God ljudmiljö i rekreationsområden
I vägledningen beskrivs riktvärden för ljudnivåer, hur man kan göra indelning i områdestyper, genomföra kartläggningar och var det finns mer information.
En bra ljudkvalitet betyder inte nödvändigtvis tystnad och frånvaro av allt mänskligt ljud. Vad som kan betraktas som god ljudmiljö beror bland annat på vilken typ av plats det är och vilken ambitionsnivå man har för platsen och dess framtida användning. Olika ljud kan upplevas såväl positivt som negativt och ljudets karaktär har betydelse för störningsupplevelsen. Syftet med vistelsen i ett område (naturupplevelse, rofylldhet, aktiviteter) har också betydelse, likaså vilka förväntningar man som besökare har på en plats.
Den här sidan vänder sig till
Till dig som arbetar i en kommun med fysisk planering, friluftsliv, tillsyn. Även andra med intresse för markanvändning, hälsa, rekreation.
Bra att veta
En definition på god ljudmiljö som används i vissa sammanhang är den nivå då minst 80 procent av besökarna i ett område upplever ljudmiljön som god.
Lagstiftning
I Förordning (2004:675) om omgivningsbuller anges att åtgärdsplaner mot buller även ska omfatta åtgärder för att skydda rekreationsområden.
Idag omfattas de 18 största kommunerna av omgivningsbullerdirektivet och den tillhörande svenska Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Det innebär att de ska ta fram kommunomfattande bullerkartor. Ytterligare några kommuner har på motsvarande sätt kartlagt hela eller delar av kommunen. De mest trafikerade statliga väg- och järnvägarna över hela landet omfattas också av förordningen.
I förordningen anges att de åtgärdsplaner mot buller som ska tas fram med kartläggningen som underlag även ska omfatta åtgärder för att skydda rekreationsområden.
Ett åtgärdsprogram ska enligt 12 § innehålla en beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet såsom parker, rekreationsområden, friluftsområden och andra natur- och kulturmiljöer.
Definitioner och begrepp
Tyst område
En formulering som använts för områden där ljudmiljön är särskilt viktig är följande: område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet.
Omgivningsbuller
Begreppet omgivningsbuller härstammar från EU-direktivet om omgivningsbuller från 2002. I definitionen ingår väg-, järnväg-, flygtrafik samt industri och andra verksamheter. I rekreationsområden är det ofta dessa källor som kartläggs, alternativt enbart de olika trafikslagen. Källor som inte ingår i omgivningsbullerbegreppet, men ändå kan behöva beaktas är vindkraft, skjutbanor, militär verksamhet, hötorkar med flera.
Områdestyper
Beskrivning av ljudsituationen behöver göras på olika sätt i olika typer av områden. Vad som bör eftersträvas, eventuella riktvärden och vilka mått som används för ljudnivån behöver anpassas till områdets förutsättningar.
Vid stadsparker är en ekvivalent ljudnivå under dag–kväll om högst 45-55 dBA rimligt att eftersträva, medan de tystaste miljöerna i ytterskärgård och fjällområden där varje förekomst av människoalstrat ljud kan upplevas störande och så långt möjligt bör undvikas behöver beskrivas på annat sätt. Däremellan finns områden inom vilka ljudmiljökraven kan variera avsevärt. Större grönområden inne i tätorten, tätortsnära rekreationsområden, naturreservat, nationalparker och så vidare.
Ett förslag till områdesindelning i Sverige kan se ut så här:
- Områden utan eller med begränsad förekomst av samhällsbuller
- Friluftsområden avsatta i kommunala översiktsplaner
- Tätortsnära större naturområden
- Naturreservat och centralt belägna rekreationsområden
- Stadsparker och grönytor inne i tätort
Inom projektet Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer, som Naturvårdsverket bedrivit tillsammans med en rad andra berörda myndigheter, gjordes en indelning i områdestyper och formulerades förslag på acceptabel ljudnivå för olika områden.
God ljudmiljö. Rapport från projektet Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer (Rapport 5709)
Det finns även andra områdestyper med rekreativa värden och där god ljudmiljö är en viktig kvalitet, men där målnivån kan behöva formuleras på annat sätt än för naturområden. Kyrkogårdar, skolgårdar och lekplatser är några sådana exempel.
Kartläggning
Kartläggning av områden som är tysta, rofyllda och har en god ljudmiljö kan göras på olika sätt. Lämpligt tillvägagångssätt beror på vilket slags område det är men även syfte, önskvärd detaljeringsgrad, förekommande bullerkällor och tillgängliga underlag.
En kommunomfattande kartläggning innebär ett annorlunda upplägg än vid kartläggning av ett skyddat naturområde eller en stadspark. För en del syften kan det räcka med att markera kända bullerkällor, dra ungefärliga buffertzoner kring dessa och de områden som sedan blir kvar klassas som ”tysta”. En sådan kartläggning kan vara ett lämpligt första steg, men är oftast alltför översiktlig. Inom en tätortsnära plats kan det vara lämpligt att dela in området i olika delar när ljudmiljön ska beskrivas; ytterkant/buffertzon, aktivitetszon, rekreationszon, tystare/relaxzon.
Typ av ljud och dess karaktär har betydelse för upplevelsen. En konstant bullermatta på avstånd från en motorväg innebär en annan slags påverkan än passerande godståg eller flyg som genererar höga ljudnivåer någon gång ibland. Mänskliga röster, musik, mopeder, vattenskotrar, trädgårdsmaskiner, militär verksamhet – det finns många olika källor till ljud som kan upplevas som störande vid vistelse i natur.
Ljudmiljöer i naturområden
Naturvårdsverket har tagit fram en bullerkartläggning av ljudmiljö i Sveriges samtliga naturområden. Kartläggningen omfattar buller från vägar, spår, flygplatser samt vindkraft.
Mäta eller beräkna
Omgivningsbuller i naturområden bör så långt som möjligt beräknas. I rekreationsområden kan kompletterande mätningar ofta vara nödvändigt. Ju tystare område, desto större behov av mätning, åtminstone stickprovsvisa mätningar. På större avstånd från källorna får meteorologin betydelse för ljudutbredningen och vid mätning behöver då särskilt vindstyrka och riktning beaktas.
Kvalitetsmått
Här presenteras en kort sammanfattning av rapporten Kvalitetsmått för ljudmiljö i natur- och rekreationsområden. Vi hänvisar till den för fördjupning. En bedömning och fastställande av lämpligt värde görs i varje enskilt fall och framtagna ljudnivåer med tillhörande vägledning kan användas som stöd vid bedömning. Målet är att uppnå en god ljudmiljö.
Beräkningarna bör utgå från trafikens/bullerkällans årsmedelvärde och om möjligt med verkligt väder. I områden på landsbygd bör som utgångspunkt den kartläggning som Naturvårdsverket publicerat utgöra underlag för bedömning, den kartläggningen är beräknad med verkligt väder. Traditionella ljudberäkningar med väder enligt referensfall kan användas i tätort eller vid tätortsnära områden.
Nationell kartläggning av ljudmiljö i naturområden
Dygnsekvivalent ljudnivå 50 dBA bör eftersträvas vid minst 50 procent av ytan i tätortsnära parker, rekreationsområden och naturområden. Vid särskilt utsatta miljöer bör målsättningen vara att åtminstone klara 55 dBA. För naturområden på landsbygd bör ekvivalent ljudnivå 40 dBA uppnås räknat som årsmedelvärde över perioden dag och kväll för 90 procent av ytan. Det finns i rapporten även möjlighet att eftersträva en ännu bättre ljudmiljö. Därför är ljudmiljöklasserna uppdelade i nivåer från A till F, enligt nedan.
Tabell: Kvalitetsmått för buller från väg- och spårtrafik samt industrier i naturområden
| Ljudklassmiljö | Ljudnivå (dBA) under* | Förekommer exempelvis i |
| A | 25 |
|
| B | 35 |
|
| C | 40 |
|
| D | 45 |
|
| E | 50 |
|
| F | 55 |
|
*För områden med ljudmiljöklass A-C beräknas ljudnivån som årsmedelvärde dag–kväll LA06-22 för 90 procent av ytan med verkligt väder. För ljudmiljöklass D-F beräknas dygnsekvivalent ljudnivå att eftersträva i minst 50 procent av ytan.
Även ekvivalenta ljudnivåer i intervallet 50 – 55 dBA kan vara acceptabelt och utgöra god ljudmiljö i ett tätortsnära naturområde eller park. Upplevelsen vid exponering för ljud kan variera och innebära olika slags påverkan beroende på en rad faktorer, vilket betyder att även lägre nivåer kan upplevas störande. Förekomst av växtlighet, effektiv avskärmning, maskering av buller och icke reflekterande ytor kan bidra till en lägre störningsupplevelse.
För vissa områden i tätort kan det vara svårt att eftersträva 50 dBA på hälften av ytan. Om det inte är rimligt eller tekniskt möjligt kan då en mindre yta som klarar 50 dBA vara acceptabelt.
Buller från industri
Buller från industri- och andra verksamheter i naturområden ska bedömas på samma sätt som för trafik. Detta gäller även vindkraft.
Bra att veta
Vägledningen omfattar alla natur- och grönytor från stadsparker och tätortsnära rekreationsområden till naturreservat, nationalparker fjällområden och skärgårdar. Det kan även omfatta kulturmiljöer.
Ladda ned rapport
Här kan du ladda ner Naturvårdsverkets rapport om kvalitetsmått för ljudmiljö i natur- och rekreationsområden.
Mer information
Europeiska miljöbyrån (EEA) har givit ut flera publikationer om tysta områden i Europa, baserat på de kartläggningar som tagits fram med anledning av direktivet om omgivningsbuller.
I rapporten Good practice guide on quiet areas, 2014, ges exempel på hur man arbetar med frågan i olika länder.
Good practice guide on quiet areas (EEA)
I en annan rapport från EEA; Quiet areas in Europe — The environment unaffected by noise pollution, redovisas förekomsten av potentiellt tysta områden i Europa, baserat på de kartläggningar som levererats inom ramen för direktivet om omgivningsbuller.
Quiet areas in Europe - The environment unaffected by noise pollution (EEA)
Tysta områden i Sverige
I studien Tysta områden i Sverige från 2018, undersöktes hur kommuner arbetat med tysta områden och vad som genomförts.
Handbok med beskrivning av kunskapsläget
Stockholms stad har tagit fram en beskrivning av hur man kan arbeta med att förbättra ljudmiljön i rekreationsområden, som även innehåller en beskrivning och sammanställning av kunskapsläget i Sverige och internationellt.
Quiet Parks International
En ideell organisation med ambitionen att bevara tysta platser runt om i världen. Flera platser i Sverige har fått utmärkelser.
Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer, Triekol
Projekt om påverkan på djur, finansierat av Trafikverket:
Hur djurarter kan påverkas
Djur kan påverkas negativt av buller och dålig ljudmiljö, inte bara på land utan även i marina miljöer. Det regionala bullernätverket i Stockholms län har tagit fram ett faktablad som beskriver kunskapsläget: