del av huvudmannens organisation som genomför åtgärden, ska upprätta en miljöplan. Miljöplanen ska visa hur projektet ska leva upp till de generella miljökraven. Utföraren ska sedan i genomförandet kunna verifiera att man uppfyllt kraven. Vad gäller kravet om miljöplan är punkt 4, om koldioxidreducerande åtgärder, inte relevant. Denna typ av överväganden bör redan var utförda vid utformning och val av åtgärdsalternativ som föregår upphandlingen.

Vid kravställning ska den senaste versionen av miljökraven som publiceras av Trafikverket användas (senare än 15 mars 2018). Miljökraven är formulerade så att de stegvis skärps, och det är de krav som gäller vid ansökningstillfället som gäller.  I det fall nya miljökrav skulle publiceras efter ansökan om statsbidrag eller statligt stöd, men innan upphandling, är det upp till huvudmannen att avgöra vilka krav som ska ställas.

De generella miljökraven omfattar inte krav i lagar, förordningar eller föreskrifter. Utföraren ska dock i miljöplanen redovisa hur man hanterar alla krav på entreprenaden inklusive lagkrav. Vidare är arbetsmiljökrav, kvalitetskrav och etiska och sociala krav inte inkluderade i de generella miljökraven. Det är dock viktigt att krav på sådana aspekter också ställs som objektspecifika krav i samband med upphandling.

Vägledning

Vägledning med detaljerad information om de generella miljökravens förutsättningar och tillämpning finns på Trafikverkets webbplats:

Vägledning till Gemensamma miljökrav för entreprenader 2018 (Trafikverkets webbplats)

Vägledningen består av två delar som dels beskriver de grundläggande principerna för kravens utformning och omfattning, och dels mer detaljerade beskrivningar av tillämpningen av enskilda krav. Det finns också andra stöddokument som kan vara till hjälp för att ställa miljökrav och följa upp dessa, exempelvis mallar. 

Ytterligare vägledning om upphandling tillhandahålls genom Upphandlingsmyndighetens frågeservice om offentlig upphandling och statsstöd. Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller där stöd inom upphandlingens regelverk, praktik och hållbarhetsaspekter samt statsstöd. Dock ges ingen vägledning i enskilda fall.

I fall miljökraven ej är ändamålsenliga eller svåra att tillämpa

Val av åtgärd och åtgärdsmetod görs i huvudstudiens åtgärdsutredning och riskvärdering, vilket kan medföra att den åtgärd som ska genomföras inte blir direkt jämförbar med den typ av entreprenader som de generella miljökraven är framtagna för. Dessa är breda och framtagna för upphandling av entreprenader generellt, vilka främst är att likna vid schaktsanering. I vissa fall är det därmed inte ändamålsenligt att använda ett eller flera av de generella miljökraven, och de bör i de fallen inte ställas. Exempelvis vid vissa in situ åtgärder där teknik och maskiner som inte behandlas i de generella miljökraven används. I de fall miljökraven inte ställs på grund av att åtgärdens teknik och metodik inte täcks av de generella miljökraven, ska detta dokumenteras i samband med slutrapporten för avhjälpande åtgärder.

Ett annat exempel på när miljökraven inte är ändamålsenliga är när åtgärden som ska upphandlas är av sådan art att endast ett begränsat antal leverantörer kan tillhandahålla åtgärden i enlighet med miljökraven och detta går ut över konkurrensförutsättningarna i upphandlingen. I sådana fall kan upphandling göras med särskilda kriterier som premierar de anbud som är i enlighet med de generella miljökraven.

Avsteg från miljökrav gentemot utförare av entreprenad

Vilka avsteg och avvikelser som kan accepteras i samband med upphandlade åtgärder avgörs från fall till fall av den upphandlande huvudmannen, då detta beror på det specifika förutsättningar i uppdraget och dess upphandling. Vid åtgärder som genomförs i kommunens egen regi med egna resurser, avgörs eventuella avsteg av den kommunala huvudmannens projektledare utifrån de principer som anges i Trafikverkets vägledning. Eventuella dispensärenden ska rapporters till Naturvårdsverket i samband med slutrapportering av åtgärden, se återrapportering nedan.

Det är aldrig möjligt att ge vissa utförare dispens från ställda miljökrav under själva upphandlingsprocessen. Det skulle strida mot likabehandlingsprincipen, som är en av LOU:s grundläggande principer. Enligt likabehandlingsprincipen ska kraven även gälla under själva kontraktstiden, men det kan vara möjligt att ge en leverantör dispenser från att upprätthålla vissa krav under själva kontraktstiden under vissa förutsättningar. Det kan exempelvis göras vid händelser som leverantören inte kunnat råda över, till exempel motorhaverier. Eventuella dispenser från miljökraven bör inte utformas som generella dispenser, utan kopplas till specifika situationer och maskiner. Under vilka förutsättningar miljökraven kan frångås under kontraktstiden ska då framgå av avtalsvillkoren i upphandlingsdokumenten redan när upphandlingen annonseras.

Ytterligare vägledning och exempel på möjliga dispensärenden redovisas i Trafikverkets vägledning till de generella kraven.

Indikatorer och uppföljning av krav

I slutredovisningen efter avslutad åtgärd, bör huvudmannen rapportera hur de generella kraven använts i det aktuella projektet. Detta i syfte att följa upp i vilken utsträckning upphandlingen leder till högre miljökrav. Rapporteringen görs enligt indikatorerna nedan:

  • Har de generella miljökraven använts vid upphandling? (Ja eller nej)
  • Dispensärenden (antal och typ)
  • Rapporterade avvikelser i samband med utförande (antal och typ)
  • Antal kvalificerade anbudsgivare vid upphandling (antal)

Vidare bör erfarenheter återrapporteras avseende implementering av miljökraven, i syfte att ge underlag för utveckling av kravställning. Detta är en viktig punkt för att säkerställa att miljökraven blir relevanta och anpassade för avhjälpande åtgärder i större utsträckning. Det är värdefullt om huvudmannen har en dialog med entreprenören om hur kravställningen fungerat.