Vägledning

Bygg- och rivningsavfall

Husbygge

Materialinventering och sortering av bygg- och rivningsavfall

Vägledning för byggherren som har det yttersta ansvaret för avfallshanteringen.

Rivning ska ske på ett planerat, kunnigt och varsamt sätt där man på förhand identifierar material och komponenter som innehåller farliga ämnen samt noterar vilka byggprodukter som kan återanvändas. Det är en förutsättning för att resurserna som finns i en byggnad ska kunna hanteras på ett resurseffektivt och säkert sätt.

Sidan vänder sig till

Byggherren om hur rivning förbereds, genomförs och avslutas.

§

Lagstiftning

Två lagstiftningar för avfall gäller parallellt. I miljöbalken finns regler om hantering av avfall. Ytterligare regler om avfall som uppstår vid bygg- och rivningsåtgärder finns i plan- och bygglagen (PBL).

Plan- och bygglag (2010:900)

Miljöbalk (1998:808) - Riksdagen

Avfallsförordning (2020:614)

_ _ _ _ _ _

Bestämmelserna i PBL (2010:900) om anmälan om bygg- eller rivningsåtgärd/ansökan om bygg- eller rivningslov och kraven på kontrollplan reglerar hanteringen av avfall. Reglerna syftar till ökad återanvändning av bygg- och rivningsmaterial, ökad återvinning av bygg- och rivningsavfall samt till ett gott omhändertagande av farligt avfall. Vi har nedan fokus på rivningsåtgärder eftersom det är de som skapar de största mängderna avfall.

Rivningslov, anmälan om rivningsåtgärd och kontrollplan

Inom detaljplanelagt område krävs det oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast en anmälan till byggnadsnämnden istället för rivningslov. Vid dessa rivningar av byggnader krävs det att byggnadsnämnden underrättas om när arbetena avses påbörjas genom en så kallad anmälan om rivningsåtgärd eller en ansökan om rivningslov. Rivning får inte påbörjas förrän byggherren fått ett startbesked och det upphör att gälla efter två år från dagen för utfärdandet.

Till anmälan/ansökan ska normalt en kontrollplan fogas. I den ska byggherren ange hur man ska ta om hand om byggprodukter som kan återanvändas samt ange vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur det avfallet ska tas om hand. Detta gäller även för den kontrollplan som ska upprättas för byggnadsåtgärder eller bygglov.

En eller flera kontrollansvariga som utsetts av byggherren ska se till att kontrollplanen följs. Rivningsarbeten som kräver kontrollplan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har utfärdat ett startbesked.

Undantag från kravet på anmälan

Vissa byggnader är undantagna från kravet på anmälan om rivningsåtgärd:

  • komplementbyggnader, till exempel carport
  • sådana ekonomibyggnader som ligger utanför detaljplanelagt område och som hör till jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring
  • byggnader som är avsedda för totalförsvaret och är menade att vara hemliga.

Anmälan om rivningsåtgärd krävs inte heller för rivning av delar av en byggnad eller utrivning i samband med ändring eller underhåll av en byggnad om ändringen inte innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar eller planlösning påverkas avsevärt. Däremot krävs kontrollplan vid rivning av del av byggnad.

Avfallshantering enligt miljöbalken

Sorteringen av bygg- och rivningsavfallet ska normalt ske på plats. Enligt avfallsförordning (2020:614) ska följande avfallsslag åtminstone sorteras ut på platsen där det uppkommer:

  • trä,
  • mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten,
  • metall,
  • glas,
  • plast,
  • gips,
  • farligt avfall
  • avfall som faller under producentansvar
  • brännbart avfall (dvs. det brännbara avfall som blir kvar efter att avfallsslagen ovan har sorterats ut)

Olika slag av farligt avfall ska hållas åtskilda från varandra, vilket gör att det farliga avfallet ofta behöver sorteras i flera olika fraktioner. På motsvarande sätt kan det behövas fler fraktioner även bland övriga avfallsslag för att optimera återvinningsmöjligheterna.

Eventuella virkesförstörande insekter eller annan ohyra ska avlägsnas och oskadliggöras vid rivning av byggnadsverket (5 kap. 17 § plan- och byggförordningen (2011:338)).

Vår bedömning är att man kan motivera mer detaljerad sortering där så är möjlig med stöd av resurshushållningsprincipen i 2 kap. 5 § miljöbalken (1998:808) som säger att alla ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att

  1. minska mängden avfall,
  2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter,
  3. minska de negativa effekterna av avfall, och
  4. återvinna avfall.

I första hand ska förnybara energikällor användas.

Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt.

I miljöbalken 15 kap. 11 § finns också ett uttryckligt krav att vi alla som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön.

Utöver resurshushållningsprincipen gäller alltid de övriga allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken (1998:808) för alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en verksamhet, liksom det generella kravet på egenkontroll. Bestämmelser om tillsyn (26 kap.) och förorenade områden (10 kap.) är också tillämpliga. Bygg- och rivningsverksamheter är inte anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken men är att betrakta som en miljöfarlig verksamhet.

Materialinventering

En materialinventering bör alltid göras före åtgärder som omfattar bygg- eller rivningsåtgärder. Det är en förutsättning för att kunna förebygga avfall och att ta hand om bygg- och rivningsavfall på ett säkert sätt.

Vid en materialinventering identifieras byggprodukter som kan återanvändas samt vilka typer av avfall som kan uppstå vid rivningen inklusive farliga ämnen i material och komponenter. Resultatet från inventeringen är ett viktigt underlag vid framtagande av kontrollplanen enligt PBL (Plan- och bygglagen (2010:900)) och för att uppfylla kraven i kontrollplanen måste man

  • identifiera vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand,
  • vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur man avser att möjliggöra
    - materialåtervinning av hög kvalitet och
    - avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen.

Sortering av avfall

För att uppfylla kraven i plan- och bygglagen och miljöbalken ska alla som bygger och river sortera det avfall som skapas. Genom sortering av avfallet är det möjligt att:

  • öka återanvändningen
  • öka materialåtervinningen
  • samla in farligt avfall på ett kontrollerat sätt
  • minska mängderna som deponeras

Sorteringen av bygg- och rivningsavfallet ska normalt ske på plats. Sortering vid källan minskar nedsmutsning och förorening av produkter som kan återanvändas. Det underlättar också återanvändning och återvinning. Källsortering bör ske i byggandets alla olika skeden: nyproduktion, underhåll, ändrings- samt rivningsarbeten.

Följande avfallsslag ska åtminstone sorteras ut på platsen där det uppkommer:

  • trä,
  • mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten,
  • metall,
  • glas,
  • plast,
  • gips,
  • farligt avfall
  • avfall som faller under producentansvar
  • brännbart avfall (dvs. det brännbara avfall som blir kvar efter att avfallsslagen ovan har sorterats ut)

Olika slag av farligt avfall ska hållas åtskilda från varandra, vilket gör att det farliga avfallet ofta behöver sorteras i flera olika fraktioner. På motsvarande sätt kan det behövas fler fraktioner även bland övriga avfallsslag för att optimera återvinningsmöjligheterna.

Eventuella virkesförstörande insekter eller annan ohyra ska avlägsnas och oskadliggöras vid rivning av byggnadsverket (5 kap. 17 § plan- och byggförordningen (2011:338).

Exempel på farligt avfall som ska utsorteras

Nedan redovisar vi ytterligare ett urval material/ämnen som ska inventeras före rivning och som ska omhändertas som farligt avfall inför/vid rivning och renovering etc:

  • elektriska och elektroniska komponenter och utrustningar ("elavfall")
  • asbest
  • lysrör, natriumlampor och termometrar med kvicksilver i
  • oljehaltiga kablar
  • fogmassor samt isolerrutor med PCB-tätning
  • kondensatorer med PCB
  • akrydurgolv med PCB
  • kylskåp, frysar, klimatanläggningar, brandsläckningsutrustningar (utgör elavfall, kan också innehålla ozonnedbrytande ämnen så som CFC, HCFC, halon)
  • isolering med CFC
  • träskyddsbehandlat virke, exempelvis kreosotimpregnerat virke
  • strålkällor
  • kvarlämnade kemikalier

Det ska i sammanhanget tilläggas att det kan finnas många ytterligare material/produkter/ämnen som kan klassas som farligt avfall. Man har som avfallsproducent en skyldighet att genomföra en avfallsklassificering av sitt uppkomna avfall för att avgöra vad som sedan är den mest lämpliga hanteringen av avfallet.

Utsorteringen ska ske direkt på plats och det farliga avfallet ska förvaras väderskyddat och på sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt det. Att förbehandla elavfall på rivningsplatsen är inte tillåtet. Om förvaringen av elavfall och övrigt farligt avfall är bristfällig kan det leda till utsläpp av skadliga ämnen på plats samt stölder och vandalisering med negativ miljöpåverkan som följd.

Förebygga uppkomsten av avfall

Redan på projekteringsstadiet kan man vidta åtgärder för att förhindra uppkomsten av avfall i framtiden. Genom att bygga hållbara och flexibla hus minskar behovet av ombyggnad, och därmed minskar avfallsmängderna. Man bör välja material som går att underhålla, och inte behöver bytas ut vid skada eller slitage. Reparerbarhet är ett nyckelord – om byggnadsdelar går att reparera behöver de inte bli avfall.

Vid nybyggnation kan så mycket som 5-15 procent av byggmaterialen gå till spillo. Det beror på att en del material går sönder innan det byggs in, att allt byggmaterial inte går åt samt att spillbitar uppstår. Genom god planering och bra hantering och förvaring kan avfallsmängderna minskas.

Underlätta framtida separering, återanvändning och återvinning

Redan tidigt under projekteringen av en ny byggnad är det viktigt att tänka på att de material och konstruktioner som väljs helst ska kunna återanvändas, alternativt återvinnas eller åtminstone inte ställa till med problem i avfallsskedet. För att underlätta selektiv rivning och nedmontering är det viktigt att materialen är sammanfogade så att de lätt kan separeras i framtiden.

Vid ombyggnad och rivning kan tegel och äldre konstruktionsvirke sparas och återanvändas, till exempel bjälkar och takstolar. Gamla dörrar, fönsterkarmar, beslag, sanitetsgods och tegelpannor kan återanvändas.