Förstörelse av osålda konsumentprodukter

En konsumentprodukt som inte har sålts, inbegripet överskott, överskottslager och restlager och produkter som har returnerats av en konsument på grundval av sin ångerrätt i enlighet med artikel 9 i direktiv 2011/83/EU eller, i tillämpliga fall, under en längre ångerfrist som har beviljats av näringsidkaren.

Att avsiktligt skada eller kassera en produkt som avfall, med undantag för kassering i det enda syftet att leverera den kasserade produkten för förberedelse för återanvändning, inbegripet rekonditionering eller återtillverkning.

Förstörelse betyder alltså att osålda konsumentprodukter hanteras som avfall enligt de nedre delarna av avfallshierarkin. Dvs. genom materialåtervinning, energiåtervinning eller deponering. Enligt definitionen så är det inte förstörelse om avfallet hanteras enligt den övre delen i avfallshierarkin dvs. att det förbereds för återanvändning. Förberedelse för återanvändning definieras i avfallsdirektivet och betyder ”återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling”. Rekonditionering och återtillverkning definieras i ESPRen och räknas inte heller som förstörelse.

Varje förfarande som innebär att produkter eller komponenter som inte är avfall återanvänds i samma syfte för vilket de ursprungligen var avsedda.

Åtgärder som vidtas för att förbereda, rengöra, testa, underhålla och vid behov reparera en produkt eller en kasserad produkt i syfte att återställa dess prestanda eller funktion inom det avsedda användningsområde och prestandaområde som ursprungligen planerades på designstadiet vid tidpunkten för utsläppandet av produkten på marknaden.

Åtgärder genom vilka en ny produkt tillverkas av föremål som är antingen avfall, produkter eller komponenter och genom vilka minst en ändring görs som väsentligt påverkar produktens säkerhet, prestanda, syfte eller typ.

Ett privaträttsligt organ som tillhandahåller varor eller tjänster och som verkar i enlighet med principerna

1. prioritering av människor och sociala eller miljömässiga syften framför vinst,
2. återinvestering av hela eller den största delen av vinster och överskott i syfte att fortsätta att eftersträva sociala eller miljömässiga syften och bedriva verksamhet som tjänar medlemmarnas eller användarnas intresse eller samhället i stort, och demokratisk eller delaktighetsbaserad styrning.

Tillverkaren, den auktoriserade representanten, importören, distributören, återförsäljaren och leverantören av distributionstjänster.

Leverans av en produkt för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis. En produkt kan tas i bruk även om den inte tillhandahållits på unionsmarknaden, exempelvis om en ekonomisk aktör själv importerar en produkt från tredje land och använder i den egna verksamheten. 

Tillhandahållande för första gången på unionsmarknaden av en produkt, dvs. produkten släpps ut i det första EU-landet om den importeras från tredje land. Om produkten förs vidare till andra EU-länder används uttrycket tillhandahållande i andra EU-länder. 

Redovisningen gäller för alla konsumentprodukter  . 

Kravet har redan trätt i kraft för stora företag och det första utlämnandet ska omfatta osålda konsumentprodukter som kasserats under det första hela räkenskapsår efter den 18 juli 2024. Av ESPRen framgår att informationen ska redovisas årligen kopplat till det föregående året, men det saknas mer exakt datum för när den ska vara utlagd. 

I förordningen om detaljer och format står det att den ska tillämpas för produkter som kasserats under varje räkenskapsår från och med det första fullständiga räkenskapsåret efter att förordning har börjat tillämpas. Ekonomiska aktörer ska lämna ut informationen inom tolv månader efter räkenskapsårets slut. Förordningen ska tillämpas från och med den 2 mars 2027 (enligt artikel 7).

Medelstora företag ska börja lämna ut information om osålda konsumentprodukter från och med den 19 juli 2030.

Nej, ekonomiska aktörer som inte omfattas av det direkta förbudet får inte heller förstöra osålda konsumentprodukter åt någon annan, eftersom det vore att kringgå förbudet.

Den ekonomiska aktören ska redovisa:

1. Antalet och vikten av osålda konsumentprodukter som kasserats per år, uppdelat per typ eller kategori av produkter utifrån tullkoder.
2. Skälen till att produkterna kasseras och, i tillämpliga fall, det relevanta undantaget till förstörelse
3. Andelen kasserade produkter som förbereds för återanvändning, inbegripet rekonditionering och återtillverkning, materialåtervinns, genomgår någon annan form av återvinning, inklusive energiåtervinning, och bortskaffande i enlighet med den avfallshierarkin.
4. Åtgärder som vidtagits och åtgärder som är planerade i syfte att förhindra att osålda konsumentprodukter förstörs.

Formatet för redovisningen och information om vissa detaljer finns i Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/2 av den 9 februari 2026 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781 vad gäller detaljerna och formatet för utlämnandet av information om kasserade osålda konsumentprodukter.

Informationen ska offentliggöras på ett tydligt och synligt sätt som på en lättillgänglig sida på sin webbplats. De som omfattas av skyldigheten att offentliggöra hållbarhetsrapporteringen i sin förvaltningsberättelse enligt artiklarna 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU får också inkludera den informationen i den hållbarhetsrapporteringen.

Nej, redovisningen avser osålda konsumentprodukterna som kasseras.

Ekodesignförordningens bilaga VII specificerar vilka konsumentprodukter som omfattas av förbudet mot förstörelse av osålda konsumentprodukter. Tabellen nedanför innehåller bilagans samtliga tullkoder med tillhörande beskrivning.

Det finns undantag från förbudet mot förstörelse av osålda konsumentprodukter som förtecknas i bilaga VII: Undantagen och hur de dokumenteras finns i en till ESPR kompletterande delegerad förordning som beslutats av kommissionen.